Kategori: Boktips

Publicerat

Fädernas missgärningar

”Hon är rädd för depressionen. Den går som en skugga, en jätte, runt hennes hus med långsamma obönhörliga steg. Om hon håller på så här och fuckar upp sina rutiner är det som att hon lämnar dörren öppen. Så att den där jätten kan huka sig och kliva in och ta henne.”

 

”Fädernas missgärningar” är den sjätte delen av Åsa Larssons serie om Rebecka Martinsson. ”Till offer åt Molok” kom ut 2012 och nu har Larsson äntligen gett karaktären Rebecka Martinsson ett avslut.

Boken är en klassisk deckare men också till stor del en relationsroman. Berättelsen utspelar sig år 2013 i Kurkkio (Pajala, Norrbotten) och börjar med pensionären Ragnhild Pekkari som lidit av psykisk ohälsa under en lång tid och därmed beslutat sig för att skida ut ensam på nattskaren och ta sitt liv. När hon bestämmer sig för göra upp en eld och att ta en sista kafferast får hon plötsligt ett telefonsamtal. Hennes bror Henry Pekkari är spårlöst försvunnen.

Ragnhild är dock inte särskilt oroad för sin bror som hon inte haft kontakt med på 31 år. Han fick ta över familjens gård men blev alkoholiserad och misslyckad som person. Gården ligger på en liten ö ute i Torneälven och Ragnhild, som är en trogen djurvän, inser plötsligt att broderns hund kanske kommer att svälta ihjäl därute. Hon bestämmer sig därför att skjuta upp sina självmordsplaner och beger sig ut till ön där hon inte bara hittar brodern död på soffan i det smutsiga och förfallna huset utan också ett lik i hans frys.

Liket visar sig vara den kända boxarens Börje Ströms pappa. Mordet skedde 1962 och är därför preskriberat. Ragnhild och Börjes öde sammanflätas på grund av dessa underliga omständigheter. Dessa två sårande själar hittar kärleken och passionen i varandra.

Samtidigt får Rebecka Martinsson ännu fler fall på sitt bord då två utländska prostituerade tjejer hittas döda in snön. Hon brottas även med sina egna relationsdrama bland annat sin ex-pojkvän Krister som numera dejtar en idrottstjej som är tokig i sociala medier och sin taskiga och någorlunda sexistiska kollega Carl von Post som just blivit tillförordnad chefsåklagare. Rebecka och Ragnhild visar sig även ha kopplingar då hennes bortgångna mor Virpi var fosterbarn i Pekkaris familj.

Boken är någorlunda lång på 560 sidor men har ett lättläst och vardagligt språk. Miljöbeskrivningar är målande och igenkänningen är stor för oss norrbottningar. Även de passionerade kärleks- och sexscenerna skildras på ett fint sätt, utan att vara smaklösa. Innehåller dock några scener med grafiskt våld mot hundar men det kanske man nästan har förväntat sig vid det här laget…

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok på Bibblos nya sida efter Koha-bytet där man lätt kan söka efter e-böcker och e-ljudböcker.

Publicerat

Samernas nationaldag – 6 februari

Samernas nationaldag firas över hela Sápmi sedan 1993, för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera gemensamma frågor.

Samerna är ett av världens ursprungsfolk och det enda i Europa. De har förtryckts historiskt, på 1600-talet av Svenska kyrka då det var olagligt för samerna att utöva sin religion och kultur. Om en same jojkade eller spelade på trummor kunde hen få dödsstraff. Kyrkan trodde att samerna utförde trollkonster och tvingade dem att konvertera till kristendomen.

På 1800-1900-talen utsattes samerna för biologisk rasism. Samerna ansågs vara underlägsna och ha ett särskilt utseende. Deras kroppar mättes och fotograferades. Även idag uppstår konflikter då renskötseln påverkas negativt av gruvdrift, vattenkraftverk, tjuvjakt m.m.

(Källa: samer.se)

Boktips:

Stöld, Ann-Hélen Laestadius: Roman om den samiska renskötardottern Elsa som blir hotad av en tjuvjägare som dödat hennes ren. Skildrar samernas situation i nutid då Elsa tidigt blir medveten om rasismen och sin utsatthet som same efter hatbrottet. Belyser även den utbredda psykiska ohälsan och höga självmordsstatistiken bland unga samiska män.

Himlabrand, Moa Backe Åstot: Ungdomsroman med HBTQ-tema. Den tonåriga renskötaren Ánte har alltid vetat att han vill ta över familjens renar men möter fördomar på grund av samernas syn på homosexualitet och könsroller.

Sameblod: Film från 2016 som berör samernas situation under 30-talet. I denna film får vi följa Elle Marja, en samisk tjej som går i nomadskola för samer och utsätts för dåtidens rasbiologiska mätningar. Handlar främst om identitet och att förneka sin kultur, då Elle Marja bestämmer sig för att bli ”svensk”.

Publicerat

10 år efter Utøya

”Det frasande ljudet av kropp som rör sig mot vegetation. Jag tittar uppåt, lite vid sidan av den punkt där jag själv har kommit ned till stenstranden. Där står en stor man. Bred och lång. Det är några få meter dit. Han är klädd i svart.  I de bråkdelar av en sekund är detta en av de saker som föranleder min reaktion; att jag tycker mig se att hans uniform är en väktares, inte en polismans.  (…) Ansiktet uttrycker inga känslor. Möjligen är han svettig och lite trött. Men där finns ingen smärta, inget jubel, ingen rädsla. Ingen komplexitet. Bara en man som är ute på jobb i skogen.” (sid 65)

”10 år efter Utøya – Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle” är Ali Esbatis självbiografi som handlar om hans upplevelser vid terrorattentatet på den norska ön Utøya, 22 juli 2011. 69 personer dödades och 110 personer skadades av terroristen Anders Behring Breivik. Gärningsmannen hade klätt ut sig till en polis för att lura sina offer.

Esbati är politiskt verksam inom Vänsterpartiet. Den 22 juli höll han en Powerpointpresentation för ungdomarna i lägret. Esbati är född i Iran och kom till Sverige 1986 men bodde under en tid i Norge.

Hans föredrag handlade om hur politiken i Sverige skiljer sig från Norges. Han tog bland annat upp ett citat från en bok, Det sovande folket, utgiven 1993, som Moderaternas dåvarande partiledare Fredrik Reinfeldt hade skrivit. I boken skriver Reinfeldt att svenskarna är ”mentalt handikappade” som tror att politiker kan skapa välfärd.

”Det är flera som har kommit fram och undrar om det är möjligt att få Powerpoint-bilderna från föredraget tillsänt per e-post. Det ska gå nio år innan jag öppnar presentationen igen. Datorn anger att powerpointfilen senast är ändrat den 22 juli 2011, klockan 16:26. Jag googlar namnen. Det tredje namnet hittar jag på listan över dem som miste livet på Utøya. Ålder, 18.” (sid 26)

Efter föredraget är ungdomarna mest intresserade av kvällens disco och Esbati hör några konstiga ljud men antar att det bara är en köksmaskin som krånglar. I efterhand inser Esbati att det var skotten från Breiviks pistol. Han går förbi Storsalen där föreståndaren på ön, Monica Bøsei höll ett föredrag på scenen. Hon blev det första offret.

Breivik, som hade en falsk polislegitimation, hade samlat en grupp och påstod att han skulle göra en rutinkontroll eftersom den norska regeringen blivit bombad samma dag (det var han själv som låg bakom det attentatet). Breivik börjar skjuta och dödar flera personer och jagar efter de som flyr.

En kvinna kommer inspringandes i salen som Esbati befinner sig i. Hon skriker att alla måste fly. Ute på ön ser han flera skadade ungdomar som blivit skjutna av Breivik ett flertal gånger och blöder. I en glänta ser han en söt blond flicka som ser ut som en älva. Hon faller till marken och Esbati hinner inte hjälpa henne då Breivik uppenbarar sig i skogen.

Esbati har ingenstans att fly, följer en väg som ironiskt nog heter Kärleksstigen och springer ut i vattnet. Han lägger sig på mage i fjorden och klarar sig precis undan eftersom terroristen väljer en annan väg.

Efteråt försöker Esbati värma sig tillsammans med en grupp som består av flera personer. Bland dem finns två rädda småbarn som Esbati försöker trösta. Han försöker be om filtar till de frusna barnen på norska när polisen äntligen dyker upp men säger fel vilket de tyckte var roligt.

Mardrömmen är dock inte över. Esbatis dåvarande sambo den norska journalisten Marte Michelet blev också mordhotad av Breivik som anklagade henne för att vara ”kommunist”. Även deras dotter blev en måltavla för rasisterna trots att hon var nyfödd.

Esbati blir tecknad som en apa av en rasistisk satirtecknare. När han besöker badhuset med dottern som ska lära sig att simma får de utstå mikroaggressioner vilket utlöser en panikattack i poolen då han lider av PTSD efter attentatet.

Breivik blev fängslad och diagnostiserades med paranoid schizofreni på grund av hans ”inbillade tankevärld”. Esbati trycker på att dådet var politiskt och dessa ideologier fortfarande finns bland oss, särskilt på sociala medier.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok på Legimus 19 januari.

Publicerat

När vi var samer

”Jag insåg att inget skett av en slump, det fanns en plan från statens och maktens sida att vi skulle försvinna. Och jag var den perfekta skogssamen; jag visste inte ens att jag var det. Jag visste knappt var skogssamer var! Det äcklade mig.”

 

”När vi var samer” är en serieroman som fokuserar på skogssamernas historia. Författaren och tecknaren Mats Jonsson har själv skogssamiska rötter men har saknat kunskap om sina släktingars kultur.  Hans farfar var same men var tvungen att sälja sina renar och blir ”svensk”.

Skillnaden mellan skogssamerna och de mer omtalade fjällsamerna är att de är verksamma i skogen under hela året. De flyttar alltså inte upp till fjället på sommaren. Skogssamerna är en utsatt grupp som oftast glöms bort och inte exotiseras på samma sätt som fjällsamerna. De led av fattigdom, hög barnadödlighet och utanförskap.

Den mest kända skogssamen var Kristina Katarina Larsdotter (1819-1884) som också kallades ”Stor-Stina”. Hon var främst känd för sin längd (218 cm) och var en av världens längsta kvinnor. Jonsson skildrar delvis hennes liv, hur hon visade upp sig mot betalning men inte respekterades som person då hon blev förminskad till ett utställningsföremål.

Jonsson går igenom skogssamernas historia som sträcker sig från 1800-talet till nutid. Boken handlar främst om svenska statens övergrepp och kulturella folkmord mot samerna och koloniseringen av Sápmi. Uppgifterna och de historiska dokumenten kan vara lite luddiga vilket medfört att Jonsson ibland fått göra gissningar om vilka faktauppgifter som är trovärdiga och inte.

Ironiskt nog, har seriealbumet inte främst uppmärksammats för sitt budskap om samernas förtryck utan på grund av Jonssons kritik mot Stockholm och hans hemlängtan till Ådalen, Ångermanland. I en artikel i DN uppger Jonsson att Stockholm har gjort honom ”folkilsk”. Flera skribenter hakade på i sina egna artiklar där de uttryckt sitt eget missnöje för Stockholm.

Trots denna oväntade debatt, blev serieromanen den första tecknade serien som blev nominerad till Augustpriset 2021. Jonsson var så glad att seriekonsten äntligen uppmärksammades att han inte brydde sig om att han inte vann. Tecknaren hoppas dock att seriens faktiska budskap om rasismen mot skogssamerna kommer att tas mer på allvar framöver, istället för att vrida om budskapet till att allt (som vanligt) måste handla om Stockholm och storstadsbornas naturromantik.

Serien finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek. Utkommer som talbok 28 december på Legimus.

Mats Jonsson var även närvarande på Bokmässan 2021. Se programmen ”När vi var samer” och ”Samisk ursprung” kostnadsfritt online.

Publicerat

Autisterna

”Efter att ha studerat Doris Lessings biografier och författarskap placerar psykiatrikern Michael Fitzgerald henne inom autismspektrumet. Sällan har en Nobel pristagare sett mer irriterad ut än när Reuters reporter i oktober 2007 stoppade den 87-åriga Lessing på gatan för att berätta att hon hade tilldelats litteraturpriset.

– Oh, Christ, suckade hon och viftade avvärjande. (…)

När hon senare fick veta att Svenska Akademin i sin prismotivering kallade henne ”den kvinnliga erfarenhetens epiker” fnös hon: ”Löjligt. Men de måste väl hitta på någonting att säga.”

”Autisterna” är en personlig essä av Clara Törnvall som diagnostiserades med högfungerande autism vid 42-års ålder.  I denna bok berättar hon om sin uppväxt som autistisk och skildrar autism ur både ett historiskt perspektiv och genusperspektiv.

Det finns och har funnits förutfattade meningar gällande flickor med högfungerande autism. Länge har diagnoserna anpassats efter pojkar och män. Törnvall beskriver ett formulär som hon fick fylla i som utgick från ”manliga” intressen. Flera frågor rörde tv-spel, bilar, bilmärken och förutsatte att autister avskyr att läsa skönlitteratur. Törnvall tror att detta beror på att diagnosen ofta ställs av män vilket innebär att de letar efter något som de kan identifiera sig med, istället för att se individen.

Detta medför att många autistiska flickor inte får rätt diagnos och därmed inte får den hjälp de behöver. Törnvall trycker också på att flickor och pojkar oftast uppfostras på olika sätt. Flickorna lär sig att vara flitiga och anpassa sig socialt redan som barn.

Törnvall berättar om hur autister ofta har en tendens att uppfatta saker bokstavligt. Som exempel tar hon Greta Thunberg som medverkade i ett amerikansk tv-program 2019. Programledaren frågar om Greta känner skuldkänslor mot mamman som är operasångare och inte längre flyger pga. familjens miljöengagemang. Greta svarar då ärligt att hon inte bryr sig. Detta leder till en skrattattack i publiken som uppfattar henne som dryg men Törnvall menar att Greta tog frågan bokstavligt och att de felaktigt läste in ett underliggande budskap i det hon sa. Denna felkommunikation är vanlig bland personer med autism och Aspergers syndrom, vilket försvårar vardagen.

Autister kan också ha svårt att uppfatta tid och rum. Törnvall berättar att hon är ansiktsblind och har svårt med lokalsinnet. Även rutiner och allt som kräver fysisk och praktisk ansträngning är svårt. Törnvall berättar om hur hon gick förbi en staty i parken flera gånger och kände sig vilsen. Vid ett senare tillfälle insåg hon att parken var större än hon först hade trott och att det faktiskt fanns flera identiska statyer. 

Törnvall intervjuar flera autister som berättar om sina specialintressen. En av respondenterna är besatt av Marylin Monroe och har bilder på filmstjärnan överallt i hela lägenheten samt en tatuering. En annan respondent är fascinerad av troll eftersom personer med funktionsvariationer ofta jämförts med dem i folksagor. Förr i tiden misshandlades många autistiska barn pga. okunskap då föräldrarna trodde att deras barn blivit utbytt mot en trollunge.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok 22 december.

Publicerat

Jobbiga tjejer

”En av killarna vid Timmys bord säger något kul så att de andra börjar skratta. Timmy hänger på, fast han gör det en hjärtskärande sekund efter de andra. Herregud. (…) Timmy kanske är lik henne. Han måste ju i alla fall veta att folk skvallrar om honom så fort det har hänt något.

Undrar hur det känns? Hur mycket han bryr sig? Fram tills alldeles nyss skulle Tilde ha gissat: inte så mycket. Nu gissar hon: en hel del. Kanske jättemycket.” (sid 100)

”Jobbiga tjejer” är uppföljaren till ”Fula tjejer” och andra delen i serien. Boken tar upp flera olika ämnen bland annat grupptryck, cyberbullying och jämställdhet mellan könen. Ett återkommande tema är vikten av att våga stå upp för sig själv och göra sin röst hörd istället för att vara passiv och acceptera orättvisor.

I denna bok får vi återigen följa trion Eleni, Jasmine och Tilde. Efter att ha löst fallet med Instagram-kontot ”Fula tjejer” har förövaren bytt skola men miljön i klassrummet har inte förbättrats. Tjejerna får fortfarande stå ut med de omogna killarnas kommentarer och en manlig lärare som saknar förmågan att styra upp situationen. Mobbningen har blivit värre och killarna tycker att tjejerna har börjat bli ”jobbiga” eftersom de har börjat säga ifrån istället för att vara tysta offer.

Mitt i detta elände brinner skolans gympasal ned. Snart börjar fler och fler byggnader brännas ned. Eleni som är udda och lite utstött blir genast misstänkt, vilket leder till ytterligare mobbning. Hon var ute och rastade hunden i närheten just när byggnaderna brann. Bilder på henne hamnar ännu en gång på sociala medier utan hennes samtycke men denna gång av rasistiska vuxna som misstagit henne för en invandrarkille. Snart sprider sig ryktena som en löpeld.

Tjejgänget får nog av att lärarna och polisen inte gör något åt problemen och bestämmer sig för att ta saken i egna händer. Det visar sig att en TikTok-utmaning kan vara boven i dramat och att ”pyromanen” kanske inte är en skummis eller seriemördare utan finns bland dem på skolan. Jasmine inser att hon själv kanske är en pyroman eftersom hon inte kan sluta fantisera om eld och blir besatt av att titta på klipp på YouTube som visar saker som brinner.

Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck var närvarande på Bokmässan 2021. Se programmet ”Tjejkollektivets kraft” som de medverkade i.

Publicerat

Midnattsbiblioteket

”If you aim to be something you are not, you will always fail.”

 

”Midnattsbiblioteket” är en roman av den brittiska författaren Matt Haig. I denna berättelse får vi följa den 36-åriga huvudpersonen Nora Seed som har lidit av depression under en längre tid.

Hennes katt hittas död, hon får sparken från sitt jobb då hon alltid blir försenad och har tappat kontakten med sin bror. Hennes liv är fullt av misslyckande då hon gett upp sina drömmar: att gifta sig, ta OS-medalj i simning, spela i ett band, bli glaciärforskare m.m.

Nora bestämmer sig för att ta sitt liv vid midnatt men istället för att dö hamnar hon i ett bibliotek där hon träffar sin gamla skolbibliotekarie från skoltiden, Mrs Elm. Böckerna i biblioteket är portaler till alternativa universum, liv som Nora hade kunnat leva om hon inte gett upp sina drömmar.

Nora prövar på olika liv men alltid är det något som kommer i vägen. Att uppfylla vissa drömmar innebär att hon måste ge upp talanger från sitt ursprungliga liv som hon egentligen värdesätter högt utan att inse det.

När hon gifter sig i ett liv, blir hon genast olycklig då hennes make är kontrollerande och missunnsam. När hon tar OS-medalj ger hon upp sina filosofi studier. När hon startar ett band tillsammans med sin bror och blir en berömd rockstjärna, dör han eftersom han börjar missbruka droger. När hon blir mamma i ett liv, slutar hon ge grannens son pianolektioner vilket innebär att han hamnar i dåligt sällskap och blir kriminell. När hon blir glaciärforskare, hamnar hon mitt på Nordpolen och blir jagad av isbjörnar.

Nora börjar så småningom inse att gräset inte är grönare på andra sidan. Kanske finns inte det perfekta livet? Eller är hon egentligen ganska nöjd med att bara vara sig själv?

Romanen är delvis inspirerad av Haigs egna erfarenheter med psykisk ohälsa. För 20 år sedan var han nära att ta sitt liv genom att kasta sig från en klippa i Ibiza men bestämde sig för att fortsätta leva. Han blev istället en berömd författare som sålt 3 miljoner böcker världen över och blivit översatt till 40 språk!

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus.

Publicerat

Lesbiska ligan

”Nu hade alla hon älskat vänt henne ryggen. Hon skruvade på ringen och vred den av fingret, höll upp den framför ansiktet. Tårarna blandades med regndropparna och hon brydde sig inte om att människor hastade förbi bakom henne med huvudena hukande under paraplyer. (…) Det fanns ingen anledning att behålla ringen. Margit skulle aldrig få den, ingen annan kvinna heller.”

”Lesbiska ligan” av Mian Lodalen är en historisk roman som är baserad på en verklig händelse (alterfiktion). 1943 var sista gången i svensk historia som någon blev straffad för att vara homosexuell. Händelsen blev känd som ”Lesbiska ligan”, ett alkoholindränkt svartsjukedrama mellan ett flertal lesbiska/bisexuella kvinnor som spårade ur.

I denna bok får vi främst följa Eva Lindberg (1899-1978), Margit Bernhardina Zacke (1904-1943) och Elin Gunvor Lindquist (1913-1976). Vi får en inblick i hur det var att vara lesbisk och osäker på sin könsidentitet på 40-talet. Lindberg beskriver sig som en ”manskvinna” som känner sig mer bekväm i kortklippt frisyr och herrkostym. Även Lindquist beskrivs som maskulin och kan möjligtvis ha identifierat sig som en transperson.

Lindberg gifte sig däremot med en man, Gösta och bar då mer stereotypa kvinnokläder som kofta och kjol. Lindberg kände sig dock aldrig nöjd när hon förnekade sin identitet och skilde sig. Även om de flesta män var oförstående beskrivs Lindbergs man som en av de få som faktiskt var empatisk eftersom de fortsatte vara vänner. När Gösta kallades in till förhör för att läsa polisrapporten där Lindbergs sexliv beskrevs mycket ingående, vägrade han att läsa eftersom han ansåg att det var för privat.

Anledningen till att svartsjukedramat mellan kvinnorna blev en rättssak, berodde på att Lindberg brutit sig in i en lägenhet där Zacke och Lindquist befann sig. Hon var vid detta tillfälle full eftersom hon var alkoholist och betedde sig hotfull, samt utsatt de övriga kvinnorna för telefontrakasserier.

Zacke tillkallade polisen som arresterade Lindberg som fortfarande var alkoholpåverkad och berättade i detalj om sitt sexliv för polisen. De övriga kvinnorna blev då också inblandade och ljög för att skydda sig själva. Alla inblandade blev dömda till 5-6 månaders straffarbete förutom Margit som dog i tuberkulos. Kvinnorna förlorade även sina jobb, särskilt Lindquist som arbetade inom försvaret.

1944 avkriminaliserades homosexualitet men klassades då istället som en psykisk sjukdom. Inte förrän 1979 togs homosexualitet bort från Socialstyrelsens register över sjukdomar, trots att Riksdagen redan uttalat sitt stöd för homosexuella år 1973. År 2009 fick HBTQ-personer i Sverige samma rättigheter då de officiellt fick gifta sig. Kampen fortsätter dock i många delar av världen, ibland kan även rättigheter tas bort så det är viktigt att vara medveten om vår egen svenska historia.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok på Legimus 9 november.

Publicerat

Unorthodox

”Paraden är en underlig syn. Ingen förstår varför folk som ser så tydligt judiska ut håller i skyltar med texten ”Krossa Israel”. Men för mig är det logiskt. Jag har alltid vetat att staten Israel inte borde få existera.” (sid 75)

 

”Unorthodox” av Deborah Feldman är en självbiografi om författarens religiösa uppväxt som chassidisk (Satmar) jude i Williamsburg, New York. Religionens regler och könsroller präglade Feldmans barndom.

Hennes mor giftes bort till hennes pappa vid en ung ålder. Pappan antas ha någon slags funktionsvariation eller utvecklingsstörning och mamman lämnar sitt gamla liv bakom sig då hon inser att hon är lesbisk vilket inte var accepterat i gemenskapen.

Religionen tror på bestraffningar från Gud, bland annat att Förintelsen var något som judarna förtjänade trots att många av judarna i gemenskapen själva är överlevare och förlorat sina familjer. Feldmans farmor Bubby är en av de som överlevt tragedin.

”Jag kan redan nu se att det finns saker som jag inte behöver ta farväl av, eftersom de inte längre existerar. (…) Bubby är inte längre fylld av livlig energi, stegen är långsamma och tröga och blicken dimmigt förvirrad.” (sid 289)

Feldman hade ett stort intresse för att läsa böcker, särskilt på engelska. Detta var dock förbjudet vilket medförde att hon fick gömma undan sina böcker under madrassen. Hon blev en av de bästa eleverna på den judiska skolan och blev till och med lärare som tonåring fast då inte som ett officiellt jobb. Feldman vill vidareutbilda sig men får inte eftersom religionen inte tillåter det. Detta gör det svårt för kvinnorna att skaffa jobb och bli självständiga.

Som tonåring,  gifts Feldman bort till en man som hon aldrig har träffat. Ironiskt nog ser hon detta som något positivt eftersom det innebär mer frihet för henne som kvinna, jämfört med hennes tidigare position då hon styrdes av andra manliga släktingar.

Hon är däremot mycket olycklig i sitt äktenskap vilket leder till stora problem sexuellt då hennes kropp reagerar som hon blivit utsatt för övergrepp, vilket hon också kanske delvis blev. Männen är inte tillåtna att onanera på grund av religiösa skäl vilket innebär att kvinnan måste ställa upp på sex när det passar mannen. Att tala om sex är tabu, Feldman var inte ens medveten om att hon hade en slida förrän hon gifte sig.

När Feldmans son föds, inser hon att hennes man inte kommer att bli en bra pappa. Efter en incident då pappan skriker och hotar pojken för att han har svårt att kissa i toaletten, bestämmer sig Feldman för att skilja sig och ta med sig pojken. Hon lyckas trots att barnen oftast inte får lämna religionen i vanliga fall.

Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska och finns även tillgänglig som talbok på Legimus. Berättelsen har filmatiserats och blivit en Netflix serie (som är löst baserad på biografin).

Publicerat

Med tanken full av längtan

”För några år sedan dog min bror en alldeles för tidig död. Vi trodde båda på livet före döden och han kämpade in i det sista. (…) Han dog, men jag fortsätter att längta för oss båda. Jag fortsätter att längta efter fler stunder av total närvaro där tid och rum inte finns. Smaken av choklad eller vildhallon, ögonblicket efter ett napp i Paukibäcken, regnbågens och norrskenenets färger, känsla att hitta rätt med fiolen och uppslukas av en tonfylld bubbla, eller mötas av ett leende hos någon jag tycker om.” (sid 167)

Daniel Wikslund (född 1973 i Tjautjasjaure, Lappland) som är främst känd som sångare och Riksspelman på fiol, debuterade 2013 med boken ”Med tanken full av längtan”. Boken är skriven i samarbete med den tornedalska författaren och Augustprisvinnaren Mikael Niemi. Han har även samarbetat med Musikprogrammet på Björknäsgymnasiet och är släkt med er bibliotekarie, Emelie.

Wikslund är berest och har varit i världens alla hörn vilket speglas i både hans låttexter som ibland inkluderar jojk och hans litterära texter. Flera språk (med översättningar på svenska) dyker upp i texten bland annat finska, tyska och spanska vilket ger en känsla av mångkultur.

Boken är uppdelad i sju kapitel som utspelar sig i hela världen bland annat Mexiko och Italien men Wikslund hittar alltid hem till Norrland. Boken blandar autofiktion och (o)sannolika fiktiva berättelser där berättarjaget hamnar i knasiga situationer. Humorn är alltid närvarande och vi får skratta åt många lustiga fadäser.

Många berättarröster dyker upp både Wikslund själv men även älgar och till och med en gammal lingon rensare får berätta sina historier. Allt från hur Wikslund finner kärleken i Mexiko, till hur Gropen i Kiruna slukar staden, till två bröder som inte kan betala begravningsbyrån för sin bortgångna brors kista och smiter på bussen med den döde som på något vis lyckats hamna på irrvägar tills han till slut dyker på sin egen begravning till laestadianernas förvåning.

Boken inkluderar även några av Wikslunds låttexter (samt CD-skiva) och har facklitterära inslag som förklarar olika företeelser i Norrland som sparkar, pimpelfiske, norrsken, midnattssol och bastubad. Utmärkt guide för alla nyblivna norrlänningar!

Boken avslutas med ett fint efterord tillägnat Wikslunds bortgångna bror Rikard som även lyser med sin närvaro i flera av berättelserna om nostalgi från barndomen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.