Kan en NO-lärare rädda världen?

”I spend a lot of time un-suiciding this suicide mission.”

 

”Uppdrag Hail Mary” är en science-fiction roman om en man som vaknar upp ensam i rymden. Handlingen känns snart igen från Weirs tidigare böcker, den populära ”Ensam på Mars” som även den har blivit känd på bioduken.

Ryland är vår berättarröst som vi följer genom boken. Han är en före detta naturkunskapslärare men också en kontroversiell forskare som sitter på kunskap som kanske kan rädda mänskligheten. Han minns inget av sitt tidigare liv men minnena kommer tillbaka i fragment. Barnens ansikten uppenbarar sig framför honom och ger honom viljan att fortsätta kämpa. Han måste rädda den framtida generationen annars finns det ingen värld för hans elever att växa upp i.

Ryland hittar två lik av sina medpassagerare som ser ut att ha gått bort för länge sedan. Miljön i skeppet är steril och maten är en konstig sörja som smakar illa. När Ryland känner sig som mest ensam får han ett besök av en utomjording som han döper till Flinta. Varelsen är dock inte ond utan också orolig för sin egen planets framtid. Tack och lov kan den tala dålig engelska så Ryland har i alla fall en kompanjon på skeppet.

Boken är fylld av vetenskapliga termer då vår hjälte till naturkunskapslärare förklarar alla teorier i detalj. Även om mycket fokus läggs på fyisk, kemi och biologi finns det också ett annat ämne som kikar fram nämligen språket. Flinta lär sig att tala engelska bättre och bättre medan Ryland börjar öppna upp sig för utomjordingarnas språk som först bara lät som en massa oljud. Kanske finns det utomjording barn på Flintas planet som också sitter i ett klassrum. När Ryland plötsligt måste välja vem han ska rädda först blir han osäker och överväger om annat liv och andra kulturer också borde ha samma rättighet att existera som människor.

Språket i boken blir bitvis lidande dock då Flintas meningar låter som en grottman och består till stor del av musiknoter, även om det kanske också lite är poängen då språkbarriärer kan leda till missförstånd och visa på kulturella skillnader. Rylands vetenskapliga språk skapar en kontrast med det lite barnsliga och lekfulla.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som talbok med text på Legimus.

Läs även ”Ensam på Mars” av samma författare:

Utopins tristess

”Can you… can you wait a sec while I get dressed?”

Mosscap nodded happily. ”Of course. Can I watch?”

”No.”

”Ah.” The robot looked a touch disappointed but shrugged it off.” (p 56)

”A Psalm for the Wild Built” är en mysig liten bok som handlar om två färgstarka karaktärer, en icke-binär buddhistisk munk som driver omkring rastlös och serverar te i en utopisk värld och hens robot kompanjon Mosscap.

Vår huvudkaraktär Dex lever i en värld där alla krig har upphört och människorna börjat ta vara på planeten. En högteknologisk verklighet är numera ett minne blott då alla robotarna har flytt från städerna för att bli självständiga. Elektronik byts inte ut, alla har samma dator och telefoner i flera år.

Mötet med Mosscap är förunderligt då människor och robotar har levt enskilt sedan långt tillbaka. Dock blir detta inte en våldsam episod som det kanske skulle ha blivit i en thriller med mer action. Dex är osäker på sin identitet och plats i världen, och Mosscap är nyfiken på människorna och försöker samla information vilket leder till flera lustiga fadäser. Dex frågar om Mosscap har ett kön och en identitet men roboten fattar inget av människornas lustiga påhitt.

Miljön är lugn och trivsam medan Mosscap observerar, förflyttar sig Dex med sin vagn, och träffar olika kunder som alla verkar leva mer hektiska liv trots utopin. En snygg singel pappa med två bebisar på höften och en medelålders kvinna som har äktenskaps problem köper en kopp te, men istället för att de blir tröstade, erbjuder de istället tröst till den vilsna munken. Ett roligt sätt att omvända berättelsen, då vi alla skulle kunna tjäna på att vara lite trevligare mot servicepersonal vi möter i vår vardag. Att Dex valt att vara en hen-person är inte heller något som problematiseras, utan ses som en naturlig del av det jämställda samhället hen lever i.

Boken är snabbläst med sina 160 sidor. Den finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Om ni är intresserade av att läsa en bok med ett liknande tema, låna även ”In the Lives of Puppets” som lustigt nog är en gay re-telling av Pinocchio som också utspelar sig i en värld där robotarna har tagit över:

Rädda eller fly planeten?

”Each morning comes along and you assume it will be similar enough to the previous one – that you will be safe, that your family will be alive, that you will be together, that life will remain mostly as it was. Then a moment arrives and everything changes.”

 

”En bättre värld” av Pulitzerprisvinnaren Anthony Doerr är en lång roman på 528 sidor som blandar historiska berättelser, science fiction, klimatdystopi och fantasy. Berättelsen sträcker sig över flera århundranden från 1400-talet till framtiden då planeten är förstörd och människorna flytt till rymden och bor i rymdskepp.

Boken har många berättarröster som är väldigt olika varandra och lever i olika tidsepoker. Boken ”Molnfågelland” är vad som knyter samman alla dessa karaktärer. Doerr lånar titeln från Aristofanes ”Fåglar” där två dårar vill bygga en stad i himlen med hjälp av fåglar. Doerr blandar dessa utopiska element med dystopin.

En av våra berättare, Anna som lever på 1400-talet i Konstantinopel (dåtidens Istanbul) tillåts inte lära sig läsa och skriva på grund av sitt kön. Trots detta är hon den som vill bevara boken. Hon försöker övertala en lärare att lära henne läsa men förnekas tillgången till berättelser. De som får ta del av det skrivna ordet blir de som har makten.

Vikten av att lära sig läsa och bibliotek är ett återkommande tema i berättelsen. Vi får även följa Seymour en autistisk pojke som föredrar djurens sällskap framför människor. När träden huggs ned utanför hans hus blir hans trogna vän, en uggla som bor i skogen, hemlös. Detta knyts sedan ihop med bokens klimattema då Seymour blir klimataktivist men inte tas på allvar på grund av sin funktionsvariation, vilket kan liknas med dagens Greta Thunberg. Olyckligt nog blir Seymour alltmer radikaliserad och 2020 utför han ett terrorattentat i ett bibliotek.

På biblioteket befinner sig en grupp barn och Koreaveteranen Zeno som är homosexuell och övar inför en pjäs baserad på boken ”Molnfågelland” som han har kämpat i flera decennier med att översätta.

Sedan får vi även ta del av den utopiska framtiden på rymdskeppet Beta Oph2 där Konstance, vår sista berättarröst befinner sig. Doerr framställer framtiden på rymdskeppet som någorlunda absurd med robotar som ersatt mänsklig kontakt. Denna utopi blir en kontrast mellan klimatdystopin. Ska vi fokusera på att skapa en bättre värld genom att ta hand om planeten och miljön eller ska vi ge upp och överge Jorden för att skapa en konstgjord artificiell värld?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.