”Spegeln svarar: Du är vacker, drottning min. Men Snövit är vackrare. (…)
Drottningen blir nu som bekant galen av avundsjuka. (…) Drottningen beordrar jägaren att återvända med Snövits lever och lungor: detta är organ som genom årtusenden har varit symboler för en människas själva livskraft. När jägaren kommer tillbaka kokar drottningen Snövits fortfarande kroppsljumma organ i salt. Och äter upp dem. (…)
”Om jag kunde se yngre ut genom att äta bajs, skulle jag seriöst fundera på att göra det”, säger Kim Kardashian till New York Times.” (sid 51-52)
”En kvinnas värde” är en populärvetenskaplig bok av Katrine Kielos som handlar om relationen mellan genus och vår ekonomi. Boken öppnar upp med en scen mellan Kielos och hennes manliga kollega som är chef över en bank. Pengar är en social konstruktion får Kielos till svaret när hon våndas över sin ekonomiska situation efter en jobbig skilsmässa. Hur kan hon tänka på pengar i en sådan situation, frågar mannen lite naivt medan han mumsar i sig pommes frites. Kielos börjar nysta i idén, vad är det som gör att mannen värdesätts högre än kvinnan?
Generellt sett tjänar kvinnor mindre än män och det tros alltid ha varit så ända sedan jägarsamhället då de modiga männen jagade mammutar. Kvinnorna och barnen bodde i grottor och samlade rötter och frön. Att jaga en känguru med ett skrikande barn på höften var dömt att misslyckas, men att gräva upp en rot medan man ammade gick helt hyfsat.
Dock visar detta sig inte vara sant. Kvinnor har visst jagat, men kanske på olika sätt än männen. Kalori mässigt var samlandet också mer lönsamt än männens jakt som bara gav en vinst i form av kött några gånger per år, som dessutom behövdes delas upp och förvaras i en tid utan kylskåp. Med andra ord var kvinnornas insats större än männens, då de skötte både födan och barnpassning. Men det var ju berättelserna som männen hade, hur de jagat mammutarna och hur de överlevde medan andra män stukade under när de krossades under mammuten. Även vid lägerelden dominerade actions thrillers om mäns hjältemod, och de klarade inte Bechdeltestet.
Kielos relaterar detta tillbaka till vår nutid. När en vikingakvinna grävs upp med vapen, var forskarna snabba på att förneka hennes kön, trots att kvinnan i frågan varit död i flera hundra år. Kvinnorna kan inte bli ett hot om de osynliggörs. Kielos nämner gaslighting från filmen med Ingrid Bergman om hur en kvinna manipuleras av sin man som vill åt hennes värdesaker, tills hon tror att det är hon som är inbillningssjuk och paranoid. Lögner sprids om att prostitution är världens äldsta yrke för kvinnor, för att stödja tesen om kvinnan som sexobjekt.
Författaren menar att liknande strategier finns i patriarkatet som helhet, att kvinnor sedan långt tillbaka har manipulerats till att tro att deras insatser är sämre och blir därmed värdesatta lägre, både av sig själva och av männen. Detta ger män som vill armbåga sig fram i arbetslivet förtur. Studier har visat att kvinnor ogärna tävlar mot män, men om de tävlar mot andra kvinnor försvinner denna självömkan. Männen får då chansen att styra och ställa. I flera länder saknar kvinnor rättigheter som vi tar för givet i Sverige. Till exempel i Ryssland fick inte kvinnor köra lastbil förrän 2021 och anledningen till detta var att de ansågs för sköra för att framföra ett fordon som är tyngre än en mammut.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus.
Läs även ”Osynliga kvinnor” som handlar om samma problematik fast med ett bredare perspektiv:
”Den bortskämda lilla skitungen som njuter av att ge mig order. Å andra sidan har hon gått igenom en hel del. Hennes mamma försökte trots allt mörda henne.”
”Love was always moving, always pushing us forward – always in action – and we often had no choice but to submit to where it led us.” – Garrard Conley
