Vetenskapens smaklökar

”Du tror visst inte på Gud av vetenskapliga skäl, Miss Zott? exploderade hon plötsligt. Själv tror jag inte på Gud av personliga skäl.”

 

”Lektioner i kemi” är Bonnie Garmus humoristiska debutroman som utspelar sig i Kalifornien under det tidiga 60-talet. Vi får följa Elizabeth Zott, en kvinnlig eldsjäl som brinner för kemi, kvinnors rättigheter och matlagning. Faktum är att all matlagning är kemi, vilket vi alla kommer i kontakt med dagligen.

Under 60-talet såg amerikanska kvinnors möjligheter annorlunda ut. På den tiden var kvinnans självklara plats i köket medan männen fokuserade på sina karriärer. Elizabeth har stora drömmar om att få samma erkännande som sina manliga kollegor. Hon träffar sin själsfrände i den manliga forskare Calvin Evans. Trots Elizabeths masterexamen och många talanger möts hon med agg av de manliga forskarna. Hennes forskning plagieras och stjäls, männen utsätter henne för grova sexskämt som till slut mynnar ut i försök till grov våldtäkt. Men Elizabeth vägrar att vara ett offer, en vässad penna blir ett vapen som hon hugger våldtäktsmannen i ändtarmen med. Pennan fortsätter ha en symbolisk roll genom berättelsen, då den alltid finns till hands i Elizabeths hår som är uppsatt i en knut.

Calvin går hastigt bort i en trafikolycka när han rastar Halv-Sju som är en ovanligt intelligent hund, kapabel att förstå människornas språk. Garmus undviker klyschan att döda hunden för chockvärde, istället blir Halv-Sju en av berättarrösterna som är ständigt närvarande. Elizabeth inser att hon är gravid med Calvins barn vilket får stora konsekvenser för hennes karriär då de inte var gifta, något som ansågs som synd av kristna i Amerika på 60-talet. Dottern föds och får namnet Mad Zott, hon visar sig vara ett underbarn som slukar allt i biblioteket, även de tjocka romanerna och facklitteratur för vuxna.

För att försörja sig själv och sin underliga familj börjar Elizabeth experimentera med matlagning och kemi vilket eventuellt leder till att hon blir stjärnkock i matlagningsprogrammet ”Middag klockan sex” som riktar sig till uttråkade hemmafruar. Elizabeths kamp blir därefter en nationell kamp då hemmafruar börjar identifiera sig med henne och följa sina drömmar istället för att acceptera de orättvisa normerna om vad en kvinna kan vara och inte. Dock har hemmafruarna lite svårt att hänga med hennes vetenskapliga termer – ta en halvliter H2O och en nypa natriumklorid – men snart börjar även de törsta efter kunskapen.

Boken har fått viss negativ kritik för att den använder feelgood-genren och humor för att diskutera svåra ämnen som våldtäkt och sexism men samtidigt också positiv kritik för att den framställer en stark kvinna som sätter ned foten direkt och går emot strömmen. Detta skulle även kunna relateras till nutida problem då medvetenheten om våld mot kvinnor uppmärksammats i kölvattnet av MeToo. Berättelsen visar på att mikro aggressioner kan övergå till övergrepp, därför är det viktigt att ha nolltolerans mot nedsättande skämt.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek samt som e-bok via E-lib och talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Tomorrow, and tomorrow and tomorrow” som berör MeToo och en kvinnas kamp i spelbranschen som också är en mansdominerad industri:

En romsk kvinnas kamp

”Jag hade tur som föddes på sommaren. Alla som föddes på vintern överlevde inte.”

 

”Taikon” är en dokumentärfilm om den romska författaren Katarina Taikon. Hon är mest känd för sin barnboksserie Katitzi. Filmen är baserad på Lawen Mohtadis biografi om Taikon: ”Den dag jag blir fri”.

I denna film får vi se hennes kamp för romernas rättigheter. På 60-talet fanns endast 900 romer i Sverige men de fick inte leva som andra svenskar. De skulle endast vara ett ”exotiskt” inslag i den svenska kulturen och ansågs inte behöva varken utbildning, arbete eller bostäder.

I filmen får vi se romer som bor i kalla och trångbodda husvagnar under vintern. Taikon berättar att hon är tacksam att hon föddes på sommaren. Många romer som föddes under vintern överlevde inte på grund av de hårda förhållandena.

Taikon arbetade en tid på en glassbar i centrala Stockholm men fick ekonomiska problem eftersom hon var alltför generös med kunderna. Hon gav bort glassen gratis till de som hon blivit vän med och anställde alla som var arbetslösa. Taikon fick inte möjlighet att utbilda sig förrän hon var 26 år. Hon förespråkade för utbildning och menade att om romerna bara fick en chans att utbilda sig, skulle de också kunna förändra sin situation.

Flera personer som kände Taikon intervjuas i filmen bland annat hennes syster Rosa Taikon. Hon berättar att Taikon egentligen var väldigt osäker som person. Efter att ha haft alkoholproblem i flera år och hennes äktenskap spruckit, hamnar Taikon i hjärtstillestånd. Hon överlevde men fick så svåra hjärnskador att hon hamnade i koma i 13 år, tills hon dog 1995.

Taikon fick även möjlighet att medverka i en film om romer, vilket blev starten på hennes karriär som skådespelerska. Rosa Taikon berättar att filmerna om romerna var väldigt stereotypa, eftersom Taikon var tvungen att tala dålig svenska eftersom ”det inte var trovärdigt annars”.

Taikon var även politiskt aktiv då hon träffade Martin Luther King, Tage Erlander och Olof Palme. Hon krävde att politikerna skulle göra något åt romernas utsatta situation men upplevde att Palme svek henne eftersom romerna inte fick det bättre.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.