Nya böcker för anpassat gymnasium!

Vi har fått in nya böcker för anpassat gymnasium! Även övriga som har behov av lättläst får låna. Bland dessa finns det olika svårighetsgrader, allt från extra lättläst till lite mer text, ungefär på nivån som kapitelböckerna ligger på.

Vi har även köpt in tillgängliga medier som böcker med TAKK och pictogram. TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation och innebär att man använder handrörelser som inspirerats av teckenspråket men dock skiljer de sig åt, eftersom TAKK saknar grammatik. Pictogram är grafiska symboler som används för att blida ett så kallat blissord istället för att skriva ut ordet i text.

Nya böcker för anpassat gymnasium – vinter 2025

De ensamma pojkarna

”En gång läste jag på Flashback om att den döda pojken hette Simon, och den unga tjejen Simonsson i efternamn, och att det på den upphittade kniven stod Simme – att det fanns nån tanke hos mördaren. Jag glömde att det var jag.” (sid 75)

 

”Våran pojke” är en mystisk berättelse av den augustnominerade Luleå-författaren Mikael Yvesand. Precis som sin förra bok ”Häng City” som handlade om ett stökigt killgäng i Luleå, skildrar denna bok en ung 90-talists barndom och uppväxt. Johan är vår opålitliga berättarröst, en kille med vild fantasi som är rapp i munnen men osäker och ensam.

Johans ensamhet skildras redan från 90-tals barndomen då hans föräldrar ber honom gå ut och leka. Han sätter sig i snödrivan och tänker på hur långt livet är, med tydliga tecken på barndoms depression. En pedofil ögnar honom, några romska småpojkar utmanar honom vem som kan kasta flest snöbollar på sophuset. Johan hittar vänner i Tino och Euro, men ju äldre de blir ju mer splittras kompisgänget och Johan blir återigen ensam med sina tankar. Vi börjar ana att något inte står rätt till då gränsen mellan fantasi och verklighet börjar suddas ut, tills vi inte längre kan skilja på vad som är sant och inte av det som vår opålitliga berättare delar med oss.

Vi hoppar till ett annat perspektiv och får följa Jonna i Luleå som bor med en teve spelande kille som åldras baklänges. Hon är döpt efter Johans undulat, vi kan ana att killen kanske också är en representation av Johan själv då han stannat av i utvecklingen och sitter vid datorn hela dagarna.

En plötslig vändning sker då Johan helt oförklarligt knivmördar en liten stökig pojke som påminner om han själv som barn, samt ett vittne innan han flyr från brottsplatsen. Vad hans motiv var är oklart, även för honom själv. Dock råder detta inte bot på tristessen han känner eftersom han lyckas komma undan med morden. En man går förbi vattenpölen där den stackars mördade pojken ligger men kliver över honom. Återigen sker ett osynliggörande, de stökiga pojkarna glöms bort precis som i Häng City. Det ska ju ändå inte bli något av dem. Man föds, töms och pantas helt enkelt.

Johan börjar arbeta som städare, och livnär sig på frysmat, han lever ett tråkigt liv, som endast poppas upp av hans mytomani. Mycket av humorn ligger i språket och hans knasiga fantasier, som blir alltmer absurda. Yvesand uppger att han inte inspireras av andra författare utan vill skriva som folk ungefär pratar i verkligheten, vilket leder till mycket trovärdiga gestaltningar av tonårskillarna och barnen i berättelsen. Det finns ett barnperspektiv i berättelsen, något som ibland kan vara svårt att sätta sig in i som vuxen författare men som Yvesand återigen lyckas med.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek, som e-bok via Biblio-appen och som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även Yvesands tidigare bok ”Häng City” som också handlar om de bortglömda pojkarna, som tar inspiration från Yvesands egna ensamma barndom då hans mamma dog tidigt:

När halva världen glöms bort

”En kvinnlig forskare som studerade klimatförändringar i Alaska plågades också av overaller som var utformade för den manliga kroppen. (…) Kvinnan i fråga köpte en penisliknande tratt i gummi för att råda bot på problemet – det slutade med att hon kissade ner sig totalt. Varför kan inte en kvinna vara mer lik en man?” (sid 152)

”Osynliga kvinnor” av Caroline Criado Perez är en tankeväckande bok som handlar om genus och bristen på jämställdheten mellan könen i dagens samhälle. Vår värld bygger i stor del på insamlad data som främst är baserad på männen, trots att kvinnor utgör halva befolkningen. Criado Perez diskuterar hur detta leder till att kvinnor osynliggörs globalt.

Problemet diskuteras från flera vinklar. Kan snöröjning vara sexistisk? Vi tar oss till den svenska staden Karlskoga. Snöröjarna skrattar åt frågan och menar att ”genusfolket” har fått fnatt igen. Dock visar det sig att det inte alls är tokerier utan kvinnor, särskilt mödrar är extra utsatta av snön, då de inte kan ta sig fram med barnvagnar. Kvinnor sköter fortfarande större delen av barnomsorgen, men även vård av äldre.

Män äger fler bilar, medan kvinnor som har sämre ekonomi oftare färdas via fots, cykel eller buss. Inte bara det, utan det visar sig att fler kvinnor dör i bilolyckor eftersom bilarna är utformade efter manliga kroppar. Kvinnor sitter längre fram, eftersom de generellt sett är kortare. Till och med mens påverkar, då kvinnor blir lättare åksjuka.

Vidare diskuterar Criado Perez hur kvinnor i fattigare länder förtrycks. I Indien åker kvinnor ofta privata bussar vilket 2012 resulterade i en hemsk våldtäkt i Delhi på en 23-årig kvinna som dog av sina skador.

Även sådant som vi tar för givet som ett enkelt toalettbesök, kan göra kvinnor och tjejer i u-länder utsatta. I Afrika och Indien saknar många tjejer en toalett, och måste uppsöka en publik toalett där pedofiler ligger och lurpassar vilket leder till både våldtäkt och mord. Tjejerna bildar grupper, eller uträttar sina behov utomhus, vilket leder till dålig hygien och sämre miljö. Bindor kostar mycket pengar, och anses som en lyxprodukt trots att det är en nödvändighet. Flickorna får infektioner då de använder mossa, bomullstussar och bark istället, i brist på annat.

Även i i-länder kan den felaktiga datan påverka. Kvinnor utför till stor del flera timmars obetald arbetstid både i hemmet och på jobbet trots lägre löner. Barnpassning, hämtning på dagis och skola, städning, inhandla matvaror och matlagning är ett ansvar som läggs över på kvinnor i stor del, medan mannen får beröm om han ”hjälper till hemma”, trots att det krävs två för att bilda en familj.

Männen har generellt sett tre timmar mer fritid som ägnas åt bland annat film och spel, om också påverkas av stereotyper om manligt och kvinnligt. De flesta huvudrollerna spelas av män, spel utrustning är ofta utformade efter mäns kroppar som VR-glasögon och hätska debatter sker på nätet när diskussioner om genus i spel kommer på tal, vilket i vissa fall slutat så illa att det lett till bombhot och cyber attacker. Även när kvinnor ska ha roligt på den lilla fritiden de har, sker ett osynliggörande.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, samt som talbok med text via Legimus. Observera att boken diskuterar svåra ämnen som bland annat våldtäkt, pedofiler och är någorlunda vinklad efter tvåkönsnormen, även om HBTQ och minoriteter nämns till viss del.

Om ni är intresserade av att läsa en liknande bok om kvinnors osynliggörande läs även ”Allt vi inte ser : så påverkas du av det osynliga arbetet – hemma och på jobbet”:

Om ni är intresserade av att undersöka problematiken med genus från en annan vinkel läs ”Trans : fakta, forskning och erfarenheter” som diskuterar HBTQ-personers hälsa, livsvillkor och samhällsinkludering som är förankrad i nutida forskning:

Det finns inga häxor

We never thought of ourselves as witches, my mother and I. For this was a word invented by men, a word that brings power to those that speak it, not those that it describes. A word that builds gallows and pyres, turns breathing women into corpses.”

 

”Kvinnorna på Weyward cottage” är en historisk fantasy roman med flera berättarperspektiv. Vi får följa släkten Weyward genom århundradena, tre kvinnor som kallas häxor med magiska krafter som gör att de kan kommunicera med fåglar och insekter.

De tre berättarrösterna är Altha som lever på 1600-talet och just blivit anklagad för häxeri, Violet från 40-talet som är en dotter till en fin herre som håller henne instängd på herrgården och Kate som 2019 flyr undan sin man Simon som misshandlar henne. Kate som är huvud fokuset i berättelsen tar sig till Weyward Cottage, som hennes faster testamenterat till henne för att söka skydd. I en kista hittar hon sin släktsaga, generationer av kvinnor som anklagats för häxeri och misshandlats av männen omkring dem.

Vi kan ana att det är här berättelsens tema ligger. Altha som bor ensam med sin mor, blir misstänkt av omgivningen. Hur kan kvinnor klara sig utan män om de inte är i kontakt med djävulen själv? De får etiketten häxor men det är något som männen har bestämt. Violet likaså, lider i tysthet av männens förtryck då hon blir våldtagen av sin kusin och gravid, något som hon blir utskämd för trots att det är hon som är offret. Trots att döden och flera generationer skiljer dem åt, hittar Kate stöd i sina föregångare, och upptäcker att hon kanske har magiska krafter också. Kanske är det just vad hon behöver när Simon är henne på spåren…

Boken är prisbelönt och har vunnit bland annat Goodreads Choice Award för bästa historiska roman 2023. En någorlunda mörk berättelse om kvinnornas kamp för rättvisa och upprättelse. Perfekt för Halloween om man vill ha en dos magisk realism istället för en ren skräck berättelse, där de sanna monstren är människan själv.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Biblio-appen och som talbok med text via Legimus. Observera att boken innehåller grafiska beskrivningar av våldtäkt, incest, victim blaming, kvinnomisshandel och missfall.

Om ni vill läsa en bok där häxeri anklagelserna slutar mindre lyckligt, läs ”Brinn!” av Sisela Lindblom som handlar om Lisbet Carlsdotter (d. 1676), en ung mytoman i Stockholm som inte kan sluta anklaga andra kvinnor för häxeri, en berättelse som tråkigt nog är förankrad i verkligheten:

Boktips fredag – Specialpedagogens favorit!

Här är ett boktips från en av våra specialpedagoger Monica Bolin Sundberg:

”Boken är baserad på en sann historia i andra världskrigets Tyskland. När tyskarna börjar samla ihop judar och för dem till arbetsläger tar sig Eva och hennes mor till gränsen mot Schweiz. Eva, som är konstnärlig, börjar där hjälpa motståndsrörelsen med att förfalska ID-handlingar åt hundratals barn. En gammal bok som är viktig i sammanhanget.”

”De bortglömda namnens bok” finns tillgänglig hos oss på svenska, som e-bok via Biblio-appen och som både punktskriftsbok och talbok med text via Legimus.

Årets bok 2025

”Vad blir kvar av en människa? Av en sådan berömdhet som Ellen Key ganska mycket. Böcker och idéer. Av en sådan som Malin Blomsterberg ofta mindre, åtminstone om man ser till det yttre. Några foton, anteckningar, ett tumavtryck i en kokbok. Men också: ett levt liv, en historia.” (sid 191)

”Den som följer en stjärna vänder inte om” är en roman av Malin Haawind som handlar om den berömda pedagogen Ellen Key (f. 1849 – d. 1926) och hennes mindre berömda hushållerska Malin Blomsterberg. Boken blev utvald till årets bok 2025.

I början av 1900-talet förespråkade Ellen Key för kvinnors rösträtt som trädde i kraft 1919 och 1921 då det första valet till den andra kammaren hölls. Demokratin och genus formade de nya visionerna för utbildning. Två pararella skolsystem uppkom: folkskolan som hade en fostrande roll och läroverken vars syfte var att skapa goda ämbetsmän. Keys pedagogik benämns ofta som ”barn centrerad pedagogik” och utgick från att barnet är en självständig individ som har autonomi att själv göra egna val och bör bemötas med kärlek och respekt. Hennes idéer diskuteras än idag inom pedagogiken och skolans värld.

Haawind har baserat denna bok på de historiska personerna men uttrycker i efterordet att den inte är biografisk. Författaren har bland annat sammanställt brev från de verkliga människorna i boken men samtidigt tagit sig friheter, vilket skulle kunna beskrivas som alterfiktion.

Fokuset ligger dock inte bara på Key utan ger oss även en inblick i den lilla människans vardag då allt skildras genom Malins ögon. Hon är hushållerskan som gör en stor instats och besitter tyst kunskap men på grund av klasskillnaderna kan hon inte blomstra som de mer privilegierade kvinnorna i berättelsen. Trots detta brinner Malin för litteratur och filosofi, även när de tunga arbetsuppgifterna tröttar ut henne i både kropp och själ. Hennes frustrationer och sorg uttrycks inte utåt, istället benämns de som ”rummet inuti” och ”fågeln” som inte kan sluta picka.

Vi anar snabbt att berättelsen handlar till stor del om psykisk ohälsa. Malin begår självmord genom att vada ut naken i Vättern en kall novemberdag. Böckerna förblir olästa i högar, även hushållerskan lämnar ett tomrum efter sig. Detta kanske låter som en spoiler, men det sker på de första sidorna av boken, resten av berättelsen hoppar tillbaka i tiden då vi får följa Malin tyst genom hennes vardag och sysslor mellan 10-talet och 20-talet. Även de små ögonblicken får plats, som när hon tappar en lingonburk på linoleumgolvet och blir förskräckt eftersom hon bara städat trägolv eller när Keys hundar hittar på olika bus.

En varm och sorglig berättelse om kvinnorna som format vår samtid och kvinnorna som var mindre berömda men inte för det mindre värda. Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Biblio-appen samt som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även biografin ”Ett jävla solsken” som handlar om Ester Blenda Norström (f. 1891 – d. 1948) som precis som Key var en förespråkare för kvinnors rösträtt och utmanade normerna men också brydde sig om pigornas perspektiv vilket hon undersökte genom att ”wallraffa” med en falsk identitet:

Läs också ”De fenomenala fruntimren på Grand Hotel” som även den handlar om kvinnohistoria och den lilla människans kamp precis som Malin, med fokus på hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926):

Nobelpristagare 2025 – László Krasznahorkai

László Krasznahorkai: "Vivimos un cambio de época similar al fin de ...

Årets nobelpristagare i litteratur är den ungerska författaren László Krasznahorkai (f. 1954) som även skrivit manus för film. Han är främst känd för sina postmodernistiska och dystopiska skildringar och för sitt samarbete med Béla Tarr, en ungersk filmregissör som inspireras av vår svenska Ingmar Bergman.

Motiveringen löd:

”För hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter.”

Krasznahorkai föddes i Gyula i sydöstra Ungern, vilket påverkat hans skrivande. Han beskriver sin hemstad som ”en ganska konstig och melankolisk plats, full av ensamma, egendomliga människor”. När han var 11 år berättade hans far som var advokat att de var judar, något som han hemlighållit.

Han har haft flera yrken som gruvarbetare, pianist, jazzmusiker och kulturarbetare. Han har även arbetat socialt med minoriteter som romer. Efter att han studerat juridik och ungerska på universitet bestämde han sig att försörja sig på sitt författarskap, vilket han gjort sedan 1989.

År 1989 skedde stora politiska förändringar i Ungern vilket skildras i hans romaner. Författaren har dock uttryckt sig kritiskt mot Ungers styrelseskick och menar att farliga krafter fortfarande styr landet. Han uttrycker dock att han inte vill skriva om politik, utan kritiserar kommunism och samhället i stort. Krasznahorkai har också levt 10 år i Japan och Kina, och inspirerats av österländsk konst och filosofi.

Nedan är en lista över några av hans mest kända verk:

Satantango (1985):

En dystopisk berättelse om ett samhälle som håller på att lösas upp. Under flera trista och regniga dygn, bryter ett bråk ut mellan tio trasiga människor. Alla vill åt det ungerska brännvinet pálinka och börjar bedra och lura varandra. Berättelsen tros vara en allegori för Ungern och östblocket kollaps, vilket författaren nekat till. Boken har filmatiserats av Béla Tarr.

The Melancholy of Resistance (1989):

En surrealistisk skräck berättelse som kretsar kring en cirkus som anlänt i en liten ungerska stad. Cirkus truppen sprider ondska i staden, invånarna börjar hålla sig fast vid olika ideologier allt från musik, kosmologi och fascism. Karaktärerna kontrasterar med varandra som den onda fru Eszter och hennes passiva och svaga make Valuska, den enda som är god i berättelsen.

Seiobo There Below (2008):

En novellsamling med fokus på religion och filosofi. Den japanska gudinnan Seiobo återvänder till de dödligas värld i jakt på att hitta någonting som är perfekt. Traditionell japansk kultur möter mångkultur.

Källa: Alex Författarlexikon

Sveriges läsambassadör 2024-2026

”Because it gets worse

before it gets better

because we treat victims

as if they are on trial

and perpetrators

as if they are victims of their own actions.” (p 159)

Agnes Török blev utvald till Sveriges läsambassadör 2024-2026. Hen som identifierar sig som en icke-binär transperson, fokuserar ofta på de utsattas perspektiv som HBTQ-personer, personer med funktionsvariationer och kvinnor som utsätts för våld i hemmet och andra plaster.

Denna diktsamling lägger fokuset på Töröks egna erfarenheter av våld i hemmet då hens tidigare pojkvän våldtog och misshandlade hen. Omgivningens svar var dock kallt. Vänner och familj vände sig emot Török och skuldbelagde hen istället för att kritisera mannen som misshandlade. Flera tog till och med förövaren i försvar och menade att detta bara var ett missförstånd och att han var en snäll kille trots misshandeln. Török ställer sig emot detta med sina slagkraftiga dikter om våldet som kvinnor, barn och HBTQ-personer utsätts för.

Även trakasserier på internet är ett tema som löper genom diktsamlingen då Török fått utstå hat och dödshot för sina dikter, av personer som vill tysta hen. Török står på sig och försöker först inte ta det främlingar på nätet skriver personligt men efter flera hotfulla hatmejl kände hen att detta inte kunde fortgå, de måste hållas ansvariga även de som endast hotar i den digitala världen.

Livelitteratur och poetry slam är ämnen som Török har stort intresse för vilket märks tydligt i denna diktsamling. Flera av dikterna är uppenbarligen menade att läsas högt i samspel med andra. Boken har även flera biblioterapeutiska inslag vilket går ut på att använda litteratur för att skapa diskussioner om psykisk ohälsa och bearbeta känslor. Fler skrivövningar är inkluderade i slutet av boken med olika teman bland annat black-out poetry och att skriva om tidningsartiklar om våld i hemmet med syfte att problematisera hur ämnet framställs i media.

Boken finns endast tillgänglig på engelska som fysisk bok. Observera att boken innehåller beskrivningar av våld i hemmet, våldtäkt och ”victim blaming”. Török har dock markerat i inledningen vilka sidor som kan uppröra en känslig läsare.

Läs även ”Speak” av Alma-pristagaren Laurie Halse Anderson som också skriver om sina upplevelser om våldtäkt som hon utsattes för vid 13 års ålder och inte blev trodd (detta är även en bok som blivit bannlyst!):

För fler biblio- och skrivterapeutiska övningar läs ”Skriva sig fri” som handlar om att bearbeta känslor med hjälp av böcker och skrivande:

 

Banned Books Week 2025

Målgrupp: Elever och lärare på Björknäsgymnasiet

Pris: Hemlig Banned Books påse

Slutdatum: 17 oktober

Denna vecka är det Banned Books Week. Syftet är att uppmärksamma böcker som har blivit censurerade och bannlysta världen över för att främja yttrandefriheten. På vårt bibliotek har vi dock ingen bokcensur, alla böcker får finnas i biblioteket oavsett om de anses problematiska!

Tälva och vinn en Banned Books påse med hemligt innehåll. I biblioteket finns en tipsrunda med frågor om bannlysta böcker som ni kan svara på och få en chans att vinna priset!