Spökskrivarens hämnd
”Hon tilläts aldrig prata om något annat än immigrant upplevelsen, att hälften av hennes familj dog i Kambodja, att hennes pappa tog livet av sig på trettioårsjubileet. (…)
Hon behandlades som ett museiföremål. Det var hennes säljargument – att vara en kinesisk tragedi.” (sid 303)
”Yellowface” är en kritikerrosad roman från 2023 av R. F. Kuang som även är docent vid Yales universitet i asiatiska språk- och litteraturstudier. I denna tragikomiska berättelse får vi följa två författare som är väldigt olika, June och Athena.
June har storslagna författardrömmar och är avundsjuk på Athena som just fått sitt stora genombrott med sina romaner som fokuserar på kinesisk historia och kultur. Vår opålitliga berättare June är fast övertygad om att författarkollegan är en snöflinga som saknar riktig talang och istället bara utnyttjar sin familjs trauma och etnicitet för att sälja fler exemplar av sina böcker.
När de är ensamma låtsats dock June att hon är bästis med Athena, trots hennes rasistiska vanföreställningar. När Athena som är någorlunda alkoholpåverkad föreslår att de ska ha en tävling om vem som kan äta flest pannkakor, slutar det olyckligt då Athena kvävs till döds och June är oförmögen att hjälpa henne.
Det är oklart om detta var med vilja eller ej men June ser tragedin som ett utmärkt tillfälle att stjäla Athenas manus till en outgiven roman om diskrimineringen av kinesiska soldater under första världskriget. Detta är inte ett ämne som June håller varmt om hjärtat. Hon och hennes förlag börjar göra konstiga ändringar i texten för att få de ljushyade karaktärerna att framstå som bättre. De börjar till och med diskutera en filmatisering med kända vita skådespelare som huvudrollerna och kinesiska popidoler med stark brytning som soldaterna, för vem ser en episk krigsfilm för handlingen?
Trots hennes kulturella appropriering och bristande research om det viktiga ämnet blir hennes plagierade roman en stor succé. Till en början i alla fall, snart snappar sociala medier som Twitter/X och Goodreads upp felaktigheterna i romanen och börjar skicka dödshot. För att mildra detta bestämmer sig June och förlaget att döpa om henne till Juniper Song och retuscherar alla hennes foton till att se asiatiska ut. En ny identitet skapas, ett så kallat ”yellowface”. Spänningen trappas upp då en anonym användare är henne på spåren, och utger sig för att vara Athenas spöke.
Denna berättelse kan tyckas smått knasig när man läser synopsen men tyvärr är det ett ämne som blir alltmer aktuellt. Kultur kriget i USA rasar och böcker av marginaliserad röster blir censurerade, om de överhuvudtaget blir utgivna till att börja med.
På senare år har hashtaggen #OwnVoices lyfts fram på bland annat Goodreads, vilket har fått både positiva och negativa konsekvenser då marginaliserade röster fått chansen att marknadsföra sina böcker men samtidigt har också gatekeeping och snedvriden identitets politik skett då författare blivit tvungna att till exempel komma ut när de skrivit böcker om HBTQ-karaktärer. Ett exempel på detta är författaren Becky Albertalli som skrev ”Love Simon” och kom ut som bisexuell trots att hon hade föredragit att hålla sina sexuella preferenser privata.
Lustigt nog har även den svenska identiteten stulits, bland annat har flera bokförlag i Lettland hittat på svenska pseudonym för att framstå som mer ”exotiska”. Ännu lustigare är att Trump-familjen har låtsats ha svenska rötter genom att säga att några familjemedlemmar som kom från Kallstadt i Tyskland egentligen kom från Karlstad i Sverige, med syfte att locka fler judiska kunder. Detta medförde att desinformation spreds, att USA:s president hade svenskt påbrå vilket han inte har.
Nya utmaningar tillkommer också med AI-genererade böcker som börjat dyka upp på marknaden. Nyligen gjorde Jacob Lundström som arbetar på Dagens Nyheter ett experiment, han skapade en falsk identitet som Lova Ängsryd och genererade både text och bild till en barnbok som han gav ut som ”Familjen Nilsson och den mystiska appen”. Skojigt nog snappade ett bibliotek upp på boken och köpte in den, utan att inse att den var helt skapad av en robotförfattare!
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som talbok med text via Legimus. För ett kontrasterande perspektiv, läs även ”Imogen, Obviously” av Becky Albertalli som handlar om en ung bisexuell tjej som brottas med sin identitet:
Den oändliga tristessen
”Han prasslar iväg med sina påsar, han vandrar genom huset och sätter fötterna på vartenda trappsteg i trappan, men det är som om han inte hade varit där. Jag hör honom i badrummet. Ett stående kissande spöke. Ren pissande ande. Vad är detta för värld?”
Hur skulle det vara att fylla år varje dag? Tyvärr, fyller bokhandlaren Tara Selter som är huvudpersonen i romanen ”Om uträkning av omfång” inte år den 18 november (till skillnad från er bibliotekarie som alltid blir ett år närmare döden denna dag) utan tycker att det är en riktigt tråkig skitdag. Efter att hon återvänt hem från en antikmässa i norra Frankrike bränner hon handen på en spisplatta och fastnar i tiden. Hon återupplever den 18 november hundratals gånger, precis som i filmen Groundhog Day.
I hennes hem finns även maken Thomas. När hon berättar om sina tidsresor tror han henne alltid men är oförmögen att hjälpa henne eftersom han inte minns när dagen börjar om. Det sker plötsligt och inte vid midnatt, 18 november kommer som en oinbjuden gäst när hon minst anar det. Världen står stilla, alla följer samma invanda mönster förutom sakerna. När Tara plockar och äter upp en av purjolökarna som hennes man odlar i trädgården försvinner de för alltid. Detsamma gäller matvarorna som hon konsumerar, de är borta från hyllorna när 18 november börjar om.
Detta medför att Tara börjar se sig själv som ett monster, som slukar sin omvärld. Thomas blir som ett spöke, men hans purjolökar försvinner aldrig när det bara är han som förtär dem. Tara bestämmer sig för att skilja sig från sin man genom att köpa ett nytt hus, utan att fråga honom. Han kommer ju ändå inte att minnas henne imorgon, den 18 november. Tara håller räkningen på alla 18 novembrar, likt en fånge. Bokserien fortsätter sedan i fem delar, där Tara fortsätter lida.
”Om uträkning av omfång” är en unik tolkning av tidsresor, vilket öppnar upp läsaren för flera frågor. Hur fungerar hennes tidsresor? Kan människor dö och återuppstå? Kan Tara bli gravid? Är berättelsen egentligen en metafor för depression då varje dag känns likadan? Är Tara helt enkelt less på sin man och sitt äktenskap? Eller är det en kritik mot hur mycket en människa konsumerar i sitt liv vilket sakta förstör vår planet då Tara verkar lida av en konstig slags klimat ångest? Mystiken kring 18 november förklaras ej helt i detalj, vilket ger läsaren utrymme för tolkningar.
Den första delen av boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok med text via Legimus. Hela serien finns tillgänglig som e-böcker i den nya Biblio-appen!
Läs även ”Haralds mamma” som också handlar om en kvinna som långsamt blir galen på sin hund liknande man, dock av helt andra orsaker:
Vinnare av Goodreads Choice Award 2024
Dessa böcker var populärast på Goodreads i år! Samtliga finns tillgängliga på vårt bibliotek på både svenska och engelska. Vilka har ni läst i år eller planerar att läsa nästa år?
Nyckeln till havet
”Jag är i allmänheten förtjust i hål. Det är ett hål i mitt akvarium som ger mig frihet. Men hålet i hennes hjärta tycker jag inte om. Hon har bara ett hjärta – inte tre som jag. Tovas hjärta. Jag ska göra allt jag kan för att hjälpa henne fylla det.”
”Sällsynt kloka varelser” är en feelgood berättelse med flera berättarperspektiv: en gammal dam som förlorat sin man i cancer Tova, en omogen arbetslös och hemlös 30-åring Cameron och… en åttaarmad bläckfisk Marcellus som tillbringat stor del av sin livstid i ett akvarium. Som man kanske märker är det en berättarröst som sticker ut!
Dessa tre varelsers öden blir sammanlänkade när Tova börjar som städare på akvariet. Den gamla damen är från en annan tid, utan mobiltelefoner och ojar sig över dagens ungdom Cameron som börjar vikariera i brist på annat yrke men slarvar med soppåsarna vilket gör Tova galen. Marcellus iakttar människorna, vi kan ana att han troligtvis är mer intelligent än dem. I sin skattgömma har han flera föremål som besökarna har tappat, allt från skräp som leksakssoldater till viktiga värdesaker som en nyckelknippa som han stulit från ett mystiskt lik från havets botten och ett körkort.
Marcellus har en teori att människorna har blodsband och försöker få dem att inse detta. Tova är en av de få som inser hans intelligens och börjar tala med honom i akvariet, utan att bry sig om hur lustigt det ser ut. Marcellus håller räkningen på dagarna som han varit instängd, vilket inger en känsla av klaustrofobi då han är den enda intelligenta varelsen i akvariet, att försöka kommunicera med maneter och sjögurkor går inget vidare. Kanske blir Tova nyckeln till hans sista dagar i frihet i havet?
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via E-lib.
Om ni är sugna på fler feelgood karameller kan ni även läsa ”Lektioner i kemi” som också har en unik berättarröst, den ovanligt intelligenta hunden Halv-Sju:
Vinnare av Aniarapriset 2024 – Mikael Niemi
Årets vinnare av Aniarapriset är Mikael Niemi med boken ”Sten i siden”. Priset har delats ut till svenskspråkiga författare årligen sedan 1974 av Svensk Biblioteksförening vilket infördes av biblioteks mannen och författaren Bengt Holmström (f. 1924 – d. 2006).
Niemi är född och uppvuxen i Pajala i Tornedalen, nära finska gränsen. Hans böcker berör ofta nationella minoriteter då hans mormor hade samiskt påbrå och hans far var finskspråkig tornedaling med svenska som andraspråk. Under sin tonårstid bodde Niemi i Luleå och studerade elteknik på gymnasiet. Vidare hade han flera olika jobb vid sidan om skrivandet bland annat på verkstad, som lärarvikarie, elevassistent och bokförlag. Niemi beskriver sig själv som en typisk ”Pajala-bo” med fritidsintressen som älgjakt, fiske och jordbruk med potatis som hans favorit gröda. (Källa: Alex Författarlexikon)
Dessa titlar av Niemi finns på vårt bibliotek:
Nobelpriset 2024 – Vegetarianen
”Varför förändras jag så här? Varför blir jag kantigare, vassare – vems ögon kommer jag att trycka ut?”
”Vegetarianen” är en roman skriven av den sydkoreanska författaren Han Kang som vann årets nobelpris för litteratur. Vi får följa den sydkoreanska kvinnan Yeong-hye som är olyckligt gift med en missunnsam och sexistisk man som ser kvinnor som objekt som existerar för att behaga männen. Hon saknar för det mesta en röst, istället skildras hennes kropp genom hennes makes ögon som konstant granskar den med en kritisk blick.
Yeong-hye har ett jobb som manhwa-författare (koreanska serier/manga) men är följsam och lyder sin make tills en natt då hon har en otäck mardröm som leder till att hon börjar rensa ut allt kött från kylskåpet. Yeong-hye har nämligen alltid varit vegetarian men saknat autonomin för att uttrycka detta. Trots att hon är villig att kompromissa med maken och erbjuder att hon kan laga vegetarisk mat till middag medan han äter kött till lunch på jobbet, är han inte villiga att acceptera att hon har egna åsikter och är sin egen person. Även Yeong-hyes far håller med om att kvinnor borde lyda sina män vilket leder till att han under en middag agar Yeong-hye och tvångsmatar henne kött.
Detta leder eventuellt till att Yeong-hye börjar lida av ätstörningar och psykisk ohälsa medan hennes man blir alltmer sexistisk vilket mynnar ut i att han börjar ha extrema sexfantasier med inslag av våld och blir besatt av grov pornografi. Samtidigt blir Yeong-hye mindre intresserad av sex, dock oklart om hon är asexuell eller helt enkelt börjat frukta sin mans våldsfantasier.
”Vegetarianen” är en skrämmande roman om en asiatisk kultur som fortfarande är mycket patriarkal. Intressant nog blir även några manliga karaktärer offer för Yeong-hyes mans sexfantasier då han försöker övertala en yngre man till att medverka i en porrfilm. Fokuset ligger främst på förtrycket av kvinnor men det sker även ett försök till att väga in ett manligt perspektiv också vilket är intressant med tanke på berättarrösten som är Yeong-hyes man skildras riktigt otäckt. Detta visar på hur grupptryck kan påverka då maken påverkar andra män men samtidigt blir påverkad av omgivningen då han försöker leva upp till förväntningarna genom att ljuga om att frun har en tarmsjukdom för att undvika diskussioner om hennes kost. Köttätandet är en viktig del av koreansk kultur, att välja att bli vegetarian innebär att trotsa normerna. Allt som sticker ut och är annorlunda måste rätas till.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok och punktskriftsbok via Legimus. Observera att boken innehåller sexuella scener och självskadebeteende samt beskrivningar av ätstörningar.
Läs även ”Hur mår Fröken Furukura?” som också handlar om kvinnors autonomi, asiatisk kultur (i detta fall Japan) och har asexuella inslag:
En dagbok från fjällen
”Men sprickan var inte tom, något hade fötts ur berget och låg nu blottat i nattens skuggljus. Fálfforijddas svalor dök längs branten för att se vad som kommit i dagen. Vem som äntligen kommit fram.” (sid 330)
”Mödramärg” är en roman av den samiska författaren Tina Harnesk och utspelar sig över två tidsepoker, i nutid och på 1600-talet. Precis som titeln antyder är moderskapet ett återkommande tema, både mänskliga mödrar och moder natur som exploateras i samband med kolonialiseringen av Sápmi. Boken är en fristående uppföljare till ”Folk som sår i snö”.
Vi får följa två berättarröster samen Majalis Eivor Pihl som är i 40-årsåldern och just återvänt hem till Sverige, till Vuojat, som ligger sex mil väster om Jokkmokk efter att hon bott i Dublin i 22 år. Hennes mage växer, och barnet därinne påminner henne om sin egen mor Maud som hon har svårt att försonas med.
Boken växlar till 1600-talet då vi får följa nomaden Nienna Mársso som är en stark kvinna trots den hårda tid hon lever i. Hennes man Antur har visat kolonialherrarna var silvret finns, och därmed dömt ut samernas heliga jaktmarker och fjäll. Detta kopplas även till nutid då Majalis och hennes två vänner skåningen Torsten och hunden Stigga genomlever en liknande kamp emot gruvan som ännu en gång hotar bevaringen av urfolkets kultur. Nienna inser dock vikten av att kunna kommunicera för att göra sin röst hörd vilket medför att hon blir så bra på svenska att hon kan fungera som en tolk mellan kolonialherrarna som bara klampar på och samerna som lider i det tysta. Psykisk ohälsa och självmord bland samiska män är ett starkt tema vilket skildras i en otäck scen, något som ofta återfinns i samisk litteratur.
Trots det tunga ämnet kan vi precis som i Harnesk tidigare bok ana att det finns en glimt av hopp och till och med inslag av feelgood-genren. Detta känns viktigt då vårt urfolks kultur inte bara skildras melankoliskt och som hjälplösa offer utan även de roliga och lättsamma stunderna får ta plats. En annan rolig anekdot är att Majalis beskriver väder och temperatur i början av varje kapitel vilket inger känslan av att kika på någons hemliga dagbok.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och talbok via Legimus.
Läs även ”Stöld” av Ann-Helén Laestadius som också berör bland annat psykisk ohälsa bland samer:
Böcker – symboliskt värde eller bara papper?
”Enligt islam är Koranen Guds ord. Man får inte vara rituellt oren när man rör vid den. Kvinnor får inte hålla i den när de har mens. Man får inte ens slicka på fingrarna när man bläddrar i den. Ändå finns det tillfällen då även muslimer bränner koraner. (…) Den tredje kalifen Uthman hade så många olika versioner av Koranen att han samlade in dem, och sedan valt ut ”den rätta” lät han bränna de andra.” (sid 22-23)
”Där man bränner böcker : Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur” är en fack litterär bok som handlar precis som titeln antyder om böcker och till och med diskussioner om böcker som blivit förbjudna eller ifrågasatta.
Ölmedal diskuterar en rad olika ämnen kopplat till bokcensuren. Ett ämne som hon kommer in på är religiösa texter som Koranen. Den heliga boken får inte brännas i normala fall utan generellt sett så ska den begravas. Andra anser att det är bättre att bränna för att undvika att Koranen rör vid något ”orent”. Åsikterna går isär även bland muslimer då högt uppsatta ledare bränt Koranen när de haft för många exemplar. I dessa fall är den fysiska boken bara en bok. När Koranen bränns inlindad i bacon blir boken inte bara fysisk utan en politisk symbol. Ölmedal återkommer till debatten om de bannlysta böckerna på biblioteken. Gallrade böcker bränns när de blir irrelevanta eller för gamla, samtidigt talar man om bokbål då förbjudna böcker bränns.
Vidare berör Ölmedal även diskussioner om böcker och undervisning om stereotyper vilket också kopplas till så kallad ”trigger warnings” som därmed innebär att material som kan upplevas som stötande uppmärksammas i introduktionen av en bok, film eller föreläsning. Ölmedal nämner ett exempel från Sverige då en universitetslärare i sexologi vid namn Mariah Larsson som blev anklagad 2021 av sina elever för att vara rasist eftersom hon hade en föreläsning där några bilder på stereotyper i bland annat Pippi dök upp i samband med det rasistiska skällsordet. Studenterna argumenterade att de mörkhyade eleverna skulle må psykiskt dåligt om de såg bilderna vilket ledde till en debatt som slutade med att studenterna anmälde föreläsningen samtidigt som fakulteten anmälde studenterna och menade att det var förbjudet att förhindra en föreläsning. Larsson påpekar att det var jobbigt att en ensidig version delades i media, att hon blev stämplad som ”en rasistporrforskare som sa n-ordet”.
Även förtal i samband med boken ”Märit” av Ing-Marie Eriksson utgiven 1965 tas upp, vilket är det enda fallet i svensk historia där en bok anmälts. I denna bok pekas en funktionshindrads familj ut som förövare vilket Bonnier försökte censurera genom att ge dem fingerade namn men på ett ställe råkade namnet på mamman som misshandlade komma med vilket medförde att boken anmäldes 1967.
Ett annat nutida exempel är böcker och inlägg på sociala medier om MeToo då tjejer blivit anmälda för förtal även i samband med att de försökt varna andra för dömda våldtäktsmän. Ett underligt exempel visar en minderårig flicka som våldtogs av en vuxen man och senare försökt varna andra om honom på sociala medier. Konsekvensen blev att hon fick betala skadestånd till samma män som bevisligen våldtagit henne även om själva brottet straffades och domen var offentlig. Detta beskrivs som ”backlashen” då feministisk framgång följs av en medial motreaktion. MeToo uppges ha sänkt jämnställdhetsidealen sedan 2014 bland män vilket leder till ökade klyftor i samhället.
Boken finns tillgänglig hos oss på svenska. Utkommer som talbok 26 oktober på Legimus.
Läs även ”Backlashen : Metoo och revolutionen som stoppades” av Irena Pozar:
Nobelpristagare 2024 – Han Kang
Årets vinnare av Nobelpriset för litteratur är sydkoreanen Han Kang! Motiveringen lyder: ”För hennes intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottlägger människans sårbarhet.” Hon har dock valt att inte fira sitt pris med tanke på den tryckta situationen med Ukraina och Israel/Palestina.
Hon debuterade 1993 och fick sitt stora genombrott 2016 med romanen ”Vegetarianen” som precis som titeln antyder handlar om en koreanska kvinna som vill bli vegetarian vilket möts av starkt motstånd från hennes familj, framförallt hennes kontrollerande make då köttätandet är en viktig del av deras kultur. Romanen handlar även om kvinnans sexuella frigörelse och autonomi.
Vi har tre titlar av Han Kang på vårt bibliotek på svenska:
