Vetenskapens smaklökar

”Du tror visst inte på Gud av vetenskapliga skäl, Miss Zott? exploderade hon plötsligt. Själv tror jag inte på Gud av personliga skäl.”

 

”Lektioner i kemi” är Bonnie Garmus humoristiska debutroman som utspelar sig i Kalifornien under det tidiga 60-talet. Vi får följa Elizabeth Zott, en kvinnlig eldsjäl som brinner för kemi, kvinnors rättigheter och matlagning. Faktum är att all matlagning är kemi, vilket vi alla kommer i kontakt med dagligen.

Under 60-talet såg amerikanska kvinnors möjligheter annorlunda ut. På den tiden var kvinnans självklara plats i köket medan männen fokuserade på sina karriärer. Elizabeth har stora drömmar om att få samma erkännande som sina manliga kollegor. Hon träffar sin själsfrände i den manliga forskare Calvin Evans. Trots Elizabeths masterexamen och många talanger möts hon med agg av de manliga forskarna. Hennes forskning plagieras och stjäls, männen utsätter henne för grova sexskämt som till slut mynnar ut i försök till grov våldtäkt. Men Elizabeth vägrar att vara ett offer, en vässad penna blir ett vapen som hon hugger våldtäktsmannen i ändtarmen med. Pennan fortsätter ha en symbolisk roll genom berättelsen, då den alltid finns till hands i Elizabeths hår som är uppsatt i en knut.

Calvin går hastigt bort i en trafikolycka när han rastar Halv-Sju som är en ovanligt intelligent hund, kapabel att förstå människornas språk. Garmus undviker klyschan att döda hunden för chockvärde, istället blir Halv-Sju en av berättarrösterna som är ständigt närvarande. Elizabeth inser att hon är gravid med Calvins barn vilket får stora konsekvenser för hennes karriär då de inte var gifta, något som ansågs som synd av kristna i Amerika på 60-talet. Dottern föds och får namnet Mad Zott, hon visar sig vara ett underbarn som slukar allt i biblioteket, även de tjocka romanerna och facklitteratur för vuxna.

För att försörja sig själv och sin underliga familj börjar Elizabeth experimentera med matlagning och kemi vilket eventuellt leder till att hon blir stjärnkock i matlagningsprogrammet ”Middag klockan sex” som riktar sig till uttråkade hemmafruar. Elizabeths kamp blir därefter en nationell kamp då hemmafruar börjar identifiera sig med henne och följa sina drömmar istället för att acceptera de orättvisa normerna om vad en kvinna kan vara och inte. Dock har hemmafruarna lite svårt att hänga med hennes vetenskapliga termer – ta en halvliter H2O och en nypa natriumklorid – men snart börjar även de törsta efter kunskapen.

Boken har fått viss negativ kritik för att den använder feelgood-genren och humor för att diskutera svåra ämnen som våldtäkt och sexism men samtidigt också positiv kritik för att den framställer en stark kvinna som sätter ned foten direkt och går emot strömmen. Detta skulle även kunna relateras till nutida problem då medvetenheten om våld mot kvinnor uppmärksammats i kölvattnet av MeToo. Berättelsen visar på att mikro aggressioner kan övergå till övergrepp, därför är det viktigt att ha nolltolerans mot nedsättande skämt.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek samt som e-bok via E-lib och talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Tomorrow, and tomorrow and tomorrow” som berör MeToo och en kvinnas kamp i spelbranschen som också är en mansdominerad industri:

Lita inte på de vuxna

”Knausgård  skrev dessutom om gatan här nedanför. (…) Han nämner ”invandrarkillarna” som han stöter på, om ”de som går så förbannat långsamt och tror att de äger trottoaren. Svart bakåtkammat hår, svarta skinnjackor, svarta byxor, och åtminstone en av dem hade pumaskor med loggan fram på tån, vilket jag alltid tyckt ser så larvigt ut. Guldkedjor om halsen, lite vingliga, liksom outvecklade armrörelser.”

Du ställde dig i upp i soffan och skrattade rakt ut i luften: ”Så sjukt!” tjöt du. ”Det där kan ju vara vi!” (sid 199-200)

”Blir du ledsen om jag dör?” är en verklighetsbaserad berättelse om  ungdomsledaren och bokens författare Nicloas Lunabbas vänskap med en stökig invandrarkille, Elijah.

Lunabba träffar Elijah när han är 8 år och spelar basket. Lunabba ser genast att pojken har det svårt hemma med en mamma som är alkoholist. Han saknar en trygg fadersfigur. Pojken är utåtagerande och går på en skola i Malmö som anses vara ”Sveriges sämsta skola”.

Elijah stoltserar med att han är ”bäst på att vara sämst”. En invandrarkille som ser ut som både en arab och en afrikan är det väl ingen i Sverige som gillar. Dessutom lever han ju upp till de negativa stereotyperna då han hänger på stan med grabbarna, hamnar i bråk och sätter eld på gardinerna i skolan.

Trots detta känner Lunabba sympati för pojken och bjuder in honom i sitt hem. Han kan identifiera sig med pojken då han själv hade en stökig uppväxt med en våldsam far och en mamma som dog tidigt i cancer. Kanske behöver pojken egentligen bara en vuxen som bryr sig om honom?

Detta blir starten på något nytt då Elijah med tiden börjar bli mer empatisk. Han börjar plocka upp efter sig hemma och får bättre betyg i skolan. Till sist får han till och med ett basketstipendium i USA och blir proffsspelare.  Han visar stolt upp sina betyg via Skype som alla är A och B efter det amerikanska skolsystemet.

Trots denna solskenshistoria, pågår gatuvåldet hemma i Malmö. Elijahs två kompisar har börjat umgås i kriminella kretsar. Den ena spränger sig själv i luften då han försöker döda en barnfamilj och den andra skjuter en jämnårig pojke som visar sig vara son till en av Lunabbas vänner. Pojkarna skyller på Lunabba, eftersom de anser att det var orättvist att bara Elijah fick stöd av de vuxna.

Boken slutar till och med i ett otäckt transkriberat telefonsamtal då pojken som blev skjuten vädjar efter hjälp till 112 men får svaret att han inte kan ha blivit skjuten i huvudet om han kan ringa dem. Detta sker medan han ligger och förblöder bredvid sin mördade kompis som redan dött av skottskadorna.

”Blir du ledsen om jag dör?” är en viktig berättelse om våldet som pågår i vårt eget land och om invandrarkillarna som inte får det stöd som de behöver från samhället och blivit svikna av de vuxna. Boken handlar också om rasism och stereotyper då det är lätt att avhumanisera dem precis som Knausgård gjorde i sin bok, istället för att ge dem en röst.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok 24 oktober på Legimus.

Sebbe sa: ”NEJ”

”Din bror har inte haft det lätt, men Anna får honom att lysa upp bara hon kommer in i rummet.”

”Anna?”

”Ja. Hon heter så.”

Bara att höra namnet får blodet att rusa till huvudet och inte på ett bra sätt.”

Niclas Christoffer är en stå upp komiker, författare och skådespelare. Han har skrivit ett antal ungdomsböcker om svåra ämnen som anorexi och sexmissbruk. Han föreläser även på skolor om bland annat sexualitet och näthat, baserat utifrån hans egna erfarenheter. Christoffer beskriver sina böcker som allvarliga men ändå underhållande och lättlästa.

Christoffers senaste bok ”Sebbe sa nej” handlar precis om det titeln skvallrar om; den berör våldtäkt och samtyckeslagen. Huvudpersonen Sebastian är 16 år och har ensam flyttat till Skellefteå för att gå med i ett hockeylag. Han är mycket duktig på sporten men plågas av skamkänslor gentemot sin funktionsvarierade bror som blev skadad i en trafikolycka. Brodern sitter numera i rullstol och Sebastian känner skuldkänslor eftersom det var han som utsatte honom för grupptryck och eggade på honom att köra fortare.

Grupptryck är ett ämne som boken kritiserar, då grupptrycket från Sebastians nya lagkamrater och tränare präglar honom starkt vilket i sin tur leder till många dåliga beslut. Sebastian börjar dricka hembränt, festa och fälla sexistiska och homofobiska kommentarer för att passa in i gänget. Kompisgänget utmanar varandra och går ofta över gränsen vilket Sebastian får erfara vid nollningen då han blir ofrivilligt fastbunden naken vid skolans flaggstång.

Grupptrycket börjar så småningom påverka hans relation med flickvännen Heve, en snygg och trevlig turkisk tjej som jobbar på en pizzeria. Han börjar objektifiera henne och fälla nedsättande kommentarer för att passa in i det ytliga killgänget.

Efter att ha druckit hembränt och festat en hel natt, är Sebastian otrogen mot Heve med en tjej som heter Anna. Hon är en av lagkamraternas syster och flörtar med honom när han är full. De går upp på hennes rum för att ha sex men när Sebastian ångrar sig blir han fastbunden vid en säng och våldtagen. Det visar sig att Anna är en sadist och besatt av våldsam pornografi.

Detta leder till att Sebastian börjar lida av ångest. Han skäms för att han blivit våldtagen men vågar inte erkänna det för sig själv. Han börjar undra om han har sig själv att skylla eftersom han var otrogen mot flickvännen och flörtade med Anna innan han blev våldtagen. Tack och lov, är Heve förstående och förklarar för honom att ett nej är alltid ett nej och att en persons kön och muskelstyrka inte är relevant.

Sebastian inser att hon har rätt men känner att det är för jobbigt och pinsamt att anmäla brottet. Dessutom har han börjat bli mobbad på skolan efter att Anna spridit falska rykten för att tysta ned honom. Men en dag kommer en annan kille i hockeylagen fram till honom och erkänner att han också har blivit våldtagen av Anna. Sebastian inser att det finns fler offer och bestämmer sig till slut för att anmäla Anna innan fler killar blir utsatta.

Christoffer tar upp ett viktigt ämne som tyvärr sällan diskuteras. Många våldtäkter blir aldrig anmälda och det kan vara särskilt svårt för en osäker tonårskille, som försöker passa in på normerna om manlighet, att erkänna sårbarhet. Boken trycker också på att det kan finnas flera situationer då en person kan bli våldtagen utan att det finns våldsinslag med i bilden, även om det var så det skedde i berättelsen.

Christoffer diskuterar också konsekvenserna av att normalisera pornografi, då både offret och förövaren har blivit negativt påverkade. Porr kan vara beroendeframkallande, då hjärnans belöningssystem börjar associera våld med sexuell upphetsning.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.