Etikett: religion

Publicerat

Bakom masken av glamour

”One morning I stopped into a neighborhood newsstand on Sunset Boulevard, a place where I went for coffee and magazines on a regular basis, and there was a huge display: ”YES! We have the Paris Hilton Sex Tape!” The owner seemed baffled when I ripped the poster down and threw it in his face. He couldn’t understand why I was crying.

”What’s wrong with you?” I screamed. ”You’re not a porn shop, you’re a family newsstand! My little brothers come in here to get ice cream!” (sid 241-242)

”Paris: The Memoir” är Paris Hiltons biografi om sitt liv. 1919 grundade hennes gammelmorfar Conrad Hilton hotellkedjan Hilton. Hilton växte upp som en rik privilegierad person men hennes liv har trots detta inte varit lätt.

Hennes kändisliv har kantats med skandaler om allt från rattfylleri som ledde till fängelsestraff och hämndporr som spreds över hela världen. Hon är främst känd för en porrfilm som filmades utan hennes samtycke 2003 då hon var 19 år. Hennes ex som då var 33 år spred filmen men trots detta var det Hilton som fick stå ut med ”slutshaming”.

Hon blev diagnostiserad med ADHD i 20-årsåldern, vilket påverkade hela hennes uppväxt. Som tonåring skolkade hon från skolan och festade varje dag. Hennes rika men också kalla föräldrar bestämde sig för att skicka henne till ”Provo Canyon School” för att bättras. Hilton blev kidnappad av två män medan hon sov och blev förvånad när hon fick veta att det var hennes egna familj som låg bakom kidnappningen.

2020 gjorde Hilton och flera andra överlevare en YouTube-dokumentär ”This is Paris” om den så kallade ”skolan”. Ungdomarna fick följa flera regler likt en sekt. Hilton blev först fråntagen sina skor och kläder sedan blev hon beordrad att gräva gropar och skura toaletter. De vuxna utsatte henne och de övriga tjejerna för sexuella trakasserier, svält och barnaga vilket slutade med att några av offren dog eller begick självmord. Hilton försökte fly flera gånger men tvingades alltid återvända till skolan. Allt detta pågick medan hennes rika föräldrar betalade dem stor summor pengar.

Hiltons problem slutade inte där. Efter hennes privata porrfilm spreds blev hon även ett offer för Harvey Weinstein, den kända filmproducenten som fick 23 års fängelse efter att ha våldtagit och trakasserat 107 olika kvinnor. I en otäck scen skildrar Hilton hur hon under en gala fick gömma sig på toaletten från en full Weinstein som till slut fick släpas ut av vakter medan han skrek att det var han som ägde stället och fick göra som han ville med kvinnorna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Publicerat

Häxans straff

”Hon var liten, minst av dem alla. Ingen kunde tro att hon fyllt sju år. Men vad hjälpte det? Var man sju fick man inte längre bo hemma.” (sid 9)

 

”Straff” är en roman av den samiska och tornedalska författaren Ann-Helén Laestadius. I sin nya roman återkommer Laestadius återigen till samernas förtryck, denna gång i en historisk berättelse som växlar mellan 50-tal och 80-tal.

Vi får möta en grupp samiska barn med olika personligheter som tvingas gå i nomadskola för att assimileras och lära sig svenska. Alla som yttrar ett ord på sitt modersmål blir agade och anklagas för synd. De döper om den skrämmande husmodern till Häxan då hon utövar allt grymmare straff mot de stackars samiska barnen.

Boken har flera berättarröster. En av dem är Jon-Ante som är en liten och svag pojke. Den tuffa Nilsa och hans gäng mobbar honom på grund av ett missförstånd mellan deras fäder som är renägare. Jon-Ante krymper ihop och slutar tala möjligtvis för att han har selektiv mutism men också på grund av språkbarriären.

Samernas samhälle är väldigt patriarkalt med strikta könsroller, något som påverkar Nilsa både som barn och vuxen. Han har vuxit upp med en våldsam far som dricker och lärt sig att inte kuva sig. Detta blir ett problem då hans bror som egentligen bara vill bli vän med Jon-Ante inte längre klara av den hårda jargongen.

Även religion är ett viktigt ämne i boken. Else-Maj som också går på nomadskolan börjar be till Gud och blir kristen. Eventuellt börjar hon dras till laestadianernas möten där folk gråter högljutt och ber om förlåtelse. Jojken är syndig och Häxan som också visar sig vara laestadian fruktar den eftersom hon tror att barnen kommunicerar med djävulen.

Tiden går och barnen blir vuxna. Häxan som egentligen heter Rita Olsson blir gammal och faller ihop. Nilsa får redan på att hon finns på ett äldreboende och ruvar på hämnd. Han vill utöva ett straff likt det han själv fått genomlida men hämnden är inte alltid ljuv.

Laestadius tar upp flera viktiga ämnen i boken. Vi får lära känna samerna på djupet men likt den tornedalska förövaren som svär på meänkieli i hennes tidigare roman ”Stöld” finns det också en antydan på att Häxan Rita Olsson bär på en inre litenhet. Hon nedvärderar samernas språk men samtidigt talar hon själv finska, ett språk som också ansetts som mindre värt än svenskan. Hennes religiösa övertygelser skildras i en scen då ett av de samiska barnen låtsas åkalla en ande vilket skrämmer Häxan då hon inte kan skilja på fantasi och verklighet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok och punktskriftsbok via Legimus. Läs även Laestadius tidigare romaner ”Stöld” och ”Sms från Soppero”.

Publicerat

TikTok favoriter – I’m Glad My Mom Died

”I sit cross-legged in front of her grave. I take a longer look at the words on her headstone.

Brave, kind, loyal, sweet, loving, graceful, strong, thoughtful, funny, genuine, hopeful, playful, insightful, and on and on…

Was she, though? Was she any of those things? The words make me angry. I can’t look at them any longer.

Why do we romanticize the dead? Why can’t we be honest about them? Especially moms. They are the most romanticized of anyone.” (sid 302-303)

”I’m Glad My Mom Died” är en engelsk biografi av Jeanette McCurdy som växte upp som barnskådespelare och medverkade i bland annat barnprogrammen iCarly och Sam & Cat på Nickelodeon. Hon hade rollen som den pojkflickiga karaktären Sam Puckett.

Manusförfattaren Dan Schneider hamnade i blåsväder då han anklagades för ha psykiskt misshandlat sina barnskådespelare. I samband med MeToo blev han även anklagad för att ha sexualiserat minderåriga men blev inte fälld på grund av bristande bevis. I McCurdys biografi benämns han aldrig vid namn utan som ”The Creator” vilket får honom att att framstå som en nästintill religiös figur. Hon blev erbjuden 3 miljoner för att hålla tyst om Schneiders misshandel men hon vägrade.

Fokuset ligger på McCurdys relation med sin bortgångna mor som dog i bröstcancer. Hon hade alltid drömt om att bli skådespelare och tvingade McCurdy att uppfylla denna dröm trots att hon egentligen inte ville. För att kunna spela yngre roller, tvingades McCurdy att banta tills hon fick anorexi, något som mamman uppmuntrade. McCurdy växte även upp som mormon och blev tillsagd att lyssna till sin inre religiösa röst. Detta förvirrade henne då hon led av tvångssyndrom.

McCurdys mor antas vara narcissist då hon konstant misshandlade sin dotter både psykiskt och sexuellt. McCurdy och hennes bröder växte upp i ett stökigt hem. Mamman hade samlarsyndrom vilket innebar att allt sparades till och med skräp som gamla schampo-förpackningar och trasiga tallrikar. Barnen fick sova på madrasser i köket då deras sängar var belamrade med skräp. Mamman misshandlade även pappan och hotade honom med kniv vid flera tillfällen.

McCurdy blev den som försörjde sin familj. Hon fick stå ut med mamman konstant och fick aldrig ta självständiga beslut. Hon fick inte torka sig i rumpa själv efter att ha varit på toaletten och var tvungen att bli duschad av mamman upp till 17 års ålder, vilket även var då de sexuella övergreppen ägde rum. Efter mammans död fortsatte McCurdy sin skådespelarkarriär tills hon till sist fick erkänna för sig själv att hon var olycklig. Idag kämpar hon med sin läkningsprocess och har gått i terapi för sina barndomstrauman och ätstörningar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Publicerat

Bully

”My son will be 11 years old forever.”

 

”Bully” är en dokumentärfilm från 2011 som handlar om mobbning på amerikanska skolor. I denna film får vi följa flera mobbningsoffer under deras vardag. Filmen inleds med en minnesstund för en pojke som har begått självmord efter att ha blivit mobbad i flera år.

Fokuset ligger på Alex som är 12 år och har Aspergers syndrom. Han föddes för tidigt och har på grund av detta ett särskilt utseende. Hans plågoandar har döpt honom till ”fiskfejset” och han får varje dag ta emot slag, sparkar och dödshot på skolbussen. Något som kan tyckas märkligt, då man skulle kunna tro att filmteamet som filmat dokumentären skulle skrämma bort mobbarna, men Alexs vardag pågår som vanligt.

Föräldrarna och lärarna visar lite förståelse för Alexs situation. De säger att han själv måste göra något åt mobbningen, vilket lägger över ansvaret på de utsatta barnen. Vi får även se en scen då en pojke blir mobbad av en klasskamrat och tvingas skaka hand med honom. När han vägrar blir han utskälld av läraren trots att det är han som är offret.

Filmen som utspelar sig 2011 på amerikanska södern tyder på att det fanns (och antagligen fortfarande finns) fördomar mot de som är annorlunda. Både barn och vuxna mobbar. Den 16-åriga Kelby som är en maskulin lesbisk tjej blir mobbad då hon bor i en liten stad med en stark religiös identitet. Hon mobbas av killarna i området som till och med försöker köra över henne och lärarna på skolan gör narr av henne på idrotten då killar och tjejer delas upp.

Vi får även se mobbningsoffrens mörka sidan.  14-åriga Ja’Meya Jackson som tidigare var mönsterelev med högsta betyg i alla ämnen och proffsbasketspelare bestämmer sig en dag för att rikta en pistol mot sina klasskamrater på skolbussen. Lyckligtvis blir ingen skadad men flickan döms till ungdomsvård.

”Bully” är en viktig film som fortfarande är aktuell 2022. Våldet som fortsätter och eskalerar trots filmteamets kameror kan liknas med dagens problem med cyberbullying då barn och ungdomar mobbas öppet på nätet där alla kan se det.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Finns även som e-film via Cineasterna.

Publicerat

De ovanliga

”I’ll find a solution. I’m sure.”

 

”De ovanliga” är en fransk film av de judiska regissörerna Oliver Nakache och Érik Toledano som också ligger bakom succén ”En oväntad vänskap”. I denna film får vi följa den judiska huvudpersonen Bruno som alltid bär sin kippa under kepsen och hans kompanjon muslimen Malik. Filmens fokus ligger på deras passion, att hjälpa autistiska barn och ungdomar.

Vi får följa vardagshjältarnas stressiga arbetsdag. Mycket går fel då de autistiska ungdomarna som vårdas kan vara mycket oförutsägbara.  Bruno och Malik har tagit sig vatten över huvudet då de tagit in för många ungdomar som alla har stora problem. Bruno har även anställt en mörkhyad man som just tagit sig ur kriminaliteten. Han saknar utbildning och sköter inte sitt jobb men kanske borde även han få en chans att bättra sig? Dock uppstår problem när en pojke med ”lågfungerande” autism rymmer och hamnar på motorvägen vilket leder till en nästan action-laddad jakt, då de måste rädda hans liv.

Bristen på resurser och pengar är ett återkommande problem då hotet från inspektörerna som vill att de ska slå igen sin verksamhet, ständigt hänger över dem. Problematiken har hämtats direkt från verkligheten då många organisationer i Frankrike som förser de autistiska med mat och tak över huvudet blir tvungna att slå igen. Detta medför att många autistiska personer inte får de stöd som de behöver av det franska samhället och blir därmed tvungna att förlita sig på föräldrar eller i värsta fall blir hemlösa.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med franskt tal och svensk text. Ni kan även låna den digitalt som e-film via Cineasterna.

Publicerat

Utvandrarna

”Hora för dig, kyrkvärd? Vad sade du till mig förr i världen? När du kom till mig med riksdalerna i ena handen och kuken i den ann’ra?”

–  det kontroversiella citatet från romanen ”Utvandrarna”

 

 

”Utvandrarna” är en ny filmatisering av Vilhelm Mobergs klassiska verk, Utvandrarserien som gavs ut 1949-1959. Filmen utkom under pandemin 2021 och skiljer sig markant från Jan Troells filmatisering som utkom 1971.

Precis som originalet skildrar den nya filmen emigrationen från Sverige till Nordamerika. Filmen utspelar sig i Småland på 1800-talet då de kända romankaraktärerna Karl-Oskar och Kristina söker sig till Minnesota efter år av missväxt och fattiga förhållanden. Deras gård brinner ned och ett av deras barn dör, vilket skildras i en stark scen då Karl-Oskar snickrar en kista i barn storlek som han sedan slår sönder i förtvivlan. Filmen är indelad i tre delar, först tiden i Sverige, resan över Atlanten och till sist deras nya liv i Amerika (som spelades in i Västra Götaland istället för i USA på grund av pandemin).

Något som skiljer den nya filmatisering från originalet är att innehållet kortats ned kraftigt och några karaktärer saknas som t ex Karl-Oskars bror Robert och Kristinas morbror Danjel som förföljdes för sin tro. Religionen spelar dock fortfarande en viktig roll i den nya filmen. Ulrikas karaktär är med i filmen men har tonats ned något. Hon är fortfarande prostituerad och kritisk mot prästen som betalar för sex vilket var kontroversiellt när romanen kom ut på 40-talet.

En annan skillnad är att atmosfären är väldigt dyster och ackompanjeras av sorglig musik och en gråbrun palett. Även Kristinas karaktär har blivit alltmer deprimerande då hon antas lida av psykisk ohälsa och kanske till och med självmordstankar. Möjligtvis kan detta referera till Mobergs självmord 1973 då han dränkte sig i en sjö utanför sitt hus efter att han kämpat med depression i flera år.

Den nya filmen skildrar även ursprungsamerikanerna på ett mer sympatiskt sätt. Lill-Märta går vilse i skogen efter att Kristina förnekat henne rätten till utbildning på grund av hennes kön. Hon blir räddad av en indiankvinna som ger henne en kappa att värma sig med, vilket ses som en synd av deras kristna grannar.  Rasismen är något som delvis ifrågasätts då Lill-Märta står på sig och undrar om det egentligen är indianerna som bor där. Jämför med Troells grafiska och våldsamma 70-tals film då indianerna framställs som galna vildar som dödar gravida nybyggarkvinnor och sätter deras foster på pålar som trofé.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Om ni vill se den gamla versionen så finns den också, både som fysisk film och som e-film via Cineasterna.

Publicerat

Sanningsbärarna

”Två dagar senare skickar mamma ett sms: ”Hoppas du kan få de svar du söker så du kan läka känslomässigt. Förlåt för att jag inte funnits där för dig.”

Jag suckar och tänker att min mamma inte känner mig alls. Det handlar inte om mig. Det har det aldrig gjort. Det handlar om barnen som är kvar.” (sid 308)

”Sanningsbärarna” är en självbiografi av journalisten Jenny Küttim och en djupdykning i vad som pågår bakom Jehova vittnens stängda dörrar. Küttim är själv en avhoppare som vuxit upp med religionen.

För fem år sedan fick hon plötsligt en mystisk låda från en anonym avsändare med posten. Den innehöll de så kallade äldstebreven som är styrdokument för hur församlingen ska styras, samt väldigt intima och privata uppgifter om de troende. Endast de så kallade äldstebröderna som är de högst uppsatta inom församlingen får ta del av dem men nu var lådan på Küttims bord.

Hon hade lovat sig själv att inte undersöka sin gamla sekt men nu kunde hon som journalist inte neka. Dessutom visade det ju sig att det var barn som for illa och blev utnyttjade av pedofiler, precis som Küttim själv fick erfara som barn. Hon växte upp med en våldsam pappa som utnyttjade henne sexuellt och slog hennes syskon när han ansett att de vanärat Jehova.

Mamman finns i bakgrunden men är passiv, precis som kvinnor förväntas vara i deras patriarkala samhälle. I sekten är det männen som styr, det finns ingen plats för kvinnor och barn. Küttim gör misstaget som barn att prata för mycket i församlingen och försöka hålla föredrag, en uppgift som är reserverad för männen och pojkarna.

Küttim intervjuar flera personer, allt från avhoppare, de som fortfarande är verksamma inom sekten och till och med en pedofil som sekten har beskyddat. Detta berodde mindre på att de stödde hans övergrepp utan snarare att de var rädda att dra skam över församlingen, en logik som kan tyckas märklig för en utomstående. Jehovas vittnen har sina egna lagar och regler som inte alltid stämmer överens med svensk lag. Om ett brott sker kontaktas äldstebröderna som sällan gör något åt problemen, istället för polisen.

Küttim berör också psykologi då hon även kommer in på Thomas Quick-fallet då falska minnen skapades i terapin, vilket ledde till att han blev en påhittad seriemördare. Hon kommer också in på den kontroversiella diagnosen dissociativ identitetsstörning då flera barn som blivit utsatta i sekten troligtvis har blivit feldiagnostiserade eftersom de ofta uppfyller kriterierna för att få diagnosen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok 25 oktober.

Publicerat

Rätten till det fria ordet

Förra fredagen 12 augusti 2022 hotades yttrandefriheten igen när den kontroversiella författaren Salman Rushdie knivhöggs under ett framträdande i New York. Rushdie överlevde attacken men tros ha förlorat synen på ena ögat.

Detta var inte första gången som Rushdie hotats för sitt författarskap. Han fick en fatwa utfärdad mot sig år 1989, ett år efter hans bok ”Satansverserna” utgavs. Detta berodde på att han framställt profeten Muhammed på ett sätt som den muslimska världen tolkade som nedvärderande.

Här är några böcker av Rushdie som finns tillgängliga på vårt bibliotek:

Publicerat

Ett lyckligare år

”Jag måste för min del säga: hade Kristus varit en kvinna, hade jag aldrig kunnat älska honom.” – Pontus Wikner

 

”Ett lyckligare år” är en historisk HBTQ-berättelse av komikern Jonas Gardell som är baserad på en verklig historia. Boken är uppdelad i två delar: den första delen som belyser 1800-talets syn på homosexualitet och den andra delen som utspelar sig på 1970-talet då Gay Power rörelsen i Örebro gjorde sina röster hörda för att protestera mot orättvisorna.

I den första delen får vi möta en av 1850-talets mest kända svenska filosofer, Pontus Wikner (1837-1888). Han var djupt religiös och studerad i sin ungdom på Uppsala universitet. År 1884 utnämndes han till professor i filosofi på Kristiania universitet (som är det äldsta universitet i Norge, numera känt som Universitet i Oslo). Han hade dock en hemlighet som han bar på: han var homosexuell and hade en förbjuden romans med vännen Herman.

Gardells berättelse är alterfiktion, vilket innebär att han lever sig in i Pontus och Hermans situation på 1850-talet och berättar på ett skönlitterärt sätt deras historia varvat med facklitterära/biografiska inslag. Gardell själv är på sätt och vis närvarande i texten och dyker till och med upp vid ett tillfälle.

Wikner var tvungen att förneka sin kärlek till Herman då han både saknade ord för att beskriva deras kärlek och homosexualitet var så skamfyllt att de inte ens vågade förbjuda den eftersom de var rädda att folk skulle begå ”otukt mot naturen” och därmed straffas av Gud. Wikner, likt Gardell själv, slits mellan sin kristna tro och sin längtan efter kärleken till en man.

Olyckligt nog gifter sig båda männen med kvinnor som de egentligen inte älskade och Wikner skriver en text vid namn ”Psykologiska självbekännelser” baserat på sina dagböcker. Denna text förseglas i en blecklåda för att öppnas igen under ”ett lyckligare år”. Wikner hade trots allt hopp för att de som var annorlunda en dag skulle bli fria att älska vem de ville. Hans bok gavs ut postumt 1971.

I den andra delen hoppar vi lite abrupt till 1970-talet. Gardell berör HBTQ-personernas kamp för jämställdhet. Vi får se en modig man ställa sig upp och fråga statsministern om det inte är dags för HBTQ-frågor att få ett utrymme i den politiska debatten. Vi får se det gulliga lesbiska paret Vanja och Kerstin som la ut en annons i Aftonbladet att de tänkte gifta sig trots att detta inte var tillåtet förrän 1995. Vi får se deras första demonstration då de får oväntat stöd från en blind äldre dam i rullstol som dyker upp och sedan mystiskt försvinner, något som syns på de gamla fotografierna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok via Legimus och som e-bok via Elib.

Publicerat

Torka aldrig tårar utan handskar

”Jag vill, i mitt liv, få älska någon som älskar mig.”

 

”Torka aldrig tårar utan handskar” är en tv-serie som är baserad på Jonas Gardells trilogi: Kärleken, Sjukdomen och Döden. Varje bok i serien är ett avsnitt. Berättelsen utspelar sig 1982 i Stockholm då HIV- och AIDS-pandemin just brutit ut. Berättelsen fokuserar på den största riskgruppen, unga homosexuella killar.

Vi får följa ett antal färgstarka karaktärer: Benjamin som är strikt religiös och vuxit upp som Jehovas vittne, Rasmus från den lilla värmländska orten Koppom som blev mobbad under uppväxten, Paul som är väldigt feminin och spelar lite bimbo men egentligen är mycket klok och flera andra.

Benjamin är ute och missionerar som vanligt när han en dag knackar på Pauls dörr och blir inbjuden. Paul som är i färd med att plocka fram julpyntet flörtar med Benjamin och upplyser honom om att det är uppenbart att han också är homosexuell. Benjamin får en chock men inser att det är sant. Men dessa två livsstilar krockar med varandra och han blir tvungen att välja. Benjamin väljer kärleken.

Benjamin blir dock inbjuden till Pauls julfest där flera andra gaykillar också dyker upp. En av dem är Rasmus som just flyttat från Värmland till Stockholm för att leva ut sina begär, vilket han inte kunde på den mindre orten där alla pratade bakom ryggen på honom eller skrek skällsord. Benjamin och Rasmus blir kära efter en snöig romantisk julpromenad och flyttar eventuellt ihop trots att Rasmus inte är troende.

Benjamin hemlighåller sitt förhållande för familjen och säger att Rasmus bara är en vän. Rasmus tar detta mycket personligt och börjar vara otrogen mot sin pojkvän trots att Benjamin inte är intresserad av att ha ett öppet förhållande. Till slut får Rasmus HIV efter att han haft oskyddat sex med flera killar.

Det glada kompisgänget blir sorgligt nog mindre och mindre då sjukdomen sprider sig mellan männen. Några av de som blir smittade begår självmord på grund av skammen. Till slut kan inte ens Paul hålla modet uppe då han har både svamp i munnen och är mycket trött men trots detta försöker fira jul med de andra som vanligt. Julmiddagen blir dock endast en liten sallad och det är bara två kvar i gänget som har överlevt.

De dödas föräldrar vill inte veta av sina söners pojkvänner och bryr sig mer om sina egna rykten. Historier ljugs ihop att de hade flickvänner och dog i cancer. Men Paul bestämmer sig att han minsann ska dö med värdighet eftersom han är stolt över den han är.

Gardell lånar mycket från sitt eget liv då han själv är homosexuell och överlevt HIV- och AIDS-pandemin. Han har också skrivit mycket om sitt förhållande till sin tro och Gud, ett sökande som återfinns i Benjamins karaktär då han blir tvungen att ompröva hela sin världsbild.

Berättelsen blir också en viktig historielektion om hur personer som inte passade in på samhällets normer blev behandlade illa av sjukvården. När Paul läser i tidningen om en man som dött i AIDS på grund av en blodtransfusion, benämns han som ”oskyldig” vilket ifrågasätts.

Filmen finns att låna på vårt bibliotek på svenska. Låna även i bokform, alla tre delar finns i bibliotekets regnbågshylla. Vi har även en klassuppsättning av den första delen i serien.