Slutet
”I ett oändligt universum, med oändliga möjligheter, är allt som händer osannolikt.
(…) Det var väl lättare att skjuta upp det till framtiden. Fast nu går ju inte det längre.”
Mats Strandberg är främst känd för Engelsforstrilogin (Cirkeln, Eld, Nyckeln) som han skrev i samarbete med Sara Bergmark Elfgren. Strandberg har nominerats till Augustpriset och fått god kritik för sina böcker som riktar sig till både vuxna och ungdomar.
Slutet är en preapokalyptisk berättelse där en komet dömt mänskligheten till sin undergång. Huvudkaraktären Simon är 17 år och har bara en sommar kvar att leva. Strandberg valde att fokusera på ungdomar eftersom det är i denna ålder som man står inför viktiga val inför vuxenlivet.
Strandberg uttrycker detta om sin historia:
”Jag förstod direkt att den här berättelsen måste handla om tonåringar. För dem ställs allt extra mycket på sin spets. Hur hinner man leva ett helt liv på bara några månader? Vilka vill de vara med när världen går under, sina föräldrar eller sina vänner? Vilka val gör de när sex och droger inte längre kan få långtgående konsekvenser?”
Det dröjer inte länge förrän samhället försöker anpassa sig efter den förebådande katastrofen. Kometen namngivs, fotbolls-VM arrangeras i förtid och en app för att dokumentera mänsklighetens historia för utomjordiskt liv utvecklas.
Karaktärerna finner olika strategier för att hantera ångesten inför döden. Vissa förnekar katastrofen likt de som förnekar klimatförändringarna. Andra anförtror sig åt religioner och sekter eller festar vilt och begår brott eftersom rättsystemet har kollapsat. Simon blir snart indragen i ett mordmysterium där han blir oskyldigt anklagad för mord på sin kompis. Var finns rättvisan när allt hopp är förlorat?
Persongalleriet är varierat med karaktärer som trots allt inte vill ge upp hoppet och fortsätter leva i nuet. Vi får träffa Lucinda som var döende i cancer innan kometen kom, som finner tröst i att hon inte längre är ensam med sin ångest och den gravida Emma som planerar sitt ofödda barns framtid.
Trots bokens tunga ämne, ligger fokus på psykologin bakom karaktärerna och hur de hanterar sina känslor. Simon sluter sig först invändigt och vill undvika kontakt med nära och kära eftersom det gör för ont men inser att hans liv är för kort för detta. Berättelsen trycker på vikten att fortsätta orka varje morgon och fånga dagen, vilket drar paralleller till verkliga problem som depression, självmord och krig.
Boken finns tillgänglig på svenska och som gruppuppsättning på vårt bibliotek. Finns även som e-bok via Bibblo.se och talbok via Legimus.
Augustpriset 2018
Svenska Förläggareföreningen delar varje år ut Augustpriset i kategorierna: årets svenska skönlitterära bok, årets svenska fackbok och årets svenska barn- och ungdomsbok. Dessa böcker vann Augustpriset 2018.
Årets skönlitterära bok:
”Ædnan” betyder landet, marken och jorden på gammal nordsamiska och är en tjock men luftig epos (en längre berättelse skriven i vers) som berör samernas situation från början av 1900-talet till idag. Författaren Linnea Axelsson som själv har samisk släkt, lyfter fram det kvinnliga perspektivet. Vi får följa tre olika kvinnor; Ristin, Lise och Sandra under tre generationer. Kvinnorna får utstå olika former av diskriminering på grund av sitt samiska påbrå bland annat tvångsförflyttningar och rasbiologiska mätningar.
Axelsson lyfter även fram personer med funktionsvariationer då Ristins son Nila har autism och inte kan tala, vilket drar paralleller både till hur samerna inte fick tala sitt modersmål och hur personer i nutid med funktionsvariationer ofta hamnar utanför arbetsmarknaden.
Årets facklitterära bok:
”Svälten” är en populärhistorisk faktabok som handlar om missväxten i Sverige år 1867-1869. Författaren Magnus Västerbro förklarar orsakerna och konsekvenserna av svälten, som i sin tur ledde till massemigrationen till Nordamerika. Västerbro lyfter fram den lilla människan, då han väljer att berätta om enskilda individer och hur de påverkades av katastrofen.
Årets barnbok:
”Gropen” är en bilderbok som lyfter fram barnens perspektiv. Barnens favorit lekplats, gropen utanför gymnastiksalen, visar på hur barn kan uttrycka sig kreativt och självständigt med hjälp av lekens kraft. De vuxna lärarna saknar fantasi och tänker praktiskt, de vill ta bort gropen så att ingen skadar sig. Emma Adbåge, som vunnit flera priser för sina böcker, visar med hjälp av bild och text hur begränsade barnen känner sig när de inte får fantisera och leka fritt utan måste följa de inrutade rutinerna som de vuxna har bestämt.
Vinnare av ALMA-priset 2018
Brown girl dreaming (2014)
Årets vinnare av ALMA-priset Jacqueline Woodson berättar om sin uppväxt i denna självbiografiska diktsamling. Hennes böcker fokuserar ofta på jämställdhet, segregation och social utsatthet.
Woodson föddes i Columbus, Ohio men bodde under sina tidiga levnadsår i Greenville, South Carolina innan hon och hennes familj flyttade till Brooklyn. Att dikterna inte är skrivna i kronologisk ordning är för att stimulera hur barndomsminnen brukar komma till oss fläckvis.
Hon berättar om hur den dåtida rasismen påverkade henne och resten av familjen. Under Woodsons uppväxt skedde stora förändringar för de färgade amerikanerna. De färgade fick fler rättigheter men mikroaggressionerna förblev. Hon berättar om hur mormodern blev ignorerad i kön på affären och hur hon tog med sig barnen längst bak i tåget för att undvika elaka blickar från de fördomsfulla vita amerikanerna som fortfarande levde kvar i det förgångna.
Woodson berättar också om familjens religion och hur det påverkade henne som barn att vara Jehovas vittne. De firade inte högtider som födelsedagar, jul eller nyår och fick inte vara med när de hissade flaggan i skolan. Woodson förbjöds lyssna på viss musik som exempelvis funk och soul, vilket hon och kompisen som också var Jehovas vittne gjorde ändå i smyg.
Woodson berättar hur hon ofta jämfördes med sin intelligenta och begåvade syster. Hon hade svårt att läsa i skolan på grund av skriv- och lässvårigheter men tyckte trots detta om att samla på ord. Hon kunde memorera långa berättelser och skriva sina egna sångtexter. Woodson tyckte mycket om graffitti och fick ibland skäll av de vuxna i sin närhet då hon alltid ville skriva någonstans, på väggar, skor eller kläder. Hon kommer till slut fram till att hon vill bli författare även om hon inte alltid uppmuntras av de vuxna som tyckte hon borde välja ett annat yrke.
Woodson blev trots detta författare och har vunnit flera priser för sina böcker som ALMA-priset 2018, H.C. Andersen-medaljen och National Book Award 2014. Hon har även blivit utsedd som ”National Ambassador for Young People’s Literature” 2018-2019.
Klassuppsättningar
Flickorna och Löftet och annat nytt
Två böcker ur senaste månadernas nyinkop-till-skolbiblioteket. Löftet är en roman som utspelar sig under andra världskriget. Paret Peter och Katarinas parallella liv skildras. Han frysande och hungrig vid fronten, hon i Berlin, även där är kriget i högsta grad kännbart, trots att hon har vänner inom nazistpartiet som kan ge henne fördelar.
Emma Cline har fått tunga lovord för sin bok Flickorna om uttråkade tonåringen Evie sommaren 1969 i Kalifornien som fascineras av några flickor med ”trassliga hår och smutsiga klänningar”. Hon dras in i deras gäng och följer med till ranchen där de bor som en storfamilj med den karismatiske Russell. Recensenter skriver ”varannan mening blir ett litet stilleben” och att hon har ”inlevelse både i kvinnors mörker och mäns oreflekterade överordning”
Ny media från höst till vinter
Femtio år efter den amerikanska klassikern To kill a mockingbird kommer Harper Lee med en uppföljare Go set a watchman. En annan efterlängtad bok är en lättläst version av Mobergs Utvandrarklassiker. Niklas Krogh skriver om både skräck och vardag i Nattbuss 198. Om värdetransportrån i noir-thrillern Svinen, en fortsättning på Skuggpojken av Lucifer (Carl-Johan Vallgren). Istvillingar, pusseldeckare som utspelar sig på Hebriderna. Uttråkad hemmafru försöker hitta sig själv i Hausfrau. Noveller om en pluton soldater under Vietnamkriget av f d infanterisoldaten Tim O´Brien, The things they carried. Rörelsen är andra delen i trilogin som började med Himmelstrand. Fånga en fjäril berättar en kärlekshistoria mellan två 16-åriga flickor.
Ny media från höst till vinter
Nya böcker från vår till höst.
I Teju Coles bok Varje dag är tjuvens dag återvänder författarjaget som turist till sin hemstad Lagos, Nigeria. Prisbelönade austaliensiskan Melina Marchetta skriver om den osäkra Francesca som tvingas bli vuxen i förtid då hennes mamma drabbas av depressioner. Mick Wall har skrivit en biografi om pop/rock/punk-ikonen Lou Reed som dog häromåret, Lou Reed. The life. Vi behöver nya namn av NoViolet Bulawayo (pseudonym för Elizabeth Tshele) är faktiskt, mitt i all tragik en ofta rolig och charmig bok om tioåriga Darling och hennes kompisar som bor i en kåkstad i Zimbabwe. De leker Hitta Bin Laden och stjäl guavafrukter i de rika kvarteren när de är hungriga. Brittiskan Caitlin Moran som skrev Konsten att vara kvinna skriver sin självbiografi i Konsten att skapa en tjej. Khashayar Naderehvandi vann Sveriges Radios Novellpris med novellen Förhöret.
Vårböcker 2015
Amerikansk dystopi, dansk deckare, amerikansk fantasy, thriller i lappmarkerna, nutida drama i svensk gymnasiefriskola, glesbygdsskildring från Norrbotten skriven Av Therese Henriksson från Mockträsk, deckare med övernaturliga inslag, klassisk agentroman samt mysterier för ungdom. Detta är bara några av de böcker som köpts in till skolbiblioteket på sistone.
