Etikett: autofiktion

Publicerat

Nobelpristagare 2024 – Han Kang

Årets vinnare av Nobelpriset för litteratur är sydkoreanen Han Kang! Motiveringen lyder: ”För hennes intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottlägger människans sårbarhet.” Hon har dock valt att inte fira sitt pris med tanke på den tryckta situationen med Ukraina och Israel/Palestina.

Hon debuterade 1993 och fick sitt stora genombrott 2016 med romanen ”Vegetarianen” som precis som titeln antyder handlar om en koreanska kvinna som vill bli vegetarian vilket möts av starkt motstånd från hennes familj, framförallt hennes kontrollerande make då köttätandet är en viktig del av deras kultur. Romanen handlar även om kvinnans sexuella frigörelse och autonomi.

Vi har tre titlar av Han Kang på vårt bibliotek på svenska:

Publicerat

Drömmen om Paris

”Jane är så otroligt vacker, säger jag till A.

Jane är inte vacker, avbryter Claude, she’s a piece of sex.”

 

”Flicka 1983” är en berättelse med biografiska inslag av kulturjournalisten, modellen och skådespelaren Linn Ullman. Hon medverkade bland annat i Jan Troells tolkning av ”Utvandrarna” och ”Nybyggarna”.

I denna bok får vi följa berättarjaget som är 55 år. Hon blickar tillbaka på sin tid som 14-åring som drömmer om att bli modell i den romantiska staden Paris. Denna dröm förverkligas precis som den gjorde i verkligheten i Ullmans liv men den hade ett högt pris.

Flickan blir infångad av den anonyma fotografen som endast benämns som A och hans medarbetare Claude. Dessa två män kommer sedan att anmälas för sexuellt våld mot minderåriga flickor men detta är något som sker långt i framtiden i kölvattnet av MeToo. Flickan är inte oskuld men utlovas en plats på förstasidan i Vogue i utbyte mot sexuella tjänster.

Berättarjaget är ett tacksamt offer eftersom hon är ensam i Paris utan vuxet sällskap och är i en beroendeställning till dessa två män som utnyttjar henne. Hon försöker hanka sig fram med sina språkkunskaper men franskan i skolan var aldrig något som lockade vilket leder till att hon har svårt att kommunicera med omgivningen. Flickan försöker hitta solidaritet bland tjejkompisarna men de övriga modellerna har samma attityd som männen. Om man inte tål att de tafsar har man inget där att göra, anser de.

Ullman berättar om huvudkaraktären från en psykologisk synvinkel. Hon har distanserat sig från det svåra genom att skapa en låtsaskompis som hon benämner som ”skuggsystern”. Det sker dock en del upprepningar då karaktären delvis ältar mycket men även onödiga detaljer upprepas som till exempel att hon har en röd mössa.

Vi återkommer till berättarjagets 55-åriga version som lever mitt i Corona-pandemin. En åldrande och delvis dement mor kräver uppmärksamhet och omsorg. Inköpslistor faxas för mat och andra nödvändigheter som ska beställas under lockdown. Man anar att modern lever i det förflutna. Även A som blivit pensionär förfaller, blir en skugga av sitt forna skräckinjagande jag. Bilden i Vogue som berättarjaget gett upp allt för har sedan länge försvunnit och blivit ”lost media”.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus.

Publicerat

Lita inte på de vuxna

”Knausgård  skrev dessutom om gatan här nedanför. (…) Han nämner ”invandrarkillarna” som han stöter på, om ”de som går så förbannat långsamt och tror att de äger trottoaren. Svart bakåtkammat hår, svarta skinnjackor, svarta byxor, och åtminstone en av dem hade pumaskor med loggan fram på tån, vilket jag alltid tyckt ser så larvigt ut. Guldkedjor om halsen, lite vingliga, liksom outvecklade armrörelser.”

Du ställde dig i upp i soffan och skrattade rakt ut i luften: ”Så sjukt!” tjöt du. ”Det där kan ju vara vi!” (sid 199-200)

”Blir du ledsen om jag dör?” är en verklighetsbaserad berättelse om  ungdomsledaren och bokens författare Nicloas Lunabbas vänskap med en stökig invandrarkille, Elijah.

Lunabba träffar Elijah när han är 8 år och spelar basket. Lunabba ser genast att pojken har det svårt hemma med en mamma som är alkoholist. Han saknar en trygg fadersfigur. Pojken är utåtagerande och går på en skola i Malmö som anses vara ”Sveriges sämsta skola”.

Elijah stoltserar med att han är ”bäst på att vara sämst”. En invandrarkille som ser ut som både en arab och en afrikan är det väl ingen i Sverige som gillar. Dessutom lever han ju upp till de negativa stereotyperna då han hänger på stan med grabbarna, hamnar i bråk och sätter eld på gardinerna i skolan.

Trots detta känner Lunabba sympati för pojken och bjuder in honom i sitt hem. Han kan identifiera sig med pojken då han själv hade en stökig uppväxt med en våldsam far och en mamma som dog tidigt i cancer. Kanske behöver pojken egentligen bara en vuxen som bryr sig om honom?

Detta blir starten på något nytt då Elijah med tiden börjar bli mer empatisk. Han börjar plocka upp efter sig hemma och får bättre betyg i skolan. Till sist får han till och med ett basketstipendium i USA och blir proffsspelare.  Han visar stolt upp sina betyg via Skype som alla är A och B efter det amerikanska skolsystemet.

Trots denna solskenshistoria, pågår gatuvåldet hemma i Malmö. Elijahs två kompisar har börjat umgås i kriminella kretsar. Den ena spränger sig själv i luften då han försöker döda en barnfamilj och den andra skjuter en jämnårig pojke som visar sig vara son till en av Lunabbas vänner. Pojkarna skyller på Lunabba, eftersom de anser att det var orättvist att bara Elijah fick stöd av de vuxna.

Boken slutar till och med i ett otäckt transkriberat telefonsamtal då pojken som blev skjuten vädjar efter hjälp till 112 men får svaret att han inte kan ha blivit skjuten i huvudet om han kan ringa dem. Detta sker medan han ligger och förblöder bredvid sin mördade kompis som redan dött av skottskadorna.

”Blir du ledsen om jag dör?” är en viktig berättelse om våldet som pågår i vårt eget land och om invandrarkillarna som inte får det stöd som de behöver från samhället och blivit svikna av de vuxna. Boken handlar också om rasism och stereotyper då det är lätt att avhumanisera dem precis som Knausgård gjorde i sin bok, istället för att ge dem en röst.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok 24 oktober på Legimus.

Publicerat

Med tanken full av längtan

”För några år sedan dog min bror en alldeles för tidig död. Vi trodde båda på livet före döden och han kämpade in i det sista. (…) Han dog, men jag fortsätter att längta för oss båda. Jag fortsätter att längta efter fler stunder av total närvaro där tid och rum inte finns. Smaken av choklad eller vildhallon, ögonblicket efter ett napp i Paukibäcken, regnbågens och norrskenenets färger, känsla att hitta rätt med fiolen och uppslukas av en tonfylld bubbla, eller mötas av ett leende hos någon jag tycker om.” (sid 167)

Daniel Wikslund (född 1973 i Tjautjasjaure, Lappland) som är främst känd som sångare och Riksspelman på fiol, debuterade 2013 med boken ”Med tanken full av längtan”. Boken är skriven i samarbete med den tornedalska författaren och Augustprisvinnaren Mikael Niemi. Han har även samarbetat med Musikprogrammet på Björknäsgymnasiet och är släkt med er bibliotekarie, Emelie.

Wikslund är berest och har varit i världens alla hörn vilket speglas i både hans låttexter som ibland inkluderar jojk och hans litterära texter. Flera språk (med översättningar på svenska) dyker upp i texten bland annat finska, tyska och spanska vilket ger en känsla av mångkultur.

Boken är uppdelad i sju kapitel som utspelar sig i hela världen bland annat Mexiko och Italien men Wikslund hittar alltid hem till Norrland. Boken blandar autofiktion och (o)sannolika fiktiva berättelser där berättarjaget hamnar i knasiga situationer. Humorn är alltid närvarande och vi får skratta åt många lustiga fadäser.

Många berättarröster dyker upp både Wikslund själv men även älgar och till och med en gammal lingon rensare får berätta sina historier. Allt från hur Wikslund finner kärleken i Mexiko, till hur Gropen i Kiruna slukar staden, till två bröder som inte kan betala begravningsbyrån för sin bortgångna brors kista och smiter på bussen med den döde som på något vis lyckats hamna på irrvägar tills han till slut dyker på sin egen begravning till laestadianernas förvåning.

Boken inkluderar även några av Wikslunds låttexter (samt CD-skiva) och har facklitterära inslag som förklarar olika företeelser i Norrland som sparkar, pimpelfiske, norrsken, midnattssol och bastubad. Utmärkt guide för alla nyblivna norrlänningar!

Boken avslutas med ett fint efterord tillägnat Wikslunds bortgångna bror Rikard som även lyser med sin närvaro i flera av berättelserna om nostalgi från barndomen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Publicerat

En berättelse om en sårad man

”Jag ser att motpartens advokat också konsekvent stavat barnens namn fel. Det är människor som inte vet vad barnen heter som bestämmer över dem nu.”

 

”Jag väntar i snön” är en roman av Daniel Dencik. Han är en dansk författare och filmregissör. Dencik har framförallt regisserat dokumentärer om historiska händelser och expeditioner. ”Jag väntar i snön” är en så kallad autofiktion, en blandning mellan en fiktiv berättelse och en självbiografi.

Berättelsen handlar om den danska småbarnspappan Alexander som just förlorat vårdnaden om sina två barn. Han har blivit anklagad av barnens svenska mor, som lider av en psykisk störning som gör att hon blandar ihop traumatiska barndomsminnen med verkligheten. Alexander anklagas för att ha skadat barnen som mamman lyckats vända emot honom.

Alexander blir alltmer deprimerad och sårad eftersom han saknar umgänget med barnen och känner sig hjälplös i rättsalen.  Han utpekas som skyldig trots att de inte har gått igenom de fysiska bevisen ordentligt utan endast gått på verbala anklagelser.

Alexander börjar utveckla ett starkt hat gentemot det svenska rättsystemet som eventuellt övergår till hat mot Sverige generellt sett. Den sårade mannen pekar ut feminismen och könsneutrala pronomen som syndabock. Han visar också tecken på högerextrema åsikter då han sympatiserar med terroristen Anders Behring Breivik. Huvudkaraktären framstår däremot som någorlunda förvirrad då han också uttrycker sympati med familjerna som förlorade sina barn i massakern.

Denricks roman har fått ganska hård kritik och ansetts som kontroversiell. Kritikerna pekar då på att berättelsens huvudkaraktär Alexander fungerar som en förlängning av Denrick själv eftersom romanen beskrivs som självbiografisk även om själva berättelsen är fiktiv. Kritikerna menar att tragedin med barnen används för att ursäkta huvudkaraktärens högerextrema åsikter. Om Denrick själv besitter sådana åsikter är däremot oklart.

”Jag väntar i snön” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok på Bibblo.se.