Den sårade skogsmullen

”När hon kommer fram till morsan och polisen bakom glasrutan stryker hon undan håret. Kilar in en hårslinga bakom örat. Jag tror först hon ska vända sig om för att kontrollera var jag står. Kolla om jag är kvar. Men det gör hon inte. Istället lägger hon båda händerna på bänken framför glaset, där man står och fyller i papper eller beställer ett nytt pass. Hon pressar fingrarna mot träskivan. Benen skakar när hon tittar på polisen.

Jag skulle vilja anmäla en våldtäkt.” (sid 165)

”De tar allt ifrån mig” är en bok av den augustprisnominerade författaren Linda Jones. Berättelsen handlar om en fiktiv norrländsk ort, Marken. Vi får följa den 15-åriga Frida, en pojkflicka som älskar att jaga och vill följa i sin tuffa mors fotspår. Mamman är jaktlagets ledare och är den som styr och ställer i den annars mansdominerade miljön.

Glesbygden karaktäriseras av förfall. Allt lägger ned, snart till och med älgjakten. Ett oidentifierat djur som döps till ”Korsningen” dyker upp, och allt konstigare händelser börjar ske. ”Järven” som är en macho skogsmulle börjar bli paranoid då hans liv börjar barka utåt. Hans älskade jakthund hittas slaktad, hans fru får ”tjejcancer” i livmodern och hans son blir anklagad för att ha våldtagit Fridas vän under en fyllefest. Hans ilska mot samhället växer, då han börjar få allt värre våldsfantasier. Detta hat späds på då alla jägare får i uppdrag att döda Korsningen, för att få tillbaka älgjakten som definierar dem och deras maskulinitet. Snart är det inte bara djur som de jagar utan även människor.

Samtidigt börjar en ny kille i Fridas klass. Han heter Frej och är i skarp kontrast med jägarna en väldigt feminin gotisk emo kille som har långt svart hår och glittrigt nagellack. Alla börjar mobba honom då de tror att han är gay. Frida blir dock förtjust i honom, då han vågar stå upp för sina åsikter. Han är djurvän och vegan, och är villig att ifrågasätta om allt verkligen måste handla om jakt och att hävda sig.

Vi anar snart att ”Korsningen” kanske inte bara är en oidentifierad varelse utan en symbol för rädslan för det okända. Att inte passa in eller vara den som utmanar normer anses lika hotfullt för jägarna som det konstiga djuret, oavsett om det gäller att anmäla en våldtäkt, vara vegan eller en feminin man.

Boken innehåller mycket slang och möjligtvis en del stereotyper om Norrland som målas upp som en förfallen glesbygd utan rättvisa, där alla är lite skitiga och jargongen är hård.

Boken påminner delvis om ”Jag for ner till bror” av Karin Smirnoff då miljön i boken kantas av misär, isolering och förfall, samt med ett fokus på våld mot kvinnor och barn. En annan bok som ofta jämförs med Jones berättelse är ”Löpa varg” av Kerstin Ekman då startskottet är en pensionerad jägares möte med en varg.

Läs även Jones tidigare bok ”Bete sig” som handlar om att hitta friden i skogen och ”Lejonflock” som utspelar sig på Bergnäset i Luleå och handlar om jämställdhet:

Skogens hemlighet

”Sarah tittade upp från Annas dagbok och stirrade på sin egen spegelbild över toalettbordet. Hon kunde knappt tro det hon just läst. ”Stackars Anna”, viskade hon och rörde vid boksidan. Fingerspetsarna följde handstilen, som om hon kunde sträcka sig genom tiden för att trösta flickan.” (sid 240)

 

”Den förlorade dagboken” är en romantisk feelgood berättelse om magisk realism, irländsk mytologi och folklore. Evie Woods som bor på den irländska västkusten skildrar vardagsdramatik som möter det mystiska och fördolda.

Vi får följa två berättarröster Sarah från New York år 2010 och Anna från Irland år 1910. Efter en jobbig skilsmässa ser Sarah inte fram emot att fira jul med familjen i Amerika. Istället bestämmer hon sig, busig som hon är, att ghosta familjen genom att boka ett plötsligt äventyr till Irland. I en dagstidning har hon fått nys om att det finns feer som gömmer sig i de irländska skogarna. Lokalbefolkningen protesterar mot en motorväg som kräver att de urgamla träden som tros vara de magiska väsens hem ska huggas ned. En mystisk dagbok med en oanvänd biljett till Amerika hamnar i Sarahs händer, som om det vore ödet. Den har legat gömd i en ihålig stubbe i ett mystiskt litet skrin, i väntan på att få bli läst.

Anna som sedan länge är död berättar om hur hon räddades av feerna. Hon var en bondflicka med begränsade möjligheter till utbildning och jobb, i en tid då männen sågs som det starkare könet. Likt Weyward av Emilia Hart anar vi att kvinnornas förtryck vävs samman med de övernaturliga och ger dem en chans att utmana normerna. Anna träffar en amerikansk forskare Harold som rest till Irland för att studera feerna. Deras öden vävs samman då han vill översätta ett verk på irländska till engelska, för att komma närmare de mytomspunna varelserna.

Båda delarna av berättelsen utspelar sig i december-januari, precis vid jul och nyår. En perfekt bok att mysa med i januarikylan då jobb och skola kommit igång igen efter ledigheten.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att den innehåller grafiska beskrivningar av våldtäkt, kvinnomisshandel och våld mot djur.

Läs även Weyward som har ett liknande upplägg med fokus på kvinnors solidaritet genom århundradena, magi och kampen mot det patriarkala förtrycket:

Om ni inte kan få nog av jakten på feer och magiska väsen, läs även ”Emily Wilde’s Encyclopaedia of Faeries” som också blivit stor på BookTok:

Elevernas favoritbok!

”But sometimes remembering isn’t for yourself, sometimes you do it just to make someone else smile. Those lies were allowed.”

 

”A Good Girl’s Guide to Murder” är en nagelbitande young adult thriller som tagit världen med storm särskilt på sociala medier som TikTok och Instagram. Författaren Holly Jackson född 1992 har lyckats fånga dagens ungdomars språk utan att det blir krystat och återger små glimtar ur vardagen som många unga säkert kan relatera till. Även eleverna på Björknäsgymnasiet har charmats av mysteriet då boken är en av de mest utlånade och tipsade om.

Vi får följa amatördetektiven Pippa Fitz-Amobi (smeknamn Pip). Jackson målar upp ett porträtt av en stark tjej, som jämförs med  Nancy Drew från den populära detektivserien från 30-talet, vår svenska Stieg Larssons Lisbeth Salander och till och med Astrid Lindgrens Pippi Långstrump.

Ett brutalt mord på en snygg och populär tonårstjej Andie Bell skakar om Pips hemstad. Andie Bells pojkvän indiern Sal Singh blir anklagad för mordet men hittas död. Pip är fast övertygad om att Sal är oskyldig eftersom han var snäll mot henne när hon var liten. För att rentvå sin bortgångna barndomsväns namn börjar hon granska alla vittnen ingående och bestämmer sig för att gör ett gymnasiearbete om det. Hennes anslagstavla i flickrummet blir fort belamrad av ledtrådar.

Pip får sällskap av Sals bror, den snygga och charmiga Ravi som också är övertygad om den bortgångnas oskuld. Tillsammans börjar de nysta i mysteriet. Det visar sig att Andie Bell kanske inte var ett helt oskyldigt offer då hennes liv kantades av hejdlöst festande, drogberoende och sexuella relationer med äldre män som ville göra henne illa. Hennes nakenbilder sprids men samtidigt är hon en utpressare som använder sex för att få som hon vill och sprider andra tjejers privata porrfilmer.

Rasism är också ett ämne som tas upp då Andie Bell var en söt blond tjej medan Sal var en mörkhyad indier, vilket leder till fördomar och förhastade slutsatser av stadens invånare. Pip börjar bli förföljd, en stalker skuggar henne när hon är ute och campar, vuxna förebilder sviker och hennes stackars hund blir en måltavla för hatet för att bryta ned henne psykiskt i hopp om att tysta henne. Men Pip låter sig inte nedslås, sanningen måste fram för att förhindra fler tragedier.

Boken finns tillgänglig på svenska och engelska samt som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus på både svenska och engelska. Observera att boken innehåller en hel del mörka ämnen som sexuellt utnyttjande av minderåriga flickor, victim blaming, knarklangare och våld mot djur.

Läs även ”One of Us is Lying” som också har blivit en succé på Björknäsgymnasiet: