Blir statsministern ledsen om du dör?

”Vet du vad jag har här i min ryggsäck? Min lillebror Ahmed.” (sid 26)

 

”Inte din statsminister” är en essäbok av Nicolas Lunabba, ungdomsledaren som även skrivit ”Blir du ledsen om jag dör?” som blivit aktuell igen eftersom den snart kommer att filmatiseras som dramafilmen ”Innan vi lyfter”. I denna bok återkommer Lunabba återigen till rasismen som förekommer inte bara i Malmö utan även i Riksdagen, från statsministern själv.

Lunabba dissekerar Ulf Kristerssons tal och riktar stark kritik mot hur bland annat skolskjutningarna på Campus Risbergska och Trollhättan, samt fallet med Lasermannen hanterats. I alla dessa fall var skytten en vit ljushyad person. Lunabba problematiserar hur vi ser på förövarnas etnicitet och hudfärg. När förövaren inte är vit antas motivet ofta ligga bakom religiös fanatism, eller kulturella normer medan de ljushyade gärningsmännen analyseras psykologiskt, ofta antas trauma ligga bakom deras fasansfulla gärningar. Det offentliga hatet som Lunabba anser att statsminister spätt på med sina diskussioner om gängvåld kopplat till invandring blir en del av apparaten som skapar hatiska människor som de rasistiska förövarna.

Lunabbas lilla dotter Dahlia som bara är åtta år ser statsministern tala på TV om våldet. Hon får veta att männen som sköt eleverna på skolorna inte tyckte om sådana som henne. Barnet blir rädd för att något hemsk ska hända henne, på skolan eller ute på stan. Innan hon går och lägger sig skrattar hon för att hon fått veta att skol skytten begick självmord, så att han inte kan komma efter dem. Lunabba blir orolig, och morgonen efter är sängen blöt av kiss. Han transporteras tillbaka till sin egen barndom då han själv blev medveten om sin egen utsatthet som ”halvsvensk”. Flickan blir rädd för alldagliga ljud som locket i soprummet. De börjar låta som pistolskott. En bekant som blev attackerad av nazister fick huvudet uppslaget, vilket ser ut som en stor bula. Han ljuger för barnen och säger att han attackerats av ufon.

Lunabba är en av våra många vardags hjältar som kämpar med att stötta alla ungdomar som har det svårt, även de stökiga invandrarkillarna. I boken ”Blir du ledsen om jag dör?” får vi möta Elijah som var skolans värsting som alla hade gett upp hoppet om. Med Lunabbas stöd, blev han dock ett basketproffs i USA med högsta betyg. I denna essäbok uttrycker Lunabba frustrationen inte bara över världens orättvisor men också gentemot de som motarbetar det som han brinner för; att ge barnen som har det svårt och utsatts för fördomar en chans till livet och hoppet.

Boken är snabbläst med sina 113 sidor. Den finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även Lunabbas tidigare bok ”Blir du ledsen om jag dör?” och Frida Sundqvists bok ”Efter skotten”.

Mumintrollens släktsaga

”Länge mindes jag den tiden via ett gammalt, tyvärr nu borttappat skolfotografi, på vilket jag står vit i ansiktet mitt i ett hav av små mörka kullar med lysande ögon. Jag är den enda ljusa punkten. Det ser mycket komiskt ut. Med mitt vita pottklippta hår och min ljusa hudfärg blev jag som en lysande bollformad utomjording, som verkligen inte hörde hemma där.” (sid 332)

”Tre öar – mamma, pappa och jag” är en självbiografi av spanska läraren Sophia Jansson som var brorsdotter till Tove Janssson, hjärnan bakom de älskvärda Mumintrollen. I sin debutbok berättar Jansson om livet med pappa Lasse som var Tove Janssons bror och stod den berömda författaren mycket nära.

Boken sträcker sig från 30-talet till 60-talet. Jansson berättar sin släkthistoria som kantas av år av fattigdom, klasskillnader, krig och en hybrid identitet mellan det svenska, det finska och det spanska. Spänningar i familjen uppstår då männen blir tvungna att kriga.

Viktor Jansson som benämns som ”Faffan” var Toves far och Sophias farfar. Han vurmade för Tyskland eftersom han stred under kriget 1917-1918 medan Tove å andra sidan började teckna för satirmagasinet Garm och gjorde narr av Hitler och Stalin. Det var också här Muminfigurerna föddes, tills Tove gav ut sin första bok ”Kometjakten” år 1946 som har starka kopplingar till krigets fasor, då Mumin och hans vänner måste fly från den symboliska kometen som hotar att utplåna dem alla.

Även sexualitet är ett återkommande ämne då Tove var bisexuell och tillsammans med konstnären Tuulikki som benämns i boken som Tooti, samma namn som Muminfiguren som representerar henne. Även pappa Lasse brottades med sin bisexualitet, och drunknade nästan i havet efter att ha försökt segla iväg till Amerika med en vän för att starta ett nytt liv med en ny identitet. Han överlevde dock och Sophia Jansson föddes. Hon uppger att hon aldrig tänkte på sina släktingars sexualitet som barn, Tooti och Tove var alltid tillsammans, så var det bara.

Sophia växte upp i en äventyrlig familj. Både pappa Lasse och faster Tove längtade sig bort från civilisationens alla måsten. De älskade att campa ute på öar och resa. Sophia spenderade stora delar av sin barndom på ön Ibiza där hon lärde sig spanska men var det enda ljushyade blonda barnet vilket ledde till att hon stack ut och blev mobbad även om hon också hittade vänner på ön, i grannflickorna Maria och Antoñita.

Lasse och Tove var mycket händiga, de byggde stugor av det material de hittade och var vana vid att överleva på bara konserver och knäckebröd efter krigets svält. Tråkigt nog kantades Sophias barndom av en alkoholiserad mor som led av depression och självmordstankar, som gick bort vid 38 års ålder.

Tove Jansson gick bort 2001, och i år Mumin fyller 81 år. Sophia är den som ärvt Mumins kulturarv och rättigheterna till karaktärerna. Vi kan ana att Mumintrollen kanske inte bara är fantasifigurer utan ekon av Sophias släktingar. Pappa Lasse som älskade botanik och att samla på fjärilar och frimärken speglas i Hemulen.  Det osynliga barnet som gråter när hon tänker på havet, speglar Toves thalassofobi som är rädslan för att drunkna, möjligtvis en referens till olyckan då Lasse nästan miste livet. För att inte nämna Morran, en figur som är alldeles för rädd för att bli utstött av samhället, vilket ofta tolkas som internaliserad homofobi.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text och punkskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Anteckningar från en ö” som är en snabbläst självbiografi av Tove Jansson, där hon själv berättar om livet på ön:

Och ”Kometen kommer” som är en någorlunda omarbetad version av ”Kometjakten”: