"Outside of a dog, a book is a man's best friend. Inside of a dog it's too dark to read." – Groucho Marx
Litteratur på nationella minoritetsspråk
Vi har köpt in litteratur på de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, jiddisch och nordsamiska. Böckerna hittar ni i vår mångspråkshylla.
Ni kan även hitta ett bredare utbud av e-böcker i Bläddra-appen som även erbjuder de övriga samiska språken (Lulesamiska, pitesamiska, sydsamiska och umesamiska) samt romani chib.
Tips på bra länkar:
”Jag hatar dig lika mycket som du hatar mig, log jag. Jag tror inte det är möjligt, log hon tillbaka. (…) i Haralds mammas ögon var jag ingen alls. Jag var någon som råkade ha nycklarna till hennes sons lägenhet. Jag kunde ha varit tjejen i kassan på Konsum.(…) Harald är som män är mest: han knullade sin mamma.”
”Haralds mamma” är en relationsroman av Johanna Frid som även skrivit ”Nora eller Brinn Olso Brinn”. Precis som i Frids förra roman ligger fokuset på avundsjuka mellan kvinnor och självkänsla. Denna gång är dock antagonisten en svärmor med en giftig tunga istället för en vacker före-detta flickvän från Norge.
Romanens berättarjag har hamnat på en flygplats i Kiruna tillsammans med sin svärmor. Läget är pinsamt medan de väntar på mannen som är i centrum för båda deras liv, den drogberoende Harald som är en människoman men liknas med en golden retriever. Han är en symbolisk hund som viftar på svansen och dreglar, han drar fräcka sexskämt med en baguette när han glömmer att ta sin ADHD-medicin.
Harald är bipolär och hans drogmissbruk påverkar båda kvinnorna. Ett tyst passivt aggressivt krig utkämpas mellan de två kvinnorna som båda vill vara den viktigaste kvinnan i Haralds liv. Varför just denna misslyckade man får all denna uppmärksamhet kan man ifrågasätta men man kan ana att det finns kopplingar till Freuds teorier om Oidipuskomplexet och skillnaden mellan generationerna.
Haralds mamma är från en svunnen tid, talar väl om sig själv och sina vänsterpolitiska feministiska ambitioner medan hon konstant hittar sätt att nedvärdera sin svärdotter. Berättarjaget vill fly från scenen, då hon ser detta som en sorts psykologisk tortyr. Hon rör sig mot kaféet men där finns bara billiga dammsugare av marsipan.
Frids berättelse sätter känslorna i fokus, med extra tryck på det fula och pessimistiska. Hatet frodas mellan kvinnorna istället för att hitta en gemensam nämnare i sin kamp mot Haralds sjukdom. Berättarjaget stör sig på sin hund till pojkvän men samtidigt finner hon inget systerskap hos Haralds mors kamp för kvinnliga rättigheter.
Detta gör henne delvis till en motsägelsefull figur som både försatt sig i en situation då hon blir matte till hundpojkvännen istället för en jämställd partner men samtidigt kan inte tänka sig att lämna förhållandet. Även Haralds mor är motsägelsefull då hon beskrivs som gammalmodig och elak men samtidigt är liberal, feministisk, bisexuell och sexuellt frigjord, något som väcker ytterligare avundsjuka i berättarjaget.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.
”Den noppriga t-shirten räcker att täcka stormagen men jackan gör det inte. Jag får vatten i luftstrupen, kan inte ens dricka som folk. Eija höggravid är en mäktigare gestalt än fjället.” (sid 29)
”Ovanjorden” är en roman om en samisk familj och deras förskollärare Oskar som också är berättarrösten i boken. Han har själv samiska rötter men har förlorat sin identitet som same. Författaren Mikael Berglund har samiska rötter långt tillbaka men identifierar sig som svensk. Han har dock vuxit upp bland samer och fått hjälp av kvinnliga renskötare med research för romanen.
Oskar som är 18 år och förskolelärare i Ammarnäs, kallas skämtsamt Fröken Oskar. När han lämnat av ett barn möter han renskötaren och motorcykeltjejen Eija. Hon är redan tillsammans med en annan renskötare och väntar hans barn men trots detta uppstår en förbjuden kärlek mellan Oskar och Eija. Eija känner sig bortglömd av sin man som spenderar den mesta tiden med renarna ute på fjället.
”Jag tar inte åt mig, Nájmie skulle aldrig kalla mig för dádtja. Kanske den där gången när jag fes i hennes rum, typiskt kolonialherrebeteende.” (sid 200)
Oskar nästlar sig in i deras familj med hans relation till förskolebarnet som ursäkt, men känner samtidigt en skuld både för otroheten och för sitt intresse för sitt samiska arv. Man kan ana att Oskar ser det som en konstig form av kulturell appropriering men samtidigt har han också samiskt arv i familjen då hans farfar pratade samiska med honom efter han blev dement. Oskars far antas också vara same trots att han heter Bengt. Oskar börjar tvivla både på sig själv och sina släktingar som troligtvis har blivit assimilerade och förlorat sina samiska namn.
”Jag står på gårdsplanen och klappar myggen mot halsen där Eijas läppar var. Ge fan i min kyss, myggjävel.” (sid 95)
Förutom det samiska arvet beskrivs även naturen. Myggsvärmar under sommaren stör kärleksparet, en mygga landar på kyssmärket han fått av Eija. Försurning och andra miljöproblem sker, Oskar tar på sig att rädda naturen men vet ej om det är förgäves. Romanen är inte dyster men samtidigt finns det en slags hopplöshet över Oskar som varken förstår sig på samerna, Eijas mystiska beteende eller sig själv. Detta illustreras med umesamiska uttryck som inte översätts, meningen går förlorad för både Oskar och den svenska läsaren (förutsatt att hen inte kan umesamiska).
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.
Årets vinnare av novelltävlingen är Axel Vallström från NA20. Hans novell ”Brevet till självet” handlar om en gammal far som lider av demens och börjat glömma sina nära och kära.
Han blir förföljd om natten av den mystiska Varelsen i spegeln som är lika skrämmande som döden själv och börjar författa ett brev för att minnas vem han är. Det spännande slutet finns att läsa på biblioteket (eller i filen ovan).
Motiveringen löd: ”Eleven har skrivit en spännande novell om en sjukdom som många har en relation till. Karaktärsbeskrivningarna och gestaltningarna av huvudkaraktärens inre förmedlade och förstärkte känslorna som är essensen hos novellen. Novellen är ett fint sätt att belysa den hemska sjukdomen som demens är.”
Årets sommarutmaning gäller mellan 1 juni – 31 augusti. Bocka av så många som möjligt av 50 punkter. Tre vinnare utses av Bodens stadsbibliotek i slutet av sommaren och får då välja en valfri bok. Skapa en tråd på Goodreads för att delta i utmaningen.
”Hur säger man i hjärtat, till hjärtat, mitt hjärta? Sånt står inte i ordboken, Vilda behöver áddjás hjälp. I en anteckning i mobilen skriver hon: Tsåhke jali vájmmo. Hjärta eller hjärta.” (sid 28)
”Fjärilshjärta” är en ungdomsroman av den samiska författaren Moa Backe Åstot som även skrivit ”Himlabrand”. I denna berättelse får vi följa den 13-åriga Vilda som just kommit in i puberteten och blivit nyfiken på sitt samiska arv.
Vildas samiska morfar/áddjá har börjat lära henne språket och låtit henne ärva en gammal bröllopskolt. När morfar tragiskt går bort i en hjärtattack blir Vilda lämnad ensam med sitt identitetssökande. Alla på begravningen bär kolt, förutom hon och lillasystern Irma. En känsla av att inte höra till sprids genom Vilda, då hon står där i kyrkan i sin svarta klänning.
En snygg äldre kille som heter Samuel som är renägare och talar flytande samiska dyker också upp på begravningen. Vilda börjar fantisera om honom, att han ska bli hennes pojkvän och att de ska ha ett samiskt bröllop när de blir vuxna. Hon byter till och med musiksmak för att imponera på honom. Samuel är till en början artig eftersom Vildas áddjá var en renskötare som han beundrade när han levde men efter ett tag börjar han tycka att hon är jobbig eftersom han inte är intresserad och dessutom alldeles för gammal för henne.
Vildas identitet ifrågasätts när hon börjar ta selfies i sin mormors kolt och posta dem på sociala medier. Har Vilda rätt att kalla sig same om hon inte har några renar? Vad är egentligen en same? Vilda börjar tvivla på sig själv men ger inte upp hoppet om att kunna återuppta sitt modersmål och samiska arv.
”Fjärilshjärta” har stora likheter med Ann-Helén Laestadius ungdomsroman ”Sms från Soppero” men är skriven i en mer modern tid. Laestadius roman kom ut 2007 och börjar visa sin ålder då Agnes Nintendo DS-spel och sms är det som nämns, i kontrast till Backes roman som istället bytt ut dem mot Irmas Nintendo Switch och sociala medier. Vad som inte skiljer dem åt är båda protagonisternas längtan till det samiska arvet som undanhållits dem och deras besatthet av snygga samiska pojkar (vilket delvis ifrågasätts i Backes mer moderna roman).
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.
”Jag hade alltid tänkt att Farbror har ett klokt hjärta, men han visade sig vara barbar. Bara en helt hjärtlös människa kunde låta våra kor gå till slakt.” (sid. 254)
”Älven” är en bok av den tornedalska författaren Rosa Liksom. Hon växte upp på den finska sidan av Tornedalen och baserade boken på hennes släktingars berättelser om hur de flydde över Torne älven till den svenska sidan under Lapplandskriget på 40-talet, då Finland stred mot Nazityskland.
I denna berättelse som utspelar sig år 1944, får vi följa en finsk 13-årig flicka som flyr tillsammans med sina boskap och systrar. Älven delar flickans två identiteter då den svenska sidan beskrivs som annorlunda än den finska. Maten är annorlunda och det finns socker, vitt mjöl, orangea bollar som egentligen är mandariner och lustiga små paket som innehåller kladdiga russin.
Öst byts ut mot väst men släkten och meänkieli förenar dem. Dock sker en assimilering då meänkieli anses som ett språk som måste undantryckas då det ses som mindre fint än rikssvenskan. En präst som dyker upp i berättelsen liknar till och med minoritetsspråket med prostitution och alkoholism, som anses som synd.
Flickan och hennes närstående får lida mycket under berättelsens gång. Flickans far är ute i kriget och tros vara död, hennes mor förlorar ett spädbarn och flickorna blir utsatta för sexuella övergrepp av de tyska soldaterna i utbyte mot att de låter dem behålla sina kor, som är deras möjlighet till försörjning. Korna har namn och egna personligheter då de skildras genom ett barns ögon.
Bråk och knivslagsmål bryter ut i flyktinglägret mellan männen då de anser att de inte har någon framtid utan arbete. Sjukdomar härjar men de utsatta får inte den sjukvård som de behöver utan blir istället beskyllda. Flyktingarna får klä av sig nakna och skämmas när de ska duschas. De så kallade ”sinnesslöa” fraktas iväg med en buss till Umeå. Till och med den stakars skomakaren som bara råkar stamma skickas iväg. En hård och orättvis värld beskrivs men trots detta verkar flickan ha hopp för framtiden.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och finska samt som talbok med text på Legimus. Om ni är intresserade av att läsa böcker på meänkieli och övriga minoritetsspråk kan ni ladda ned Bläddra-appen.
