Utställning i biblioteket – Kvinnlig rösträtt

Nästa vecka kommer vi att ha en utställning i biblioteket med fokus på kvinnlig rösträtt. Våra duktiga elever har skapat tidningar om ämnet samt en filmanalys av filmen ”Suffragette”. Trailern till filmen kommer att visas på tv-skärmen i biblioteket. Filmen kan även lånas som e-film via Cineasterna.

Kort historik om kvinnlig rösträtt: Idén till kvinnlig rösträtt kommer ursprungligen från den franska revolutionens förklaring om de mänskliga rättigheterna och den amerikanska frihetsdeklarationen.

Kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige inleddes i början av 1900-talet. År 1919 infördes kvinnlig rösträtt, och år 1921 användes den för första gången i riksdagsvalet. Kvinnor fick möjligheten att rösta och fem kvinnor valdes in i riksdagen: Nelly Thüring, Agda Östlund, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin till andra kammaren och Kerstin Hesselgren i första kammaren. (Källa: NE.se)

Läs även dessa böcker som handlar om modiga kvinnor som stod upp för rättvisan:

Den som följer en stjärna vänder inte om – Handlar om den berömda pedagogen Ellen Key (f. 1849 – d. 1926) och hennes mindre berömda hushållerska Malin Blomsterberg. Boken blev utvald till årets bok 2025. I början av 1900-talet förespråkade Ellen Key för kvinnors rösträtt.

Keys pedagogik benämns ofta som ”barn centrerad pedagogik” och utgick från att barnet är en självständig individ som har autonomi att själv göra egna val och bör bemötas med kärlek och respekt. Hennes idéer diskuteras än idag inom pedagogiken och skolans värld.

De fenomenala fruntimren på Grand Hotel – En historisk feelgood roman som utspelar sig mellan åren 1902 – 1909 i Stockholm på hotellet Grand Hotel som funnits sedan 1874. Vi får följa hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926) som får ansvaret att rädda hotellets ekonomi.

Wilhelmina möter många utmaningar i en tid då könsrollerna var snäva men trots detta fortsätter att kämpa i motvind. När de anställda får nys om att den nya hotellchefen är av kvinnligt kön bestämmer sig många manliga anställda för att strejka från sitt arbete.

En liten grupp kvinnliga anställda bestämmer sig för att de inte behöver männen, de tar över arbetsuppgifterna som traditionellt varit deras som att servera besökarna.

Ett jävla solskenEster Blenda Nordström var en svensk journalist och författare (f. 1891 – d. 1948) som trotsade normerna om hur flickor och kvinnor skulle vara. Hon levde under en tid då kvinnor inte hade rösträtt eller samma mänskliga rättigheter som män. Nordström körde motorcykel och bröt mot klädkoden genom att bära långbyxor, vilket var ovanligt för kvinnor på den tiden.

Nordström använde ofta en metod som numera kallas för ”wallraffa” som är en form av undersökande journalistik. 1914 skapade hon sig en falsk identitet som piga på en gård, för att senare skriva ett reportage om sina upplevelser. Pigorna var underbetalda, levde i ohygieniska förhållanden och var näst intill tvingade till slavarbete.

Hon skrev senare barnboks-serien ”Rackarungen” baserad på sin uppväxt som senare inspirerade Astrid Lindgrens Pippi-böcker.

Rektorns favoritbok!

”Det är lätt att klättra i träd, sa apan till fisken.” (sid 78)

 

”Jag & Du” är en bok om vardagsfilosofi, skriven av en far och en son. Författarna Anders Lundin och Kim Princis har skrivit en bok som liknar en självhjälps bok men med glimten i ögat. Med humor och lekfullhet lägger de fokuset på vår kommunikation med andra men också hur vi ser oss själva. Hur påverkar vår självbild oss och hur vi interagerar med andra?

Stämmer bilden du har av dig själv och stämmer bilden du har av andra? Hur tror du andra upplever dig? Vi får flera exempel på hur utvecklande tänkande kontra fixerat tänkande hjälper och stjälper oss i vår utveckling. Att utvecklas vill vi alla men ingen vill upplevas som ”dum”. Hellre tiger vi, istället för att söka rätt information och lära oss något nytt.  Detta hindrar oss från att lära oss nya saker. Tänk på alla gånger i skolan som du inte räckt upp handen, eller bett om hjälp för att lösa en uppgift. Det motsatta tankesättet är att intelligens inte är statisk, utan utvecklas hela tiden.

Ett lustigt exempel på hur vår tystnad påverkar oss får vi i en fiktiv berättelse om en kvinna som väntar på tåget och köper ett paket kex. Hon sätter sig bredvid en främmande man, och börjar äta. Hon märker att han också börjar mumsa i sig av hennes kex. Istället för att påpeka detta, surnar hon till och när han till sist ätit upp alla kexen exploderar hon och går sin väg. Väl på tåget visar det sig dock att hennes egna kex var i hennes väska. Hon hade alltså ätit upp mannens likadana kex, och dessutom anklagat honom för att ha stulit hennes. En pinsam situation som uppstod då ingen av parterna ville påpeka att kexpaketen hade blandats ihop.

Vi dyker även in i positivt och negativt tänkande. Hur interagerar vi med tid och rum? Helen Keller (f. 1880 – d. 1986) var både blind och döv. Som barn blev hon känd som ”vilddjuret” eftersom hon terroriserade alla i sin omgivning och var både icke-verbal och utomordentligt stökigt. Allt kom dock att ändras en dag då hon mötte läraren Anne Sullivan som också var blind och förstod hennes perspektiv. Hon tog med henne ut och tecknade tecknet för vatten i hennes handflata. Helen fick röra i något, som visade sig vara en vattenpump. Hon fick en uppgift som hon klarade av, och fick känna att hon också hade en framtid. Keller lärde sig tala och blev en känd aktivist och författare, under sin livstid skrev hon flera böcker, allt tack vare att någon kunde komma in i hennes värld och se den med hennes ögon. Nazisterna blev rädda för hennes ord, och försökte bränna dem på bokbål. Det hade ju varit lättare för dem om det inte fanns något som talade emot att de med funktionshinder kan utvecklas och till och med vara duktiga.

Fler roliga och tankeväckande idéer och kåserier kan ni ta del av i boken. Den finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Läs även ”Liv 3.0” ytterligare en favorit hos våra rektorer, som handlar om artificiell intelligens och människans längtan efter rymden: