Etikett: depression

Publicerat

Utvandrarna

”Hora för dig, kyrkvärd? Vad sade du till mig förr i världen? När du kom till mig med riksdalerna i ena handen och kuken i den ann’ra?”

–  det kontroversiella citatet från romanen ”Utvandrarna”

 

 

”Utvandrarna” är en ny filmatisering av Vilhelm Mobergs klassiska verk, Utvandrarserien som gavs ut 1949-1959. Filmen utkom under pandemin 2021 och skiljer sig markant från Jan Troells filmatisering som utkom 1971.

Precis som originalet skildrar den nya filmen emigrationen från Sverige till Nordamerika. Filmen utspelar sig i Småland på 1800-talet då de kända romankaraktärerna Karl-Oskar och Kristina söker sig till Minnesota efter år av missväxt och fattiga förhållanden. Deras gård brinner ned och ett av deras barn dör, vilket skildras i en stark scen då Karl-Oskar snickrar en kista i barn storlek som han sedan slår sönder i förtvivlan. Filmen är indelad i tre delar, först tiden i Sverige, resan över Atlanten och till sist deras nya liv i Amerika (som spelades in i Västra Götaland istället för i USA på grund av pandemin).

Något som skiljer den nya filmatisering från originalet är att innehållet kortats ned kraftigt och några karaktärer saknas som t ex Karl-Oskars bror Robert och Kristinas morbror Danjel som förföljdes för sin tro. Religionen spelar dock fortfarande en viktig roll i den nya filmen. Ulrikas karaktär är med i filmen men har tonats ned något. Hon är fortfarande prostituerad och kritisk mot prästen som betalar för sex vilket var kontroversiellt när romanen kom ut på 40-talet.

En annan skillnad är att atmosfären är väldigt dyster och ackompanjeras av sorglig musik och en gråbrun palett. Även Kristinas karaktär har blivit alltmer deprimerande då hon antas lida av psykisk ohälsa och kanske till och med självmordstankar. Möjligtvis kan detta referera till Mobergs självmord 1973 då han dränkte sig i en sjö utanför sitt hus efter att han kämpat med depression i flera år.

Den nya filmen skildrar även ursprungsamerikanerna på ett mer sympatiskt sätt. Lill-Märta går vilse i skogen efter att Kristina förnekat henne rätten till utbildning på grund av hennes kön. Hon blir räddad av en indiankvinna som ger henne en kappa att värma sig med, vilket ses som en synd av deras kristna grannar.  Rasismen är något som delvis ifrågasätts då Lill-Märta står på sig och undrar om det egentligen är indianerna som bor där. Jämför med Troells grafiska och våldsamma 70-tals film då indianerna framställs som galna vildar som dödar gravida nybyggarkvinnor och sätter deras foster på pålar som trofé.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Om ni vill se den gamla versionen så finns den också, både som fysisk film och som e-film via Cineasterna.

Publicerat

Flykt

”Tack och lov var den ryska polisen så korrupt att de lät oss gå, i utbyte mot våra sista pengar.”

 

”Flykt” är en dansk animerad dokumentärfilm om den 36-åriga flyktingen Amin (fingerat namn). Han flydde för 30 år sedan från Afghanistan. På 1990-talet ockuperades landet av Mujahedin som stöddes av USA. Denna grupp var radikala islamister som fängslade och dödade de som inte delade deras åsikter. Mujahedin såg sig själva som ”religiösa krigare” och blev sedan vad vi idag kallar för talibaner.

”Amin” har valt att vara anonym och endast visa sig som en tecknad figur i filmen. Verkliga bilder kantas med uttrycksfulla figurer både skrämmande i svartvitt och de utan ansikten men också färgglada minnen från ”Amins” barndom. Vi får se honom dansa runt, iklädd sin systers blåa klänning och rosa hörlurar, till låten ”Take on me” av Aha.

”Amin” visste redan som 5-åring att han var annorlunda än de andra barnen. Han tyckte om uppmärksamheten han fick när han sprang runt i klänning och fantiserade om manliga kändisar. I Afghanistan fanns det inget ord för HBTQ-personer som är attraherade av samma kön och har könöverskridande uttryck. Detta ledde till att ”Amin” trodde att han hade blivit sjuk och försökte få medicin mot sin homosexualitet när han kom till Danmark. Intressant nog stöttade hans svenska bror honom och försökte till och med få ”Amin” att träffa en pojkvän genom att köra honom till en gaybar!

”Amins” far tillfångatogs av polisen i Kabul efter att ha protesterat mot regimen och hamnade i fängelse. Än idag vet han inte vad som hände med hans pappa eller om han fortfarande är vid livet. Familjen flydde sedan till Ryssland men hade det svårt ställt. Deras visum gick ut och de fick inte uppehållstillstånd, vilket ledde till att de var tvungna att betala den korrupta ryska polisen pengar för att inte bli arresterade.

”Amin” och hans bror besöker MacDonalds som tonåringar och blir överfallna av polisen. Även en ung afghansk tjej tillfångatogs men hade inga pengar att betala polisen med. Bröderna fick gå men flickan våldtogs av polisen i polisbilen. Trots att han var ett barn plågas ”Amin” av dåligt samvete och önskar att han hade haft civilkurage nog att gripa in.

Eventuellt flyr familjen från Ryssland i en båt efter att ha betalat människosmugglare stora summor pengar. Denna resa var svår för ”Amins” mor som led av thalassofobi (sjuklig rädsla för att drunkna i havet). Polisen fick dock tag i dem och skickade tillbaka dem till Ryssland.

Till slut får ”Amin” ensam fly till Danmark med ett falsk pass, ett nytt namn och en falsk historia. Han var tvungen att ljuga för alla och hittade på en uppdiktad berättelse att hans familj var död. Trots att historien inte var sann grät han och kände sig ensam. Den enda han berättade sanningen för var en pojkvän som tyvärr utnyttjade honom och använde informationen för att hota honom. ”Amin” höll därför sin sanna identitet hemlig tills han berättade sin historia för sin barndomsvän som också är filmens regissör, Jonas Poher Rasmussen.

”Jag fick respektera att det fanns saker han inte klarade av att tala om. Det tog tid innan han var redo att berätta hela sin historia.” – Jonas Poher Rasmussen i intervju med Sveriges Radio

”Flykt” är en gripande berättelse som fortfarande är aktuell 30 år senare, i och med den pågående krisen i Afghanistan. Mellan de abstrakta och lite hackiga animerade bilderna får vi även se nyhetsinslag som påminner oss om den trista verkligheten. Vi får se en gammal svensk nyhet om en barack fylld med flyktingar som sattes in på ett kryssningsfartyg. De fick inte luft eller vatten och kunde inte ta sig ut. ”Amins” familj var därinne och överlevde men man kan inte låta bli att få associationer till godstågen med judar som skickades till Auschwitz.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på danska med svenska undertexter.

Publicerat

Torka aldrig tårar utan handskar

”Jag vill, i mitt liv, få älska någon som älskar mig.”

 

”Torka aldrig tårar utan handskar” är en tv-serie som är baserad på Jonas Gardells trilogi: Kärleken, Sjukdomen och Döden. Varje bok i serien är ett avsnitt. Berättelsen utspelar sig 1982 i Stockholm då HIV- och AIDS-pandemin just brutit ut. Berättelsen fokuserar på den största riskgruppen, unga homosexuella killar.

Vi får följa ett antal färgstarka karaktärer: Benjamin som är strikt religiös och vuxit upp som Jehovas vittne, Rasmus från den lilla värmländska orten Koppom som blev mobbad under uppväxten, Paul som är väldigt feminin och spelar lite bimbo men egentligen är mycket klok och flera andra.

Benjamin är ute och missionerar som vanligt när han en dag knackar på Pauls dörr och blir inbjuden. Paul som är i färd med att plocka fram julpyntet flörtar med Benjamin och upplyser honom om att det är uppenbart att han också är homosexuell. Benjamin får en chock men inser att det är sant. Men dessa två livsstilar krockar med varandra och han blir tvungen att välja. Benjamin väljer kärleken.

Benjamin blir dock inbjuden till Pauls julfest där flera andra gaykillar också dyker upp. En av dem är Rasmus som just flyttat från Värmland till Stockholm för att leva ut sina begär, vilket han inte kunde på den mindre orten där alla pratade bakom ryggen på honom eller skrek skällsord. Benjamin och Rasmus blir kära efter en snöig romantisk julpromenad och flyttar eventuellt ihop trots att Rasmus inte är troende.

Benjamin hemlighåller sitt förhållande för familjen och säger att Rasmus bara är en vän. Rasmus tar detta mycket personligt och börjar vara otrogen mot sin pojkvän trots att Benjamin inte är intresserad av att ha ett öppet förhållande. Till slut får Rasmus HIV efter att han haft oskyddat sex med flera killar.

Det glada kompisgänget blir sorgligt nog mindre och mindre då sjukdomen sprider sig mellan männen. Några av de som blir smittade begår självmord på grund av skammen. Till slut kan inte ens Paul hålla modet uppe då han har både svamp i munnen och är mycket trött men trots detta försöker fira jul med de andra som vanligt. Julmiddagen blir dock endast en liten sallad och det är bara två kvar i gänget som har överlevt.

De dödas föräldrar vill inte veta av sina söners pojkvänner och bryr sig mer om sina egna rykten. Historier ljugs ihop att de hade flickvänner och dog i cancer. Men Paul bestämmer sig att han minsann ska dö med värdighet eftersom han är stolt över den han är.

Gardell lånar mycket från sitt eget liv då han själv är homosexuell och överlevt HIV- och AIDS-pandemin. Han har också skrivit mycket om sitt förhållande till sin tro och Gud, ett sökande som återfinns i Benjamins karaktär då han blir tvungen att ompröva hela sin världsbild.

Berättelsen blir också en viktig historielektion om hur personer som inte passade in på samhällets normer blev behandlade illa av sjukvården. När Paul läser i tidningen om en man som dött i AIDS på grund av en blodtransfusion, benämns han som ”oskyldig” vilket ifrågasätts.

Filmen finns att låna på vårt bibliotek på svenska. Låna även i bokform, alla tre delar finns i bibliotekets regnbågshylla. Vi har även en klassuppsättning av den första delen i serien.

Publicerat

Film om amerikansk omvändelseterapi

”Love was always moving, always pushing us forward – always in action – and we often had no choice but to submit to where it led us.” – Garrard Conley

 

”Boy Erased” är en HBTQ-film från 2018 som är baserad på en verklig historia. Berättelsen utspelar sig i Arkansas, USA och är baserad på Garrard Conleys självbiografi med samma namn. Conley är homosexuell och hans familj är kristna baptister. När det kom ut att han var homosexuell efter att hans rumskamrat som våldtagit honom avslöjat honom, blev han tvungen att gå i så kallad omvändelseterapi för att ”bota” sin sexuella läggning.

I denna film får vi följa den fiktiva gestalten Jared Eamons som är baserad på Garrard Conley. Han är 18 år och har precis insett att han är homosexuell. Precis som Conley har han blivit våldtagen av en annan man men blir trots detta beskylld, både för själva våldtäkten och för sin dragning till män. Jareds far är en högt uppsatt man inom Baptist-kyrkan och tvingar honom att genomgå omvändelseterapi.

Jareds mor (som spelas av Nicole Kidman) är dock en mer sympatisk figur i berättelsen. Både modern och Jared börjar så småningom ifrågasätta både kyrkan och faderns homofobi.

Ledaren för omvändelseterapin, ”Love in Action” är Sykes som även har en son som deltar. Trots att han varken är läkare eller utbildad psykolog, anser han att han har möjlighet att bota homosexualitet genom att förnedra deltagarna med olika övningar. Bland annat pekar han på stereotyper, kriminalitet i släkten samt övriga sjukdomar som alkoholism som avgörande faktorer för att ett barn blir homosexuellt trots att det egentligen inte finns någon koppling.

Jared lär känna de övriga deltagarna som alla har olika strategier för att ta sig igenom terapin. En av deltagarna Jon tar terapin på största allvar och undviker att röra vid andra män genom att hälsa med att göra honnör. En annan deltagare Gary spelar bara med för att inte behöva genomgå värre förnedring. En av de lesbiska deltagarna Sarah har extrem ångest och bekänner sina ”synder” i en predikan. Hon blir också tillsagd att ranka de homosexuella männen efter deras maskulinitet/femininitet, vilket Sykes ser som ett mått på hur syndiga de är.

Berättelsen har ett någorlunda lyckligt slut för Jared då mamman kommer och hämtar honom men trycker också på att alla inte har samma stöd hemma. Sykes son Cameron blir nedtryckt och tvingas lägga sig i en kista medan de slår honom med biblar. Han orkar till slut inte mer och bestämmer sig för att ta sitt liv. Slutet inger dock visst hopp då Jared försonas med fadern och skriver en bok och en tidningsartikel i Times om sina upplevelser.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.

Publicerat

Fädernas missgärningar

”Hon är rädd för depressionen. Den går som en skugga, en jätte, runt hennes hus med långsamma obönhörliga steg. Om hon håller på så här och fuckar upp sina rutiner är det som att hon lämnar dörren öppen. Så att den där jätten kan huka sig och kliva in och ta henne.”

 

”Fädernas missgärningar” är den sjätte delen av Åsa Larssons serie om Rebecka Martinsson. ”Till offer åt Molok” kom ut 2012 och nu har Larsson äntligen gett karaktären Rebecka Martinsson ett avslut.

Boken är en klassisk deckare men också till stor del en relationsroman. Berättelsen utspelar sig år 2013 i Kurkkio (Pajala, Norrbotten) och börjar med pensionären Ragnhild Pekkari som lidit av psykisk ohälsa under en lång tid och därmed beslutat sig för att skida ut ensam på nattskaren och ta sitt liv. När hon bestämmer sig för göra upp en eld och att ta en sista kafferast får hon plötsligt ett telefonsamtal. Hennes bror Henry Pekkari är spårlöst försvunnen.

Ragnhild är dock inte särskilt oroad för sin bror som hon inte haft kontakt med på 31 år. Han fick ta över familjens gård men blev alkoholiserad och misslyckad som person. Gården ligger på en liten ö ute i Torneälven och Ragnhild, som är en trogen djurvän, inser plötsligt att broderns hund kanske kommer att svälta ihjäl därute. Hon bestämmer sig därför att skjuta upp sina självmordsplaner och beger sig ut till ön där hon inte bara hittar brodern död på soffan i det smutsiga och förfallna huset utan också ett lik i hans frys.

Liket visar sig vara den kända boxarens Börje Ströms pappa. Mordet skedde 1962 och är därför preskriberat. Ragnhild och Börjes öde sammanflätas på grund av dessa underliga omständigheter. Dessa två sårande själar hittar kärleken och passionen i varandra.

Samtidigt får Rebecka Martinsson ännu fler fall på sitt bord då två utländska prostituerade tjejer hittas döda in snön. Hon brottas även med sina egna relationsdrama bland annat sin ex-pojkvän Krister som numera dejtar en idrottstjej som är tokig i sociala medier och sin taskiga och någorlunda sexistiska kollega Carl von Post som just blivit tillförordnad chefsåklagare. Rebecka och Ragnhild visar sig även ha kopplingar då hennes bortgångna mor Virpi var fosterbarn i Pekkaris familj.

Boken är någorlunda lång på 560 sidor men har ett lättläst och vardagligt språk. Miljöbeskrivningar är målande och igenkänningen är stor för oss norrbottningar. Även de passionerade kärleks- och sexscenerna skildras på ett fint sätt, utan att vara smaklösa. Innehåller dock några scener med grafiskt våld mot hundar men det kanske man nästan har förväntat sig vid det här laget…

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok på Bibblos nya sida efter Koha-bytet där man lätt kan söka efter e-böcker och e-ljudböcker.

Publicerat

Autisterna

”Efter att ha studerat Doris Lessings biografier och författarskap placerar psykiatrikern Michael Fitzgerald henne inom autismspektrumet. Sällan har en Nobel pristagare sett mer irriterad ut än när Reuters reporter i oktober 2007 stoppade den 87-åriga Lessing på gatan för att berätta att hon hade tilldelats litteraturpriset.

– Oh, Christ, suckade hon och viftade avvärjande. (…)

När hon senare fick veta att Svenska Akademin i sin prismotivering kallade henne ”den kvinnliga erfarenhetens epiker” fnös hon: ”Löjligt. Men de måste väl hitta på någonting att säga.”

”Autisterna” är en personlig essä av Clara Törnvall som diagnostiserades med högfungerande autism vid 42-års ålder.  I denna bok berättar hon om sin uppväxt som autistisk och skildrar autism ur både ett historiskt perspektiv och genusperspektiv.

Det finns och har funnits förutfattade meningar gällande flickor med högfungerande autism. Länge har diagnoserna anpassats efter pojkar och män. Törnvall beskriver ett formulär som hon fick fylla i som utgick från ”manliga” intressen. Flera frågor rörde tv-spel, bilar, bilmärken och förutsatte att autister avskyr att läsa skönlitteratur. Törnvall tror att detta beror på att diagnosen ofta ställs av män vilket innebär att de letar efter något som de kan identifiera sig med, istället för att se individen.

Detta medför att många autistiska flickor inte får rätt diagnos och därmed inte får den hjälp de behöver. Törnvall trycker också på att flickor och pojkar oftast uppfostras på olika sätt. Flickorna lär sig att vara flitiga och anpassa sig socialt redan som barn.

Törnvall berättar om hur autister ofta har en tendens att uppfatta saker bokstavligt. Som exempel tar hon Greta Thunberg som medverkade i ett amerikansk tv-program 2019. Programledaren frågar om Greta känner skuldkänslor mot mamman som är operasångare och inte längre flyger pga. familjens miljöengagemang. Greta svarar då ärligt att hon inte bryr sig. Detta leder till en skrattattack i publiken som uppfattar henne som dryg men Törnvall menar att Greta tog frågan bokstavligt och att de felaktigt läste in ett underliggande budskap i det hon sa. Denna felkommunikation är vanlig bland personer med autism och Aspergers syndrom, vilket försvårar vardagen.

Autister kan också ha svårt att uppfatta tid och rum. Törnvall berättar att hon är ansiktsblind och har svårt med lokalsinnet. Även rutiner och allt som kräver fysisk och praktisk ansträngning är svårt. Törnvall berättar om hur hon gick förbi en staty i parken flera gånger och kände sig vilsen. Vid ett senare tillfälle insåg hon att parken var större än hon först hade trott och att det faktiskt fanns flera identiska statyer. 

Törnvall intervjuar flera autister som berättar om sina specialintressen. En av respondenterna är besatt av Marylin Monroe och har bilder på filmstjärnan överallt i hela lägenheten samt en tatuering. En annan respondent är fascinerad av troll eftersom personer med funktionsvariationer ofta jämförts med dem i folksagor. Förr i tiden misshandlades många autistiska barn pga. okunskap då föräldrarna trodde att deras barn blivit utbytt mot en trollunge.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok 22 december.

Publicerat

Midnattsbiblioteket

”If you aim to be something you are not, you will always fail.”

 

”Midnattsbiblioteket” är en roman av den brittiska författaren Matt Haig. I denna berättelse får vi följa den 36-åriga huvudpersonen Nora Seed som har lidit av depression under en längre tid.

Hennes katt hittas död, hon får sparken från sitt jobb då hon alltid blir försenad och har tappat kontakten med sin bror. Hennes liv är fullt av misslyckande då hon gett upp sina drömmar: att gifta sig, ta OS-medalj i simning, spela i ett band, bli glaciärforskare m.m.

Nora bestämmer sig för att ta sitt liv vid midnatt men istället för att dö hamnar hon i ett bibliotek där hon träffar sin gamla skolbibliotekarie från skoltiden, Mrs Elm. Böckerna i biblioteket är portaler till alternativa universum, liv som Nora hade kunnat leva om hon inte gett upp sina drömmar.

Nora prövar på olika liv men alltid är det något som kommer i vägen. Att uppfylla vissa drömmar innebär att hon måste ge upp talanger från sitt ursprungliga liv som hon egentligen värdesätter högt utan att inse det.

När hon gifter sig i ett liv, blir hon genast olycklig då hennes make är kontrollerande och missunnsam. När hon tar OS-medalj ger hon upp sina filosofi studier. När hon startar ett band tillsammans med sin bror och blir en berömd rockstjärna, dör han eftersom han börjar missbruka droger. När hon blir mamma i ett liv, slutar hon ge grannens son pianolektioner vilket innebär att han hamnar i dåligt sällskap och blir kriminell. När hon blir glaciärforskare, hamnar hon mitt på Nordpolen och blir jagad av isbjörnar.

Nora börjar så småningom inse att gräset inte är grönare på andra sidan. Kanske finns inte det perfekta livet? Eller är hon egentligen ganska nöjd med att bara vara sig själv?

Romanen är delvis inspirerad av Haigs egna erfarenheter med psykisk ohälsa. För 20 år sedan var han nära att ta sitt liv genom att kasta sig från en klippa i Ibiza men bestämde sig för att fortsätta leva. Han blev istället en berömd författare som sålt 3 miljoner böcker världen över och blivit översatt till 40 språk!

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus.

Publicerat

Män som hatar kvinnor

”Jag börjar fantisera om en värld där kvinnor är rädda för mig.”

 

”Incel” är skriven av överläkaren och psykiatrikern Stefan Krakowski.  Han har wallraffat (använt en falsk identitet) för att undersöka incel-rörelsen. En incel (engelska: involuntary celibate) är en vuxen man som aldrig haft en sexuell relation och därmed blivit bitter och hatisk mot alla kvinnor. De flesta incel-män tenderar också att ha högerextrema åsikter (rasism, homofobi, transfobi etc.).

Ironiskt nog myntades begreppet ”incel” år 1997 av en kvinna som gick under namnet ”Alana”. I början hade inte termen samma laddade betydelse som idag utan användes bara av de som hade svårt med kärleksrelationer. ”Alana” lämnade forumet när hon insåg att hennes problem bottnade i att hon egentligen var lesbisk, vilket ledde till att termen hamnade på villovägar. Ett fåtal incel-män motsätter sig den nya incel-rörelsen och menar att de inte hatar någon utan bara är ensamma och mår psykiskt dåligt.

Krakowski har undersökt olika forum på nätet både svenska och amerikanska, där incel-männen träffas och interagerar med varandra. De har en unik subkultur med sina egna slang och konspirationsteorier. Grupptrycket är starkt och endast ett fåtal utvalda får tillgång till dessa forum, efter ha genomgått ett test som visar att de uppfyller vissa kriterier. Incel-männen är väldigt kritiska mot svenska medier som de anser är vinklade.

Även våld och mord har förekommit t.ex. identifierade sig massmördaren Elliot Rodger (2014 Isla Vista killings) som en incel. Ofta är det ensamma gärningsmän som begår dessa attacker, det finns ingen organiserad ledning vilket gör det svårt för polisen att övervaka dem. Majoriteten av alla incel som begår terrorattacker har däremot skrytigt om sina planer på sociala medier innan brottet ägde rum.

Krakowski intervjuar flera incel-män, en kvinnlig incel (femcel) samt en kvinnlig sexarbetare som har incel-kunder. Han drar kopplingar till olika diagnoser och funktionsvariationer. Många incel-män befinner sig inom autismspektrumet, är deprimerade och diskuterar online hur de bäst ska ta sina liv.

Det finns ett utpräglat självhat bland dessa män, som ofta värdesätter det fysiska utseendet allra högst. En grupphierarki existerar där de ”snygga” männen står högst upp i samhället (chad) medan de ”fula” männen står längst ned (incel).

Detta vi-och-dom tänk leder till osannolika konspirationsteorier som sprids på nätet för att rättfärdiga kvinnohatet och rasismen. Incel-männen riktar ofta sitt hat mot par där kvinnan är ljus och mannen är mörkhyad eftersom de anser att dessa män felaktigt har överträffat dem.

Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Thailandssvenskarna” med liknande teman, där författaren också har wallraffat.

Stefan Krakowski medverkade även i Bokmässan 2021 i programmet ”Incel, kris och konspiration”.

Publicerat

När mammor dör

När mammor dör”Blev allt bara svart? Nej. Men i sorgens bekanta rum vandrar jag hemvant inom mig själv. De dunkla rummen är en del av mig, vägg i vägg med alla mina ljusa minnen.”

 

”När mammor dör” är en antologi om 31 kvinnor som mist sina mödrar och sorgearbetet som sker därefter.  Mammorna har gått bort på grund av olika orsaker: självmord, fysisk sjukdom eller olyckor.

När Charlotte Sirc förlorade sin mamma i en trafikolycka när hon var 15 år saknade hon litteratur om ämnet och bestämde sig i vuxen ålder att göra denna bok eftersom hon vill stödja andra som har liknande upplevelser.

”Hon levde med ena foten på gaspedalen och ville alltid vidare. (…) Hon körde utan säkerhetsbälte men det var så hon levde sitt liv. Snabbt, självsäkert och oftast på väg någonstans, då var hon som lyckligast. Min snygga mamma i högklackat och med bilhandskarna på.”

Vi får möta olika kvinnor mellan åldrarna 18 – 77 år som alla har olika erfarenheter trots att alla delar sorgen av att ha mist en mor. Dåtidens könsroller och tabun kring psykiskt ohälsa påverkade (och i vissa fall fortfarande påverkar) hur omgivningen regerade på moderns bortgång.

Flera döttrar uppger att de känt sig som hushållerskor eftersom deras manliga släktingar inte velat ta över hushållsarbetet efter moderns död, då de ansett att det var en kvinnosyssla. Flera av döttrarna har också känt sig ensamma då de inte haft en mor att prata om känslor med och har upplevt sina fäder som kalla.

”Annika, sa han, det har hänt en hemsk olycka och mamma kommer inte hem igen. (…) Mitt nästa minne är från några timmar senare då pappa och jag märkligt nog åkte och köpte de där nya kläderna till mig. Varför gjorde vi det? Det kan jag än i dag inte förstå men jag minns klart och tydligt de blå skorna vi köpte.”

En av döttrarna berättar om sin mor som begick självmord när hon var två år. Hon fick först veta om detta efter att grannpojken skvallrat om att hennes död inte var en olycka eftersom mamman valde att svälja tabletter och avsluta sitt liv. När hon konfronterade sin far och bror om detta blev hon endast bemött med kyla. De konstaterade bara att det var sant och gick sedan iväg medan hon själv stod kvar med flera frågor och känslor.

Flera av döttrarna berättar också att det ofta funnits andra släktingar som begått självmord innan modern, oftast en morfar. De trycker på vikten av att diskutera känslor och psykisk ohälsa och känner sig hoppfulla att vården har förbättrats markant sedan de var barn.

Boken finns tillgänglig för utlån på vårt bibliotek.

Publicerat

I Wish You All The Best

”It’s hard to explain not being confident in your own body. It just feels wrong, but only you seem to really know just how and why it feels that way.”

 

”I Wish You All The Best” är en engelsk ungdomsbok om en 18-årig icke-binär transperson som heter Benjamin (Ben). Boken är skriven av Mason Deaver som själv identifierar sig som en icke-binär transperson.

Efter att Ben kommit ut till sina kristna föräldrar blir hen utslängd hemifrån. Trots att det är vinter och kallt ute får Ben inte hämta varken skor eller jacka och har inget annat val än att kontakta sin syster Hannah som hen inte haft kontakt med sedan hon stack hemifrån för 10 år sedan.

Ben försöker börja ett nytt liv och ansöker till en ny skola för att avsluta sin gymnasieexamen. Hen saknar förebilder och vänner att anförtro sig åt, med undantag av en muslimsk internetkompis, Mariam som också identifierar sig som icke-binär. Ben är imponerad av internetkompisen som gör videos på YouTube där hen bär både hijab och rött läppstift. Alla kommentarer på hens videor är dock inte snälla även om många, inklusive Ben själv, ser Mariam som en stark personlighet.

Även om systern och hennes man har svårt att anpassa sig till att Ben numera vill bli sedd som en ”hen” istället för en ”han”, försöker de ändå stötta så gott de kan. På skolan vågar Ben dock inte vara öppen med sin rätta identitet, vilket tyvärr leder till att Ben ofta blir felkönad då de tror att hen bara är en androgyn kille. Ben vågar inte heller säga emot systern när de är ute och shoppar kläder då hon tågar in på männens avdelning och väljer ut en skjorta åt Ben som hen egentligen inte vill ha på sig. En prickig sommarklänning lockar Ben men hen vågar inte eftersom hen känner att folks fördomar är för jobbiga.

För att bearbeta sina upplevelser börjar Ben gå i terapi. Situationen börjar se lite mer hoppfull ut när Ben blir kompis med en mörkhyad bisexuell kille på skolan som heter Nathan. Hen får vara med i Nathans kompisgäng och blir inbjuden på fester men har svårt att passa in. Tacksamt nog är Nathan förstående och en romans börjar spira mellan de två vännerna.

Ben hittar även tillflykt i konsten och uttrycker sina innersta känslor med abstrakta droppmålningar och teckningar. Eftersom hen är väldigt begåvad, ber bildläraren hen att hålla en konstutställning på skolan. När allt verkar börja gå bättre dyker Bens föräldrar oväntat upp på konstutställningen…

Boken finns tillgänglig på engelska på vårt bibliotek.