Is This A Cry For Help?

”I’ve googled ”how to forgive yourself.” The first result from a reputable source says: ”Take responsibility. Face your guilt.” I scroll down. ”Telling yourself that you are a bad person is not constructive, but feeling guilt can help you avoid repeating mistakes. Make Amends-” I pause. How do I make amends with someone who isn’t alive? I scan the rest of the article. It doesn’t say.” (p. 128-129)

”Is This A Cry For Help?” är en roman om en utmattad lesbisk bibliotekarie och rätten till det fria ordet. Darcy jobbar på ett bibliotek i Amerika där censuren börjar krypa sig in i hennes vardag.

När en låntagare tittar på en erotisk film för en skoluppgift på bibliotekets lånedator hamnar den stackars bibliotekarien mitt i slagfältet för den heta debatten om vilken sorts media som biblioteket får tillhandahålla med. När en journalist för en högerextrem tidskrift intervjuar henne sprids nyheten om ”porrtittaren” i biblioteket som en löpeld. Snart börjar även böckerna att granskas och censureras, särskilt de som innehåller HBTQ-tematik och berättelser om andra utsatta minoriteter.

Samtidigt brottas Darcy med psykisk ohälsa. Hennes tidigare pojkvän innan hon insåg att hon var homosexuell har tagit livet av sig. Han var 10 år äldre än henne men levde ett pojkaktigt liv med TV-spelsberoende, ett fallfärdigt hem och drickande med killkompisarna. Darcy plågas av skuldkänslor både för att ha mist en person som en gång var hennes närmaste och för den egna sexualiteten som växer alltmer med trakasserierna av henne och hennes kollegor på biblioteket. En av hennes kollegor Mordecai som är transperson får sina barndomsbilder postade på sociala medier med hotfulla meddelanden.

Som om detta inte vore nog, blir hon utsatt för hämndporr av en okänd konservativ man som går under användarnamnet Eagle88 samtidigt som en anonym låntagare börjat skicka underliga mejl om frågor om homosexualitet bland fåglar men också om abort och tonårsgraviditet. Darcy blir orolig för den anonyma låntagaren då hon själv gjorde en abort som tonåring, vilket påverkat henne psykiskt. Mysteriet tätnar då hon och hennes kollegor börjar nysta i vilka dessa avsändare kan vara…

Berättelsen kan bitvis verka lite tragikomisk men berör ett hett ämne i inte bara Nordamerika utan även numera i Sverige. Bannlysta och censurerade böcker uppmärksammas samtidigt som material hotas med att censureras särskilt barnböcker med HBTQ-tematik och sagostunder. Rätten till bibliotek är inget att ta för givet då demokratiska värderingar som rätten till sin berättelse ifrågasätts av politiker. Boken visar dock på att det finns de som står upp för yttrandefriheten, även i motgångar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Läs även ”That Librarian” som handlar om en liknande konflikt, fast i den verkliga världen:

Att vägra vara ett offer

”There’s a famous producer in Hollywood, and many women have told what he has done to them. So now there’s the hashtag MeToo. It feels like people all over the world have started to talk about it.”

 

”Black Box Diaries” är en film om journalisten Shiori Ito som blev våldtagen 2015 av Noriyuki Yamaguchi , en chef för ett stort mediaföretag i Washington som lovade henne anställning i USA. Trots att bevisen var överväldigande, allt från vittnen, videor från övervakningskameror och förövarens DNA på hennes underkläder gick våldtäktsmannen fri.

Yamaguchi var nämligen nära vän med Japans mäktigaste man, den tidigare premiärministern Shinzo Abe. Han tros ha skyddat Yamaguchi som höll på att skriva en biografi om honom, möjligtvis för att framhäva sig själv. Abe har även en historia av att tona ned japanska krigsbrott till exempel Nanjingmassakern då de japanska soldaterna använt sexuellt våld i stor utsträckning. Även hans farfar Nobusuke Kishi som också var premiärminister, blev anklagad för krigsbrott.

I denna film får vi följa Itos kamp för upprättelse. Vi får se samtal med den tondöva polismannen som flörtar med henne och skojar i fyllan om att hon måste gifta sig med honom. Vi får se Ito i sitt hem, knackades på väggarna som tros ha blivit buggade, hur hon kryper ihop i en filt medan hon lider av PTSD. Vi får se hennes amatörmässiga film då hon med videokameran i mobilen springer efter de som förnekar hennes lidande, i hopp om att kunna föra en dialog, kunna intervjua som journalisten hon trots allt är.

Itos familj uppmanar henne till tystnad, man ska inte dra skam över sig i den japanska kulturen. Folk skriker glåpord, att hon är en lögnare och hora som misslyckats med att ligga sin väg till toppen. Men det finns också de som stöttar. Ito får oväntat stöd från en gammal dam i rullstol med en megafon. Hon tackar, men damen inser inte att hon var ”flickan som blev våldtagen” förrän hon gått. Ito reflekterar över etiketten som våldtäktsoffer, och undrar om det förminskar henne som person, då hon är så mycket mer.

Fallet pågår fortfarande även efter Shinzo Abes mord 8 juli 2022. Yamaguchi har försökt stämma Ito för förtal flera gånger och lyckats då hon fått betala 550 000 yen (37 867,50 kr) men samtidigt har han också (förvirrande nog) fått betala 3,3 miljoner yen (227 805 kr) för själva våldtäkten. Trots domarna har Ito fått ta mer stryk då hon tvingats lämna Japan och är numera verksam i London tillsammans med den svenska Hanna Aqvilin som hon driver ett produktionsföretag med. Hon har även besökt bokmässan i Göteborg för att samtala om MeToo. Trots Oscarsnomineringen har filmen blivit bannlyst i Japan, som fortfarande har föråldrade lagar som är ca 110 år gamla, gällande sexuellt våld. Aqvilin som också agerat fotograf för filmen, uppger i en intervju med Expressen att det sexuella våldet pågår överallt i världen, inte bara i Japan.

Se trailern:

Filmen finns att låna som e-film på Cineasterna på japanska med svenska undertexter. Läs även hennes bok ”Black Box” som filmen är baserad på: