Ihågkom oss till liv

”Jag tänker på föreställningen om Sverige som så homogent och rågblont fram tills nu. Men det har levts andra liv här.” (sid 69)

 

”Ihågkom oss till liv” är en serieroman av Johanna Rubin Dranger som handlar om Förintelsen. Denna bok är tillägnad Drangers judiska släkt som dödades och diskriminerades. Serieromanen känns särskilt relevant i nutid då den välkända serieromanen ”Maus” som också handlar om Förintelsen förbjudits och censurerats på amerikanska skolbibliotek.

Dranger kämpar med att pussla ihop släktens historia som till stora delar blivit bortglömd och utplånad. Namn har glömts bort, som om personerna aldrig har funnits. Vi får ta del av flera människoöden, bland annat en pojke vid namn Faivel. Han var mycket liten när han blev offer för Förintelsens ondska.

Efter mycket blod, svett och tårar lyckas Dranger få sina bortglömda släktingarnas namn: Perla, Sonia och Faivel inristade på Förintelsemonumentet i Stockholms stora synagoga bara för att sedan inse att hon troligtvis fått deras dödsår fel.  Detta visar tydligt på hur det ibland kan vara svårt att bevara historia om utsatta minoriteter eftersom uppgifterna ofta mörkats för att dölja övergreppen de utsattes för.

Serieromanen har därmed vissa likheter med Mats Jonssons ”När vi var samer” då båda författarna har levt väldigt assimilerade liv och haft svårt att fylla i vissa luckor när de gjort sin research.

Dranger berör också hur de svenska judarna behandlades under Förintelsen. Hon hittade sina släktingar i ett register över judar och andra förintelsemotståndare som gjordes av nazisten och Sverigedemokraten Erik Walles. Han hade bland annat dokumenterat information som när de kom till Sverige m.m. Registret skapades i syfte att ange dessa personer vid ett nazistiskt maktövertag. Tyvärr skedde detta i vårt grannland Norge då de norska judarna arresterades, vilket visar på hur sårbara de svenska judarna verkligen var vid denna tidpunkt.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Maus: en överlevandes historia” av Art Spiegelman som finns på vårt bibliotek.

Närmar du dig mjukt

Visa källbilden”Miah, du är en svart man. Du är en krigare. Men i vilken strid? undrade han alltid. Var fanns kriget? Sedan var det den där gången när han fick syn på en serieteckning med en apa som spelade basket och skämdes, som om den där apan på något vis var han. Och då insåg han att kriget pågick överallt omkring honom. ” (sid 15)

”Närmar du dig mjukt” är en romantisk berättelse av ALMA-pristagaren Jacqueline Woodson från 1998. Berättelsen utspelar sig i New York och handlar om en mörkhyad 15-årig kille Jeremiah (Miah) och hans flickvän judinnan Elisha (Ellie).

Boken börjar med att Jeremiah förklaras död, då han skjutits av en polis på grund av hans hudfärg, för ett brott som han inte har begått. Berättelsen som följer efter handlar om vardagen innan tragedin.

De lever för de mesta vanliga tonårsliv med kompisar och basket men samhällets fördomar hänger ständigt över Jeremiah som ofta blir utdömd för sin hudfärg och att han dejtar en ljushyad judisk tjej. Jeremiah blir utsatt för mikroaggressioner, små tanklösa kommentarer och elaka blickar som till sist övergår till värre diskriminering.

”Han är längre än jag, sa jag. Han har dreads och ljusbruna ögon…”

”Dreads?”

”I håret. Du vet.”

”Hu. Det är väl lite motbjudande.”

”Varför då?”

”Jag gillar inte när vita har dreads. Jag menar, det är så uppenbart att man försöker lägga beslag på…”

”Han är svart, Anne.”

Hon sa ingenting. Jag kände att det blev en konstig stämning i luften. Det gick en minut. Kanske två.

”Allvarligt?” (sid 60)

Woodson ifrågasätter också idén bakom ”white feminism” via Ellies syster, Anne. Hon är en gift lesbisk kvinna som kritiserar bland annat att vita har dreadlocks men när hon får veta att Ellies pojkvän är mörkhyad, reagerar hon väldigt negativt och avråder sin syster från att dejta honom. Woodson pekar ut dubbelmoralen som ofta förekommer även hos dem som påstår att de strider för mänskliga rättigheter men trots detta inte inkluderar mörkhyade människor.

Trots att berättelsen skrevs för över 20 år sedan, är temana som den tar upp fortfarande relevanta. Polisvåld mot oskyldiga mörkhyade personer förekommer fortfarande vilket lett till rörelsen ”black-lives-matter” i Amerika.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Brun flicka drömmer” och ”Fjädrar” som är skrivna av samma författare.

Titeln refererar till Maria Herrons dikt ”If You Come Softly”:

If you come softly,
as the wind within the trees.
You may hear what I hear,
see what sorrow sees.
If you come softly as threading dews,
I will take you gladly, nor ask more of you.

And if you come I will be silent
nor speak harsh words to you
I will not ask you why, now or how
or what you do

We shall sit here soflty
beneath two different years
and the rich earth between us
shall drink our tears