Årets bok 2025

”Vad blir kvar av en människa? Av en sådan berömdhet som Ellen Key ganska mycket. Böcker och idéer. Av en sådan som Malin Blomsterberg ofta mindre, åtminstone om man ser till det yttre. Några foton, anteckningar, ett tumavtryck i en kokbok. Men också: ett levt liv, en historia.” (sid 191)

”Den som följer en stjärna vänder inte om” är en roman av Malin Haawind som handlar om den berömda pedagogen Ellen Key (f. 1849 – d. 1926) och hennes mindre berömda hushållerska Malin Blomsterberg. Boken blev utvald till årets bok 2025.

I början av 1900-talet förespråkade Ellen Key för kvinnors rösträtt som trädde i kraft 1919 och 1921 då det första valet till den andra kammaren hölls. Demokratin och genus formade de nya visionerna för utbildning. Två pararella skolsystem uppkom: folkskolan som hade en fostrande roll och läroverken vars syfte var att skapa goda ämbetsmän. Keys pedagogik benämns ofta som ”barn centrerad pedagogik” och utgick från att barnet är en självständig individ som har autonomi att själv göra egna val och bör bemötas med kärlek och respekt. Hennes idéer diskuteras än idag inom pedagogiken och skolans värld.

Haawind har baserat denna bok på de historiska personerna men uttrycker i efterordet att den inte är biografisk. Författaren har bland annat sammanställt brev från de verkliga människorna i boken men samtidigt tagit sig friheter, vilket skulle kunna beskrivas som alterfiktion.

Fokuset ligger dock inte bara på Key utan ger oss även en inblick i den lilla människans vardag då allt skildras genom Malins ögon. Hon är hushållerskan som gör en stor instats och besitter tyst kunskap men på grund av klasskillnaderna kan hon inte blomstra som de mer privilegierade kvinnorna i berättelsen. Trots detta brinner Malin för litteratur och filosofi, även när de tunga arbetsuppgifterna tröttar ut henne i både kropp och själ. Hennes frustrationer och sorg uttrycks inte utåt, istället benämns de som ”rummet inuti” och ”fågeln” som inte kan sluta picka.

Vi anar snabbt att berättelsen handlar till stor del om psykisk ohälsa. Malin begår självmord genom att vada ut naken i Vättern en kall novemberdag. Böckerna förblir olästa i högar, även hushållerskan lämnar ett tomrum efter sig. Detta kanske låter som en spoiler, men det sker på de första sidorna av boken, resten av berättelsen hoppar tillbaka i tiden då vi får följa Malin tyst genom hennes vardag och sysslor mellan 10-talet och 20-talet. Även de små ögonblicken får plats, som när hon tappar en lingonburk på linoleumgolvet och blir förskräckt eftersom hon bara städat trägolv eller när Keys hundar hittar på olika bus.

En varm och sorglig berättelse om kvinnorna som format vår samtid och kvinnorna som var mindre berömda men inte för det mindre värda. Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Biblio-appen samt som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även biografin ”Ett jävla solsken” som handlar om Ester Blenda Norström (f. 1891 – d. 1948) som precis som Key var en förespråkare för kvinnors rösträtt och utmanade normerna men också brydde sig om pigornas perspektiv vilket hon undersökte genom att ”wallraffa” med en falsk identitet:

Läs också ”De fenomenala fruntimren på Grand Hotel” som även den handlar om kvinnohistoria och den lilla människans kamp precis som Malin, med fokus på hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926):

Islands existentiella ångest

The Swan (2017) - IMDb”Det var inte naturen som dödade kalven. Det var du!”

 

”Svanurinn” (isländska: svanen) är en film som utspelar sig på Island och handlar om en namnlös flickas inre resa. Hon befinner sig i övergångsperioden mellan barndomen och tonåren. Flickan som antas ha problem hemma, får bo hos sina släktingar under en sommar och arbeta på deras gård. Under denna tid träffar hon gårdens dräng som har en hemlig romans med flickans vuxna kusin.

Månadens nordiska film: Svanurinn - Hanaholmen

Vi får se den vackra men också isolerade ön med dess magnifika natur. Kusinen som återvänt från resor utomlands kritiserar föräldrarna, som är bönder, för deras gammalmodiga sätt att leva. Filmen, som är baserad på en roman med samma namn av den isländska författaren Guobergur Bergsson, är kritisk till modern teknologi. Kusinen framstår nästan som ett exotiskt inslag eftersom hon lever som en modern människa som inte förstår varför föräldrarna inte vill uppdatera sin utrustning, med tanke på den hårda konkurrensen från andra bönder.

Flickan blir så småningom vän med drängen som föredrar att skriva framför att umgås med andra människor. Han antas vara grafoman (en person som tvångsmässigt måste skriva) då han anser att hans texter som kommer finnas kvar även efter hans död, är det enda som gör honom levande. Drängens förhållande med kusinen slutar dock olyckligt då hennes pojkvän upptäcker otroheten och träffar en annan tjej, samtidigt som kusinen inser att hon är gravid och inte vet vem som är pappan.

From Iceland — The Quality of Dreams: Icelandic Director Ása Hjörleifsdóttir On The Icelandic Filmmaking Scene

I och med detta konfronteras flickan för första gången med döden. Kusinen förklarar för henne vad en abort är, då det inte finns plats och kärlek för barnet. I samband med detta hjälper flickan även till att förlösa en kalv som inom en snar framtid ska slaktas medans köttet fortfarande är mört. I en någorlunda grafisk scen med mycket blod där drängen slaktar hennes kalv, gråter flickan då hon sörjer både kalven och sin förlorade oskyldighet. Kalven blir en symbol för slutet på barndomen.

The Swan (2017) - IMDb

Vi får se olika perspektiv från mer eller mindre opålitliga berättare. Kusinen använder svanen som en symbol för män som utnyttjar och förtrycker medan flickan inte ser drängen på samma sätt. Efter en fest med fylla som spårar ur knuffar kusinen drängen i vattnet. Det är oklart om han överlever eller om denna händelse är ett positivt uppvaknande då han antas ha förvandlats till den symboliska svanen efteråt. Svanen flyger sedan fritt över det vackra isländska landskapet, fri från drängens existentiella ångest och den moderna världen och dess krav.

”Svanurinn” är en abstrakt film om en värld som både är vacker och sorglig då den fastnat i det förgångna, på både gott och ont. Även drängens saknad för barnet som han aldrig fick, som han beskriver i sin dagbok som ”en blandning mellan ett monster och en ängel”. Även flickan känner en sorg då barndomens oskuldsfullhet snart är ett minne blott då vuxenvärldens krav väntar. Filmen är dock, som sagt, väldigt abstrakt och alla karaktärer är namnlösa vilket får dem att kännas mystiska och kanske lite svårfångade.

Filmen finns på vårt bibliotek på isländska med svenska undertexter. Ni kan även låna filmen digitalt som e-film på Cineasterna.