Årets bok 2025

”Vad blir kvar av en människa? Av en sådan berömdhet som Ellen Key ganska mycket. Böcker och idéer. Av en sådan som Malin Blomsterberg ofta mindre, åtminstone om man ser till det yttre. Några foton, anteckningar, ett tumavtryck i en kokbok. Men också: ett levt liv, en historia.” (sid 191)

”Den som följer en stjärna vänder inte om” är en roman av Malin Haawind som handlar om den berömda pedagogen Ellen Key (f. 1849 – d. 1926) och hennes mindre berömda hushållerska Malin Blomsterberg. Boken blev utvald till årets bok 2025.

I början av 1900-talet förespråkade Ellen Key för kvinnors rösträtt som trädde i kraft 1919 och 1921 då det första valet till den andra kammaren hölls. Demokratin och genus formade de nya visionerna för utbildning. Två pararella skolsystem uppkom: folkskolan som hade en fostrande roll och läroverken vars syfte var att skapa goda ämbetsmän. Keys pedagogik benämns ofta som ”barn centrerad pedagogik” och utgick från att barnet är en självständig individ som har autonomi att själv göra egna val och bör bemötas med kärlek och respekt. Hennes idéer diskuteras än idag inom pedagogiken och skolans värld.

Haawind har baserat denna bok på de historiska personerna men uttrycker i efterordet att den inte är biografisk. Författaren har bland annat sammanställt brev från de verkliga människorna i boken men samtidigt tagit sig friheter, vilket skulle kunna beskrivas som alterfiktion.

Fokuset ligger dock inte bara på Key utan ger oss även en inblick i den lilla människans vardag då allt skildras genom Malins ögon. Hon är hushållerskan som gör en stor instats och besitter tyst kunskap men på grund av klasskillnaderna kan hon inte blomstra som de mer privilegierade kvinnorna i berättelsen. Trots detta brinner Malin för litteratur och filosofi, även när de tunga arbetsuppgifterna tröttar ut henne i både kropp och själ. Hennes frustrationer och sorg uttrycks inte utåt, istället benämns de som ”rummet inuti” och ”fågeln” som inte kan sluta picka.

Vi anar snabbt att berättelsen handlar till stor del om psykisk ohälsa. Malin begår självmord genom att vada ut naken i Vättern en kall novemberdag. Böckerna förblir olästa i högar, även hushållerskan lämnar ett tomrum efter sig. Detta kanske låter som en spoiler, men det sker på de första sidorna av boken, resten av berättelsen hoppar tillbaka i tiden då vi får följa Malin tyst genom hennes vardag och sysslor mellan 10-talet och 20-talet. Även de små ögonblicken får plats, som när hon tappar en lingonburk på linoleumgolvet och blir förskräckt eftersom hon bara städat trägolv eller när Keys hundar hittar på olika bus.

En varm och sorglig berättelse om kvinnorna som format vår samtid och kvinnorna som var mindre berömda men inte för det mindre värda. Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Biblio-appen samt som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även biografin ”Ett jävla solsken” som handlar om Ester Blenda Norström (f. 1891 – d. 1948) som precis som Key var en förespråkare för kvinnors rösträtt och utmanade normerna men också brydde sig om pigornas perspektiv vilket hon undersökte genom att ”wallraffa” med en falsk identitet:

Läs också ”De fenomenala fruntimren på Grand Hotel” som även den handlar om kvinnohistoria och den lilla människans kamp precis som Malin, med fokus på hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926):

Kvinnokamp på Bergnäsbron

”Vi tömde oss. Lät skriken färdas över fotbollsplanen, skogen och skolan. Kanske hörde de som bodde på andra sidan Bergnäsbron våra vrål.” (sid 95)

 

”Lejonflock” är en ungdomsroman av Linda Jones som utspelar sig i Luleå. Precis som hennes tidigare romaner som ”Bete sig” får vi följa en ung tjej i norr. Igenkänningsfaktorn är stor för alla som någon gång bott i Luleå, karaktärerna talar mycket lulemål och talspråk precis som man väntar sig att ett gäng tonåringar från Luleå ska låta.

Vi får följa ett kompisgäng bestående av tre fotbollstjejer Vera, Jasse och Minna som hållit ihop sedan de var små men snart knackar puberteten på vilket skapar spänningar mellan barndomsvännerna.

Vera och Jasse har börjat hänga med de snygga tjejerna i nian, deras barnsliga bästis hjärtan byts ut mot rosa stringtrosor och de festar med niorna som dricker alkohol. Grupptrycket blir för starkt vilket leder till att Minna som är trygg i sig själv och inte känner ett behov av att imponera på killarna blir utfryst av gänget.

Samtidigt börjar killarna visa sitt intresse men inte på ett respektfullt sätt. Glåpord och könsord slängs efter tjejerna i korridoren. En tjej blir så utsatt att hon nästan blir våldtagen i hallen. Minna som är modig och har civilkurage, säger ifrån och blir en klippa för de utsatta tjejerna att luta sig mot. Samtidigt håller sig Vera passiv, och vill inte stöta sig med killarna som hon så gärna vill ha uppmärksamhet från.

Vera och Jasse blir inbjudna på en fest av niorna men någonting verkar skumt när de anländer, sminkade och festklädda, nervösa inför sin första fest. De äldre tjejerna har skapat ett hemligt sällskap där alla bär mössor med kaninöron och ruvar på hämnd. Vi kan ana en viss ironi med valet av andedjur, vem är en lejoninna och vem är ett bytesdjur, vem är en sexsymbol?

Snart blir killen som trakasserat tjejen i korridoren en måltavla för kanintjejernas raseri, och hans nakenbilder sprids runt i skolan. Polisen tillkallas, när killarna är offer tas plötsligt trakasserierna på allvar av både lärare och föräldrar. Vi kan ana att det är här berättelsens tema ligger, i ojämlikheten mellan könen. Vera börjar lida av panikångest, vad kommer att hända om alla får reda på att hon är iblandad? Vera tar ut sin ångest på Minna genom att säga att hon luktar illa, men Minna ger igen genom att säga att hon luktar värre och snart är mobbningen i full gång då alla håller för näsan.

Samtidigt blir Vera kär för första gången. Isak är en cool äldre kille som visar intresse, hon blir bjuden på en dejt på Floras kulle där de äter isglass and daimstrut bland alkisarna. Men Isak kanske inte är den trevliga killen som han utger sig för att vara. Han har bytt skola på grund av våldtäktsanklagelser, som han påstår är falska. Intressant nog förblir det ett mysterium om han verkligen är skyldig eller ej, vilket inger en känsla av realism som många liknande böcker saknar då samtyckesdynamiker ibland kan vara väldigt komplicerade i den verkliga världen. Vem kan man tro på när ord står mot ord? Förtjänar alla en andra chans?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Om ni är intresserade av att läsa liknande böcker rekommenderas ”Fula tjejer” trilogin som handlar om ett liknande ämne, med inspiration från det verkliga fallet ”Instagram-målet”.

Läs även Tik-Tok favoriten ”Bunny” som refereras kontinuerligt i boken! Boken handlar också om grupptryck och den mörka sidan av kvinnlig vänskap.

Om ni istället letar efter ett kontrasterande perspektiv och vill läsa om ett stökigt killgäng i Luleå, rekommenderas ”Häng City”: