Nobelpriset i litteratur 2026 – Anne Carson

Årets nobelpris går till den 76-åriga Anne Carson från Kanada. Nobelpriset har funnits sedan 1901 och priset till vinnaren är 12 miljoner kronor. Utöver skrivandet är hon även översättare, litteraturkritiker och poet. Under tonåren blev hon influerad av sin latinlärare och förtjust i de grekiska myterna som präglat hennes författarskap.  Hennes författarskap berör erotik och begär även samkönad kärlek.

Motiveringen löd:

 ”För hennes djärva och infallsrika verk, som i lekfull dialog med den klassiska traditionen har skapat nya former för den samtida litteraturen.”

Hon debuterade 1998 med ”Röd självbiografi” som är en versroman baserad på de antika grekiska myterna, specifikt Herakles-myten. Diktjaget Geryon, är en pojke men också är ett rött monster med vingar. Han skriver en självbiografi vid fem års ålder. När han blir äldre lämnar han sin våldsamma familj. Han blir olyckligt förälskad i en annan man, Herakles. Erotisk laddning uppstår då Geryon blir överväldigad av lusten och åtrån. Berättelsen fortsätter i uppföljaren ”Red Doc” då Geryon ger sig ut på en resa.

Ett citat från ”Red Doc”:

“To feel anything
deranges you. To be seen
feeling anything strips you
naked. In the grip of it
pleasure or pain doesn’t
matter. You think what
will they do what new
power will they acquire if
they see me naked like
this.
If they see you
feeling. You have no idea
what. It’s not about them.
To be seen is the penalty.”

Hon har även skrivit ”Eros den bitterljuva” som är en essäbok som utforskar erotisk romantik i det antika Grekland. Carson väver in samtid och antiken i varandra. Boken var en utvidgning av Carsons doktorsavhandling från 1981 om Sapfo som var en känd poet på ön Lesbos. Boken kan lånas som e-bok på Biblio.

Ett citat från boken:

”The English word ’symbol’ is the Greek word symbolon which means, in the ancient world, one half of a knucklebone carried as a token of identity to someone who has the other half. Together the two halves compose one meaning. A metaphor is a species of symbol. So is a lover. (…)

Every hunting, hungering lover is half a knucklebone, wooer of a meaning that is inseparable from its absence. The moment when we understand these things – when we see what we are projected on a screen of what we could be – is invariably a moment of wrench and arrest. We love that moment, and we hate it. We have to keep going back to it, after all, if we wish to maintain contact with the possible. …

Sappho drew this conception together and called Eros glukupikron. [bittersweet].”

Tik Tok favoriter – Fourth Wing

”Han höjer ett mörkt ögonbryn, lutar sig framåt och stödjer armbågarna mot knäna.

”Du förvandlade alltså apelsiner till vapen, Våldsam?”

Jag lyckas ta mig upp i sittande ställning och rycker på axlarna.

”Man tar vad man har.” (sid 234)

”Fourth Wing” är den första delen av Rebecca Yarros romantasy serie ”The Empyrean” som tagit Booktok med storm. Boken klassas som New Adult då den fokuserar på en lite äldre protagonist i 20-årsåldern, vilket även speglas i romantiken som ligger mer åt det erotiska hållet.

Vi får följa Violet Sorrengail som är en svag funktionshindrad kvinna som lever i en high fantasy värld där drakar finns. Hennes liv vänds upp och ned då hennes kallhjärtade mor kallar in henne till militärtjänsten som i denna värld innebär att bli drakryttare. Vägen dit är dock lång och svår då de är mitt uppe i ett krig, samtidigt som ryttarna slåss mot varandra, oftast med dödlig utgång. Upplägget kan kännas igen från Battle Royale och Hunger Games då Violet måste ta till sin list för att överlista sina motståndare.

Men det är inte bara människorna som hotar. När drakarna äntligen introduceras inger de genast en känsla av att vara väldiga bestar, som besitter krafter som människorna inte kan mäta sig med. En ryttare får kalla fötter och försöker fly men drakarna sätter eld på dem som de anser vara fega och svaga, och han förvandlas till en hög med aska. Violet är dock en modig själ, och visar drakarna sympati till och med de små och svaga. Hon vinner förtroendet av den uråldriga draken Tairn som är en av de starkaste. De börjar kommunicera telepatiskt och det visar sig att draken har en fräck tunga men också humor.

Violet hamnar i kläm med ledaren Xaden som vill hämnas sin familj som dödades av Violets mor. Han ger henne öknamnet ”Violence”. Men en gnista mellan rivalerna tänds då de kommer närmare både varandra och sanningen. Romantiken övergår till erotik, då Violets krafter väcks till liv när hon utforskar sin sexualitet. Det går riktigt hett till, gardinerna fattar eld och hon lär sig kontrollera åskan när hon får orgasm. Yarros väjer sig inte för att beskriva lusten, både från kvinnorna och männens perspektiv.

Mot slutet börjar även Xadens perspektiv att vävas in då han blir alltmer moraliskt grå och visar sig ha suttit på en mörk hemlighet, då myter som alla trott var sagor visar sig vara hemligheter som det korrupta politiska styret mörkat för folket…

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek i tre delar på både svenska och engelska, läs den spännande fortsättningen i ”Iron Flame” och ”Onyx Storm”:

Läs även ”Sunrise on the Reaping” som är den senast delen av Hunger Games och utspelar sig före den första boken:

Tradition möter passion

”Titta på hans händer! Han gör narr av georgisk dans!”

 

”And then we danced” är en svensk-georgisk film från 2019 med HBTQ-tema. Filmen har vunnit flera fina priser bland annat Guldbaggen 2020 för bästa film, manuskript, manliga huvudroll och foto. Filmen har även blivit Oscarsnominerad. Filmens regissör Levan Akin fick idén till filmen då han såg ett videoklipp om ett hatbrott under den första georgiska Pride-paraden.

Filmen utspelar sig i Georgien och handlar om den homosexuella dansaren Merab som lever under fattiga förhållanden. Han och hans bror är med i ett danskompani som utövar den traditionella georgiska dansen. En ny dansare tillkommer en dag, den bisexuella Irakli och gnistor sprakar mellan honom och Merab när de dansar tillsammans. Vi får se kulturen i Georigien uttryckas inte bara genom dans men också nattliv, klubbar, erotik och musik.

Samhället som de lever i är tyvärr inte tolerant mot de som är annorlunda. Den georgiska dansen fokuserar på maskulinitet, något som Merab som homosexuell man brottas med. Han kämpar på trots kompaniets fördomar men hans sexualitet väcker omgivningens förakt som uttrycks i våld och skällsord.

Samtidigt brottas han med sin fattigdom. Hans familj har inte längre el eftersom de inte kan betala räkningarna och hans bror har börjat prostituera sig för att kunna försörja dem. Iraklis mor blir sjuk och han måste resa hem och gifta sig med en kvinna. Allt slutar inte lyckligt för Merab men han vågar till slut i alla fall stå upp för den han är och uttrycka sig genom sin dans trots att dansjuryn med sina föråldrande traditioner inte kan förstå den.

Filmen väckte starka känslor i Georgien där homofobin fortfarande är stark. Filmteamet fick ta emot dödshot och var tvungna att ha livvakter. Vid filmens premiär utbröt våldsamma protester från nationalkonservativa kristna organisationer, vilket även stöddes av den ortodoxa kyrkan. Filmens koreograf har därför valt att vara anonym.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med georgiskt tal och svenska undertexter. Observera att filmen innehåller några erotiska sexscener.