Författare: evaselever

Publicerat

En berättelse om systerskap

”Vi är en” av Sarah Crossan

”Vi är en” (engelska: ”One”) handlar om sextonåriga Grace från New Jersey och hennes tvillingsyster Tippi. De är sammanvuxna vid höften och har två huvuden, två hjärtan, två ben och fyra armar.

Systrarna är väldigt olika varandra personlighetsmässigt, Grace är tillbakadragen och Tippi är mer utåtriktad och dominant. Systrarna irriterar sig ibland på varandra exempelvis då Tippi vill gå ut och röka och Grace vill flörta med killar men de har svårt att tänka sig att vara utan varandra.

Tvillingarna och deras familj har det svårt ekonomiskt ställt då hemundervisningen och sjukvården äter upp alla pengar. Deras situation försvåras ytterligare då pappan förlorar jobbet och börjar supa bort de få pengar som de har kvar. Tvillingarnas syster Dragon är en begåvad ballettdansös och drömmer om att flytta till Ryssland men får överge dessa drömmar. Hon börjar extraknäcka för att stödja sina systrar vilket tär på krafterna eftersom hon också lider av anorexi.

Tvillingarna blir tvungna att börja på ett vanligt gymnasium trots att de aldrig tidigare gått på en vanlig skola. De andra eleverna stirrar då de enbenta systrarna haltar runt på sina kryckor. Grace och Tippi känner sig annorlunda och mår dåligt tills de träffar Yasmeen, en tuff punkig tjej med rosa tuppkam som blir deras beskyddare. Yasmeen har levt med HIV i hela sitt liv och kan relatera till systrarna och deras situation då deras respektive sjukdomar gör framtiden oviss.

Grace och Tippi känner att de blir tvungna att göra något åt familjens ekonomiska situation och bestämmer sig motvilligt för att medverka i en film. Under en inspelning faller Grace ihop och de blir förda till sjukhus. Det visar sig att Grace behöver en hjärttransplantation vilket innebär att hon måste separeras från Tippi för att kunna överleva. Operationen är mycket riskfylld men systrarna har inget val. De bestämmer sig för att ta vara på den lilla tid de har kvar på jorden genom att göra en bucket list. En av punkterna som Grace skriver upp är att kyssa killen hon är kär i.

Boken är skriven i frivers, en unik typ av lyrik utan versmått eller rim. Om ni är intresserad av att läsa fler böcker i frivers kan ni också läsa ”The Poet X” av Elizabeth Acevedo. ”Vi är en” finns tillgänglig på svenska och som gruppuppsättning på engelska.

Publicerat

Sorgen efter en skjuten broder

”Tyler Johnson was here” av Jay Coles

”Who do you call when the cops are the ones being the bad guys?”

”Tyler Johnson was here” är en historia om två tvillingbröder, Tyler och Marvin. Tvillingarna var oskiljaktiga när de var små men växte ifrån varandra när de blev äldre. Marvin är en av skolans bästa elever med A i alla ämnen medan Tyler som knappt klarar skolgången, har börjat hamna i dåligt sällskap och sälja droger för snabba pengar. Marvin är nördig och kan inte stå upp för sig själv vilket gör honom ett lätt offer för de tuffa killarna på skolan.

Tvillingarna och deras två kompisar Ivy och G-mo är alla mörkhyade och bor i ett fattigt område i Amerika med hög kriminalitet. Kompisgänget får utstå olika former av rasism och oprovocerat våld från polisen. I början av boken blir de anklagade för att ha rånat en kiosk trots att de bara går omkring på gatan med en chipspåse i handen.

Denna händelse blir bara början av många och Tyler som är mer aggressiv än sin bror hamnar ofta i konflikt. Marvin älskar sin bror trots detta och bestämmer sig för att skugga honom tillsammans med kompisarna då han misstänker att brodern ska träffa sin gängledare på en fest för att langa droger. Under festen sker en oväntad skottlossning och Tyler blir anmäld saknad i flera veckor.

Marvin gör allt för att hitta sin bror, han kontaktar polisen som är mer intresserade av att arrestera alla som vistats på festen och blir lurad av gängledaren Johntae som pressar honom på pengar samt träffar sin blivande flickvän Faith som också bär på ett tungt bagage.

En dag visar kompisarna Marvin en video som får hans värld att rasa samman. Tyler blev mördad på väg hem från festen av en polis som oprovocerat sköt honom och lämnade liket liggandes i en gränd.

När Marvins skola anordnar en demonstration för att få polismannen som mördade hans bror friad, inser Marvin, arg och utom sig av sorg, att han inte längre kan vika sig.

”Tyler Johnson was here” är skriven av författaren och läraren Jay Coles som trots sin unga ålder (22 år) upplevt både rasism och polisbrutalitet. Boken är baserad på hans egna erfarenheter.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Läs också ”The hate u give” av Angie Thomas som också är inspirerad av ”black-lives-matter” rörelsen.

Publicerat

Modet att köra

I denna biografi skildrar kvinnorättsaktivisten Manal Al-Sharif sitt liv. Manal växte upp i Saudiarabien i ett arbetarkvarter i Mecka, ett av världens mest slutna muslimska samhällen. Manal blev känd via sociala medier då hon lade upp ett klipp på YouTube där hon kör bil, vilket är förbjudet enligt religionspolisen i Saudiarabien.

Kvinnor i Saudiarabien saknar flera mänskliga rättigheter som vi i västvärlden tar för givet. Manal växte upp med en ytterst fundamentalistisk syn på islam. Hon blev bestraffad när hon begick haram (övers. förbjudet) enligt islam som exempelvis lyssna på musik, teckna av människor eller djur, visa ansiktet, köpa sina egna kläder eller gå ut utan sin fars tillåtelse. När hon var åtta år blev hon tvingad till omskärelse i vardagrummet då den lokala frisören stympade hennes kön utan bedövning med bara en slö och rostig sax. Fysisk och psykisk misshandel var ett vanligt inslag i vardagen då män har rätt enligt lagen att utöva våld mot både sin fru och sina döttrar.

Manal var inte en rebellisk dotter utan fogade sig efter de religiösa lagarna. När hon blev äldre började hon ta de religiösa lagarna på mycket stort allvar. Hon brände upp sin brors kassettband med låtar från Backstreet Boys eftersom de ansågs vara haram trots att hon i hemlighet var mycket förtjust i musiken och lyssnade på den när brodern inte var hemma.

Trots att de var starkt påverkade av de religiösa lagarna och könsrollerna prioriterade Manals mor sina döttrars utbildning. I Saudiarabien har flickor inte samma möjligheter till utbildning och flickskolorna hade låg standard. Manal jämför sin gamla skola med en ungdomsanstalt, det stod en vakt utanför grinden och fönsterna var förgallrade för att förhindra insyn. Barnen blev ofta agade, vissa så hårt att de inte kunde gå eller i värsta fall avled.

Trots den tuffa miljön blev Manal den bästa eleven i hela Mecka området och fick möjlighet att förändra sitt liv tack vare sin utbildning. Hon bestämde sig för att göra slut med extremismen den 11 september då terrorattacken mot World Trade Center skakade om världen. Flera av terroristerna hade tidigare hyllats som hjältar i Manals kretsar, vilket blev en chockerad ögonöppnare för henne.

Manal bodde en tid i USA och skaffade både körkort och egen bil. När hon flyttade tillbaka till Saudiarbien kände hon att det var miserabelt att hon som är 32 år inte skulle kunna ta sig till jobbet utan en manlig chaufför. Detta ledde till att hon startade kampanjen ”Women2Drive” där hon protesterade mot körförbudet för kvinnor. Hon blev arresterad för detta men lyckades bli friad och har sedan dess fortsatt sprida sitt budskap via sociala medier.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som talbok via Legimus.

Publicerat

Islamofobins offer

”Kärlek, hat och andra filter” av Samira Ahmed

Huvudpersonen Maya Aziz är sjutton år och bor i USA tillsammans med sin indiska familj. Mayas föräldrar är djupt troende muslimer och stödjer arrangerat äktenskap. De anser att Maya bör välja att gå på ett universitet i närheten av dem och gifta sig med en muslimsk kille av deras tycke.

Maya älskar sina föräldrar men har i smyg sökt till ett universitet i New York. Hennes stora passion är att filma dokumentärer och hon hoppas kunna utveckla sina färdigheter på filmutbildningen. Hennes moster som också brutit mot familjens konventioner och valt att inte gifta sig stöttar Mayas val och lyckas till slut övertala föräldrarna att låta Maya följa sina drömmar.

Då Mayas situation verkar ha vänt, inträffar en tragedi som skakar om samhället. En terrorattack sker mot ett köpcenter och flera personer blir svårt skadade och omkommer. Terrorattacken utfördes av en amerikansk extremist vars budskap var att stoppa invandringen men misstankarna riktas felaktigt mot en invandrare från Egypten vid namn Kamal Aziz.

Eftersom Maya delar efternamn med den oskyldigt anklagade blir hon trakasserad och mobbad på skolan av sin rasistiske klasskamrat Brian. Mobbningen börjar med verbala attacker men övergår snabbt till fysisk misshandel. Mayas pojkvän Phil bevittnar misshandeln och hamnar i slagsmål med Brian då han försöker försvara henne. Även Mayas familj blir trakasserad då de får en tegelsten inkastad på tandläkarkliniken som de driver tillsammans.

Phil blir, trots sitt civilkurage, anklagad för misshandel och arresteras av polisen. Mayas föräldrar blir paranoida och tar tillbaka sitt löfte om att hjälpa till att finansiera Mayas filmutbildning. De börjar kontrollera henne ännu hårdare i rädsla att något ska hända deras dotter igen. Maya är bestört och vet först inte hur hon ska konfrontera situationen men kommer sedan på att hon kan använda sina kunskaper som dokumentärfilmare för att få pojkvännen friad från misstankarna.

Boken visar på en slags dominoeffekt, hur ett brott kan leda till fördomar och diskriminering av vissa grupper. Boken tar också upp hur media framställer de muslimska terroristerna i kontrast med de ljushyade. När det framkommer att förövaren är ljushyad försvinner terroriststämpeln snabbt och vi får ta del av diverse snyfthistorier från hans barndom.

Boken är delvis baserad på författarens egna erfarenheter som själv är född i Bombay men bott större delen av sitt liv i USA. Boken finns tillgänglig på både svenska och engelska samt som talbok via Legimus.

Publicerat

Personer som förändrat världen

Godnattsagor för rebell tjejer 2 är en uppföljare till den första boken och innehåller ytterligare 100 historier om kvinnor som förändrat världen genom att bryta mot normer och förväntningar. Innehåller lättläst text där varje person presenteras kortfattat på en sida tillsammans med vackra illustrationer. Några kvinnor som nämns är programledaren Oprah Winfrey, den romska flamencodansaren Carmen Amaya, den kinesiske revolutionären Qiu Jin och biofysikern Rosalind Franklin som upptäckte Dna-molekylens struktur.

Sagor för pojkar som vågar vara annorlunda är en bok skriven i samma anda som serien ”Godnattsagor för rebelltjejer”. I denna bok berättar författaren Ben Brooks utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv om olika män som skrivit världshistoria. Allt från Barack Obama, den förste mörkhyade presidenten i Amerika till pojkarna från Isca Academy som bröt mot klädkoden i skolan under en varm sommardag till den japanske filmregissören Ishiro Honda som skapade Godzilla. Boken finns tillgänglig på lättläst svenska och engelska.

Publicerat

Vinnare av ALMA-priset 2018

Brown girl dreaming (2014)

Årets vinnare av ALMA-priset Jacqueline Woodson berättar om sin uppväxt i denna självbiografiska diktsamling. Hennes böcker fokuserar ofta på jämställdhet, segregation och social utsatthet.

Woodson föddes i Columbus, Ohio men bodde under sina tidiga levnadsår i Greenville, South Carolina innan hon och hennes familj flyttade till Brooklyn. Att dikterna inte är skrivna i kronologisk ordning är för att stimulera hur barndomsminnen brukar komma till oss fläckvis.

Hon berättar om hur den dåtida rasismen påverkade henne och resten av familjen. Under Woodsons uppväxt skedde stora förändringar för de färgade amerikanerna. De färgade fick fler rättigheter men mikroaggressionerna förblev. Hon berättar om hur mormodern blev ignorerad i kön på affären och hur hon tog med sig barnen längst bak i tåget för att undvika elaka blickar från de fördomsfulla vita amerikanerna som fortfarande levde kvar i det förgångna.

Woodson berättar också om familjens religion och hur det påverkade henne som barn att vara Jehovas vittne. De firade inte högtider som födelsedagar, jul eller nyår och fick inte vara med när de hissade flaggan i skolan. Woodson förbjöds lyssna på viss musik som exempelvis funk och soul, vilket hon och kompisen som också var Jehovas vittne gjorde ändå i smyg.

Woodson berättar hur hon ofta jämfördes med sin intelligenta och begåvade syster. Hon hade svårt att läsa i skolan på grund av skriv- och lässvårigheter men tyckte trots detta om att samla på ord. Hon kunde memorera långa berättelser och skriva sina egna sångtexter. Woodson tyckte mycket om graffitti och fick ibland skäll av de vuxna i sin närhet då hon alltid ville skriva någonstans, på väggar, skor eller kläder. Hon kommer till slut fram till att hon vill bli författare även om hon inte alltid uppmuntras av de vuxna som tyckte hon borde välja ett annat yrke.

Woodson blev trots detta författare och har vunnit flera priser för sina böcker som ALMA-priset 2018, H.C. Andersen-medaljen och National Book Award 2014. Hon har även blivit utsedd som ”National Ambassador for Young People’s Literature” 2018-2019.

Publicerat

”Jag matar kriget med dem jag älskar”

”Redan som liten

var jag drömmaren

som kröp in i den heltäckande slöjan

satte mig framför en fläkt

och lät det uppblåsbara tyget

fyllas med tomrum

Jag tog fram kaffekopparna

och lekte att de var ett hem för beduiner”

Poeten och journalisten Rasha Alqasim föddes år 1989 i Samarra, Irak. Hon flydde från kriget och är sedan 2014 bosatt i Göteborg.

I denna diktsamling skriver hon om kriget i Irak men fokuserar på hemmets sönderfall både invändigt och utvändigt. Hon skriver om hur diktjaget som ung kvinna påverkas av familjens konventioner och könsroller. Alqasim skriver om arrangerat äktenskap och längtan efter att själv få välja sina älskare.

Diktjaget längtar efter att äga ett eget bibliotek men får överge dessa drömmar då hon som kvinna är tvungen att fokusera på sina hushållssysslor. Diktjaget berättar om sina bröder som tjänstgör i kriget och hur hon tvättar deras uniformer om och om igen i hopp om att de snart ska komma tillbaka.

Alqasim skriver om det som förlorats i krigets förödelse både materiellt och emotionellt. Hon skriver om melankolin; hur det är att bära sorgen inom sig, finna sin identitet och plats här i världen. Diktsamlingens namn ”Jag matar kriget med dem jag älskar” visar på hur tunn linjen som skiljer kärlek och hat ibland kan vara.

Publicerat

”Det här kalla landet”

Huvudpersonen Noomi är 17 år och bor i Lindsborg i det fiktiva landet ”Nordland” som liknas med Sverige. I ”Nordland” har det fiktiva främlingsfientliga partiet ”Nya Demokraterna” fått större makt och motsättningar uppstår mellan de ”inhemska” och ”förflyttningarna”.

Noomis familj har haft det bra ställt men har på senare tid fått det sämre ekonomiskt. Flera butiker blir drabbade av ”Nordlands” dåliga ekonomi och hyllorna rensas i matbutiken. Noomis bror som är språkrör i ”Nya Demokraterna” skyller på invandringen vilket leder till heta debatter vid matbordet då deras far som är journalist är starkt emot detta.

En dag när Noomi är på väg till en bildlektion blir hon rånad av ett gäng beväpnade invandrartjejer. Hon förlorar sin plånbok och sin väska. Hennes främlingsfientliga bror stöttar henne efter rånet och lyckas, tillsammans med Sus, en av Noomis kompisar övertala henne att gå med i det främlingsfientliga partiet som lovar fler poliser och mer skydd för de ”inhemska”.

Den andra huvudpersonen i boken är Zahra som går i samma klass som Noomi. Hon bor ensam med sin pappa och har flytt från sitt hemland det fiktiva ”Istad”. Hennes mamma och hennes fyraåriga lillebror överlevde inte flykten. Pappan är deprimerad och isolerar sig. Zahra försöker dämpa ångesten med sex, fest och sprit men mår psykiskt dåligt efteråt. Hon blir sexuellt utnyttjad på en fest av en äldre kille i tjugoårsåldern som senare visar sig vara det andra språkröret i Noomis brors parti.

Motsättningar uppstår mellan de två huvudpersonerna på grund av deras skilda åsikter. Tjejerna hatar varandra men hamnar trots detta på samma fester och umgås med samma kille som tidigare var Noomis barndomsvän. Med tiden kommer de närmare varandra och Noomi börjar känna empati för Zahra men grupptrycket från brodern och kompisen är starkt.

Romanens ämne är aktuellt då främlingsfientligheten växer både på lokal nivå och i hela Sverige. Boken väver samman frågor om tonårsliv, sexualitet och politik. Det kalla landet ”Nordland” som beskrivs i boken, där främlingsfientlighet är normaliserad har tyvärr alltför många likheter med verklighetens Sverige.