Skogens hemlighet

”Sarah tittade upp från Annas dagbok och stirrade på sin egen spegelbild över toalettbordet. Hon kunde knappt tro det hon just läst. ”Stackars Anna”, viskade hon och rörde vid boksidan. Fingerspetsarna följde handstilen, som om hon kunde sträcka sig genom tiden för att trösta flickan.” (sid 240)

 

”Den förlorade dagboken” är en romantisk feelgood berättelse om magisk realism, irländsk mytologi och folklore. Evie Woods som bor på den irländska västkusten skildrar vardagsdramatik som möter det mystiska och fördolda.

Vi får följa två berättarröster Sarah från New York år 2010 och Anna från Irland år 1910. Efter en jobbig skilsmässa ser Sarah inte fram emot att fira jul med familjen i Amerika. Istället bestämmer hon sig, busig som hon är, att ghosta familjen genom att boka ett plötsligt äventyr till Irland. I en dagstidning har hon fått nys om att det finns feer som gömmer sig i de irländska skogarna. Lokalbefolkningen protesterar mot en motorväg som kräver att de urgamla träden som tros vara de magiska väsens hem ska huggas ned. En mystisk dagbok med en oanvänd biljett till Amerika hamnar i Sarahs händer, som om det vore ödet. Den har legat gömd i en ihålig stubbe i ett mystiskt litet skrin, i väntan på att få bli läst.

Anna som sedan länge är död berättar om hur hon räddades av feerna. Hon var en bondflicka med begränsade möjligheter till utbildning och jobb, i en tid då männen sågs som det starkare könet. Likt Weyward av Emilia Hart anar vi att kvinnornas förtryck vävs samman med de övernaturliga och ger dem en chans att utmana normerna. Anna träffar en amerikansk forskare Harold som rest till Irland för att studera feerna. Deras öden vävs samman då han vill översätta ett verk på irländska till engelska, för att komma närmare de mytomspunna varelserna.

Båda delarna av berättelsen utspelar sig i december-januari, precis vid jul och nyår. En perfekt bok att mysa med i januarikylan då jobb och skola kommit igång igen efter ledigheten.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att den innehåller grafiska beskrivningar av våldtäkt, kvinnomisshandel och våld mot djur.

Läs även Weyward som har ett liknande upplägg med fokus på kvinnors solidaritet genom århundradena, magi och kampen mot det patriarkala förtrycket:

Om ni inte kan få nog av jakten på feer och magiska väsen, läs även ”Emily Wilde’s Encyclopaedia of Faeries” som också blivit stor på BookTok:

Årets bok 2025

”Vad blir kvar av en människa? Av en sådan berömdhet som Ellen Key ganska mycket. Böcker och idéer. Av en sådan som Malin Blomsterberg ofta mindre, åtminstone om man ser till det yttre. Några foton, anteckningar, ett tumavtryck i en kokbok. Men också: ett levt liv, en historia.” (sid 191)

”Den som följer en stjärna vänder inte om” är en roman av Malin Haawind som handlar om den berömda pedagogen Ellen Key (f. 1849 – d. 1926) och hennes mindre berömda hushållerska Malin Blomsterberg. Boken blev utvald till årets bok 2025.

I början av 1900-talet förespråkade Ellen Key för kvinnors rösträtt som trädde i kraft 1919 och 1921 då det första valet till den andra kammaren hölls. Demokratin och genus formade de nya visionerna för utbildning. Två pararella skolsystem uppkom: folkskolan som hade en fostrande roll och läroverken vars syfte var att skapa goda ämbetsmän. Keys pedagogik benämns ofta som ”barn centrerad pedagogik” och utgick från att barnet är en självständig individ som har autonomi att själv göra egna val och bör bemötas med kärlek och respekt. Hennes idéer diskuteras än idag inom pedagogiken och skolans värld.

Haawind har baserat denna bok på de historiska personerna men uttrycker i efterordet att den inte är biografisk. Författaren har bland annat sammanställt brev från de verkliga människorna i boken men samtidigt tagit sig friheter, vilket skulle kunna beskrivas som alterfiktion.

Fokuset ligger dock inte bara på Key utan ger oss även en inblick i den lilla människans vardag då allt skildras genom Malins ögon. Hon är hushållerskan som gör en stor instats och besitter tyst kunskap men på grund av klasskillnaderna kan hon inte blomstra som de mer privilegierade kvinnorna i berättelsen. Trots detta brinner Malin för litteratur och filosofi, även när de tunga arbetsuppgifterna tröttar ut henne i både kropp och själ. Hennes frustrationer och sorg uttrycks inte utåt, istället benämns de som ”rummet inuti” och ”fågeln” som inte kan sluta picka.

Vi anar snabbt att berättelsen handlar till stor del om psykisk ohälsa. Malin begår självmord genom att vada ut naken i Vättern en kall novemberdag. Böckerna förblir olästa i högar, även hushållerskan lämnar ett tomrum efter sig. Detta kanske låter som en spoiler, men det sker på de första sidorna av boken, resten av berättelsen hoppar tillbaka i tiden då vi får följa Malin tyst genom hennes vardag och sysslor mellan 10-talet och 20-talet. Även de små ögonblicken får plats, som när hon tappar en lingonburk på linoleumgolvet och blir förskräckt eftersom hon bara städat trägolv eller när Keys hundar hittar på olika bus.

En varm och sorglig berättelse om kvinnorna som format vår samtid och kvinnorna som var mindre berömda men inte för det mindre värda. Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Biblio-appen samt som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även biografin ”Ett jävla solsken” som handlar om Ester Blenda Norström (f. 1891 – d. 1948) som precis som Key var en förespråkare för kvinnors rösträtt och utmanade normerna men också brydde sig om pigornas perspektiv vilket hon undersökte genom att ”wallraffa” med en falsk identitet:

Läs också ”De fenomenala fruntimren på Grand Hotel” som även den handlar om kvinnohistoria och den lilla människans kamp precis som Malin, med fokus på hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926):