Inlägg

Publicerat

En bättre morgondag

”Efter ett par minuter går Sehir, min kompis som är DJ, upp på scenen. Han stänger av musiken och säger att en högtalare börjat brinna (…)

”Är det inte läge att gå ut?” frågar Tobias.

”Va fan stanna Tobias, vi kommer ha hela dansgolvet för oss själva, det är bara töntar som springer ut”, svarar jag självsäkert.

I biografin ”En bättre morgondag” berättar den iranska flyktingen Rozbeh Aslanian om branden 29 oktober 1998 i Göteborg. Aslanian var en av de som överlevde; 63 ungdomar mellan åldrarna 12-20 år omkom och över 200 skadades. Branden räknas som en av de värsta i Sveriges historia och var anlagd av ett gäng ungdomar som inte ville betala 40 kronor för inträdesavgiften till festen.

Ett av brandoffren var Aslanians vän Tobias som ville gå ut när branden började men inte vågade på grund av grupptrycket. Grupptryck är något som präglat Aslanians liv i många år, då han kände sig annorlunda under sin barndom eftersom han var en utländsk flykting. Detta ledde till mobbning och mikroaggressioner från både barn och vuxna i hans närhet.

Aslanian bar redan på ett tungt bagage när han anlände vid Västerås flygplats i slutet av 80-talet. Under hans barndom i Iran utsattes han ofta för våld; barnaga från sin familj och flera sexuella övergrepp från pedofiler.

Aslanians far var politiskt aktiv och protesterade mot regimen men hamnade i fängelse och blev torterad. När han blev frisläppt led han av psykiska störningar och missbrukade opium. Han började även aga Aslanians mamma, vilket ledde till skilsmässa. I Iran innebär skilsmässa att kvinnan vanhedras och förbjuds träffa sina barn. Aslaninas mamma bestämde sig dock för att kidnappa Aslanian och hans bror under en utflykt till glasskiosken. Familjen flydde först till ett flyktingläger i Turkiet och sedan till Sverige. Flykten var hård och de var nära att mista livet vid flera tillfällen.

Rasismen, mobbningen och hans barndomstrauma medförde att Aslanian som tonåring började bedöva sig med droger, vilket i sin tur ledde till kriminalitet. Han sökte bekräftelse och kände en slags samhörighet då han deltog i bråk mellan olika kriminella gäng.

Efter branden började hans liv förändras, då han insåg sin egen sårbarhet. Han är idag ordförande i Brandoffrens anhörigförenings (BOA)  styrelse och föreläser kring flykt och överlevnad med syfte att motverka rasism och uppmuntra till tolerans och empati.

Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus.

Publicerat

Vänförfrågan

 ”I know that Facebook offers an idealised version of life, edited and primped to show the world what we want it to see.” 

 

”Vänförfrågan” är en deckare som berör baksidan av våra sociala medier och grupptryck hos både vuxna och ungdomar. Historien växlar kronologiskt mellan år 2016 och 1989.

Huvudpersonen Louise Williams är en ensamstående mamma som nyligen har skiljt sig från sin ungdomskärlek, Sam. En dag får Louise en vänförfrågan på Facebook från en gammal klasskamrat, Maria Weston som varit död i 25 år. Gamla ungdomsminnen om drogmissbruk, grupptryck och mobbning, som Louise har försökt förtränga, börjar komma i kapp henne. Ingen vet vad som hände Maria och hennes kropp återfanns aldrig men Louise vet att mobbningen hon utsatte henne för är oförlåtlig.

En dag får Louise höra att hennes gamla klasskamrater anordnat en klassåterträff. Hon vill inte gå men när den okända personen, som utger sig för att vara Maria, börjar hota henne och hennes son, bestämmer hon sig för att acceptera inbjudan. Louise återförenas med gamla ansikten, den ytliga och populära Sophie som numera lever ett liv täckt av lögner, sin gamla barndomskompis som hon övergav och sin före detta man Sam som inte verkar vara den han utger sig för.

”Vänförfrågan” är en spännande thriller med högt tempo med en berättare som inte alltid är pålitlig men kanske inte på ett sätt som man först anar. Boken tar upp problem som existerar i verkligheten gällande vänskap, äktenskap, sexuellt våld och mobbning. Sociala medier problematiseras, hur de kan användas för att nysta upp gammalt groll och hur de skapar ett slags osynligt grupptryck som inte är alltför olikt tonårsmobbning, även hos äldre personer. Hur de speglar en redigerad bild av verkligheten, precis som Louises liv då hon burit på sin förskräckliga hemlighet i åratal.

Boken finns tillgänglig på svenska.

Publicerat

What the Night Sings

”Come with me,” the woman says softly, pragmatically. ”You’ve been sent to the orchestra, yes? Well. Join your very lucky sisters. Music has saved your life today.”

”Where’s my papa?” I plead with her – ”I want my papa!”

She sighs and points ahead. ”See that chimney?” she says, still softly, but so that I will clearly understand. ”see that smoke? There’s your papa.” (p. 75)

Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.

”What the Night Sings” är en fiktiv historisk roman som utspelar sig, inte under Förintelsen, utan efter. Vi får följa 16-åriga Gertas resa efter hon blivit befriad från koncentrationslägret Bergen-Belsen.

Gerta överlevde Förintelsen tack vare sin musikaliska begåvning, då hon blev en del av lägrets orkester. Hon finner tröst i sin fars altfiol men hade en dröm om att bli sångerska innan tyfusen förstörde hennes stämband.

Gerta visste inte att hon var jude förrän de blev deporterade. Hennes far hade hållit deras ursprung och religion hemligt för henne och skaffat falska pass och falsk identitet. Gerta slits mellan sina identiteter då hon är lämnad ensam kvar efter fadern avrättades i lägret.

Gerta blir vän med den ortodoxa juden Lev som också har överlevt Förintelsen. Lev finner tröst i sin religion precis som Gerta funnit tröst i musiken. Lev har känslor för Gerta men hon känner sig osäker på sin judiska identitet och känner sig inte redo för en romantisk relation.

”What the Night Sings” fokuserar på tonåringarnas liv efter Förintelsen. Hur de klarade sig som flyktingar i ett land som fortfarande inte trodde på deras vittnesmål. Boken är illustrerad med vackra svartvita bilder som stödjer den underliggande melankolin i texten.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.

Publicerat

Slutet

”I ett oändligt universum, med oändliga möjligheter, är allt som händer osannolikt.

(…) Det var väl lättare att skjuta upp det till framtiden. Fast nu går ju inte det längre.”

 

Mats Strandberg är främst känd för Engelsforstrilogin (Cirkeln, Eld, Nyckeln) som han skrev i samarbete med Sara Bergmark Elfgren. Strandberg har nominerats till Augustpriset och fått god kritik för sina böcker som riktar sig till både vuxna och ungdomar.

Slutet är en preapokalyptisk berättelse där en komet dömt mänskligheten till sin undergång. Huvudkaraktären Simon är 17 år och har bara en sommar kvar att leva. Strandberg valde att fokusera på ungdomar eftersom det är i denna ålder som man står inför viktiga val inför vuxenlivet.

Strandberg uttrycker detta om sin historia:

”Jag förstod direkt att den här berättelsen måste handla om tonåringar. För dem ställs allt extra mycket på sin spets. Hur hinner man leva ett helt liv på bara några månader? Vilka vill de vara med när världen går under, sina föräldrar eller sina vänner? Vilka val gör de när sex och droger inte längre kan få långtgående konsekvenser?”

Det dröjer inte länge förrän samhället försöker anpassa sig efter den förebådande katastrofen. Kometen namngivs, fotbolls-VM arrangeras i förtid och en app för att dokumentera mänsklighetens historia för utomjordiskt liv utvecklas.

Karaktärerna finner olika strategier för att hantera ångesten inför döden. Vissa förnekar katastrofen likt de som förnekar klimatförändringarna. Andra anförtror sig åt religioner och sekter eller festar vilt och begår brott eftersom rättsystemet har kollapsat. Simon blir snart indragen i ett mordmysterium där han blir oskyldigt anklagad för mord på sin kompis. Var finns rättvisan när allt hopp är förlorat?

Persongalleriet är varierat med karaktärer som trots allt inte vill ge upp hoppet och fortsätter leva i nuet. Vi får träffa Lucinda som var döende i cancer innan kometen kom, som finner tröst i att hon inte längre är ensam med sin ångest och den gravida Emma som planerar sitt ofödda barns framtid.

Trots bokens tunga ämne, ligger fokus på psykologin bakom karaktärerna och hur de hanterar sina känslor. Simon sluter sig först invändigt och vill undvika kontakt med nära och kära eftersom det gör för ont men inser att hans liv är för kort för detta. Berättelsen trycker på vikten att fortsätta orka varje morgon och fånga dagen, vilket drar paralleller till verkliga problem som depression, självmord och krig.

Boken finns tillgänglig på svenska och som gruppuppsättning på vårt bibliotek. Finns även som e-bok via Bibblo.se och talbok via Legimus.

Publicerat

Kärlekens Antarktis

”Vi är stora myror som bär bort de döda utan att förstå varför vi gör det, vi bär i riktning mot ett hål i marken som dödgrävaren har öppnat.

Alla gråter utom jag, men det är någonting som har stelnat inom mig. Det är inte bara tårarna, det är någonting annat också. En besvikelse så djup, så genomgripande, det är blodets fryspunkt, det är kärlekens yttersta Antarktis.”

Sara Stridsberg är en prisbelönt författare som nominerats till Augustpriset och tilldelats Nordiska rådets litteraturpris. Hon har även varit ledamot i Svenska Akademin men begärde utträde i april förra året på grund av kontroversen som uppstod i samband med #metoo.

Stridsberg ger i denna mörka roman röst åt de utsatta kvinnorna i samhället. Hon lyfter fram de mördade kvinnorna som förblir fotografier i våra dagstidningar.

Berättarjaget Kristina (smeknamn Inni) är ett spöke som passivt iakttar de levande.  Hon hade en svår barndom med missbrukande föräldrar och en lillebror som dog ung. Som vuxen fastnade hon själv i drogmissbruk och prostitution vilket ledde till att hennes två barn, Solveig och Valentino (Valle) tvångsomhändertogs. Innis liv fick ett abrupt slut då en av hennes kunder mördade och lemlästade hennes kropp. Innis ande stiger ur kroppen och observerar likgiltigt sin mördare. Hon hade redan gett upp och accepterat sin undergång. Efter år av prostitution och misshandel accepterar Inni en värld där män utövar våld mot kvinnor.

”Kärlekens Antarktis” är en vacker berättelse färgad av poetiska smärtsamma bilder. Det ständigt närvarande våldet skildras i groteska scener men det finns även plats för värme och kärlek. Relationen mellan barn och mor är ett viktigt tema i berättelsen, familjebanden mellan de drabbade skildras och smärtan för de kvarlevande.

”Kärlekens Antarktis” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok på Bibblo.se och talbok via Legimus.

Publicerat

A Very Large Expanse of Sea

”I was stuck in another small town, trapped in another universe populated by the kind of people who’d only ever seen faces like mine on their evening news, and I hated it.”

 

”A Very Large Expanse of Sea” är skriven av den muslimska författaren Tahereh Mafi som är främst känd för sin dystopiska science fiction serie ”Shatter Me”.

Berättelsen är en fiktiv historia men är baserad på Mafis egna erfarenheter. Handlingen utspelar sig i Amerika år 2001 då rasismen och islamofobin frodades i samband med terrorattacken mot World Trade Center.

Huvudpersonen Shirin är 16 år och är den enda på sin skola som bär hijabi. Hennes familj är persiska invandrare och flyttar ofta vilket medfört att Shirin har svårt att hitta kompisar. Hon känner sig osynlig, blir ofta förminskad till sin religion och mobbad för sin klädsel. Shirin får utstå mikroaggressioner både från mobbarna och de välmenande lärarna som utsätter henne för obehagliga situationer under diskussionerna i klassrummet, vilket får henne att känna sig annorlunda och utpekad.

Shirin och hennes bror Navid använder sig av musik och dans för att uttrycka sina frustrationer mot rasismen. De startar en breakdans klubb tillsammans med Navids kompisar och siktar på att visa alla vad de går för genom att vinna kulturfestivalen.

Shirin håller sig mest till sin bror och hans kompisar tills hon träffar sin blivande pojkvän Ocean James. Han visar intresse för Shirin som sträcker sig bortom hennes religion, utseende och hijabi. Shirin har svårt att lita på andra efter år av mobbning och ensamhet men börjar så småningom öppna upp sig för Ocean. Mobbningen och rasismen avtar dock inte och problem uppstår då Oceans rasistiska basketcoach, som lovat honom stipendium, börjar uttrycka avsky gentemot deras kärlek.

Boken tar upp rasism från olika synvinklar, vilket blir märkbart då Shirins och Oceans perspektiv jämförs. Shirin framstår först som pessimistisk då hon känner sig osäker på sin relation med Ocean, vilket leder till frustration från Ocean som är optimistisk men naiv. Han förstår inte sitt privilegium på djupet förrän mobbningen börjar påverka även honom då de blir uthängda på nätet som ”terrorister” av mobbarna.

Boken finns tillgänglig på både engelska och svenska.

Publicerat

Girls of Paper and Fire

”We might be Paper Girls, easily torn and written upon. The very title we’re given suggests that we are blank, waiting to be filled. But what the Demon King and his court do not understand is that paper is flammable. And there is a fire catching among us.”

 

”Girls made of Paper and Fire” är en mörk fantasy av Natasha Ngan som berör ämnen som kastsystem, rasism och sexuellt våld. Berättelsen utspelar sig i det fiktiva landet Ikhara som är baserat på Malaysia där Natasha Ngan är uppvuxen. Ngan är själv av blandad etnicitet och inspirerades av den kulturella mångfalden i Malaysia när hon skapade karaktärerna i sin berättelse. Hon beskriver miljö, lukter och färger med ett vackert målande språk, baserat på hennes barndomsminnen av sitt hemland.

I det fiktiva landet Ikhara är alla indelade i tre kaster. De som tillhör ”Papperskasten” är de lägst stående och ser ut som vanliga människor medan överklassen som styr över dem är demoner med djuriska egenskaper. Huvudkaraktären Lei tillhör ”Papperskasten” och kommer från en lågt stående arbetarklass-familj.

En dag får demon-kungen upp ögonen för henne på grund av hennes speciella guld-färgade ögon och tvingar henne att bli en av hans nio konkubiner. Han hotar med att mörda hennes familj om hon inte lyder hans order. Leis liv förändras drastiskt då hon går från hårt grovarbete till att plötsligt leva i lyx och överflöd i palatset men utan yttrandefrihet och rätt över sin kropp.

Lei kommer närmare de andra flickorna i kungens harem, vissa som blivit manipulerade av kungens ytliga charm och vissa som motvilligt vigt hela sina liv åt att tjäna honom. En av dessa är Wren som i hemlighet är den enda överlevaren från en utdöd krigarklan som kungen gjort en etniskt utrensning av.  Hon är fast besluten att störta diktaturen och planerar att döda kungen med sin roll som konkubin som täckmantel. Lei och Wren formar ett starkt vänskapsband då de tillsammans får kämpa mot sin gemensamma tyrann och återta sina rättigheter. Deras relation utvecklas snart till något mer då de upptäcker att de har känslor för varandra, vilket är strikt förbjudet för kungens konkubiner som inte får välja sina egna älskare.

Ngans berättelse berör sexismen i klasssamhället, då kvinnor är underordnade männen och hur våldtäkt ofta används som ett politiskt maktredskap, vilket Ngan tyvärr själv fått erfara . Hon hoppas att hon kan öppna upp för diskussion och ge stöd till andra utsatta med hjälp av sin berättelse.

Boken är första delen av en trilogi och finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.

Publicerat

Love, Simon

”Why is straight the default? Everyone should have to declare one way or another, and it shouldn’t be this big awkward thing (…) White shouldn’t be the default any more than straight should be the default. There shouldn’t even be a default.”

 

”Love, Simon” handlar om Simon Spier som är en vanlig amerikansk tonåring i Atlanta, Georgia. Han har ett bra och starkt sammansvetsat kompisgäng; Leah, Nick och Abby och brinner för teater.

En dag ser han ett inlägg på skolans blogg. Mitt bland allt skvaller, spam och stavfel hittar Simon en vacker dikt som är skriven av en anonym homosexuell elev på skolan som kallar sig ”Blue”. Han skriver om sin ensamhet och hur han inte vågar vara ärlig med sina nära och kära, då han är rädd för förändring. Dikten handlar om pariserhjulet och hur han fruktar att han alltid kommer att få åka ensam. Detta träffar Simon rakt i hjärtat eftersom han också ifrågasatt sin sexuella läggning sedan han var liten.

Simon börjar anonymt brevväxla med ”Blue”. De kommer närmare varandra och börjar få känslor för varandra. En dag när Simon kollar sin mejl på skolbibliotekets dator glömmer han att logga ut vilket medför att Martin, som är med i Simons teatergrupp, får syn på hans mejl.

Martin tar en skärmdump av mejlen som ”Blue” skickat till Simon och hotar att lägga upp dem på skvallerbloggen om Simon inte lyder honom. Simon är rädd för att skrämma iväg ”Blue” som fortfarande inte kommit ut till sin judiska familj, så han låter sig motvilligt utpressas av Martin. Detta leder till spänningar i kompisgänget då de börjar märka att Simon (motvilligt) ljuger och manipulerar dem. Till hans förfäran så håller inte Martin sitt löfte och snart vet hela skola om hans hemlighet.

”Love, Simon” berör svårare ämnen som homofobi, utpressning, cyberbullying och mikroaggressioner (både gentemot HBTQ-personer och mörkhyade) men är trots detta ingen sorglig eller tragisk berättelse. Filmen handlar också om den första riktiga kärleken, vänskap, humor och att utforska sin identitet och finna sig själv.

Läs även boken som filmen är baserad på. Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek både på svenska och engelska samt som (engelsk) talbok via Legimus. Läs också uppföljaren ”Leah and the Offbeat” som vann ”Best Young Adult Fiction” på Goodreads 2018.

Publicerat

National Book Award 2018

”And the words I never say

are better left on my tongue

since they would only have

slammed against

the closed door of your back”

 

”The Poet X” av Elizabeth Acevedo

National Book Award är ett av USA:s mest prestigefyllda litterära priser. Priset delas ut årligen sedan 1950 av universitetet The New School i New York. I år vann boken ”The Poet X” priset ”Young People’s Literature Award ”.

Boken är skriven i vers och handlar om en 15-årig mörkhyad dominikansk tjej, Xiomara Batista som använder slam poetry för att utforska sin identitet och uttrycka sina känslor gentemot sin religiösa familj. Xiomara bor i Harlem (stadsdel i Manhatta, New York) och hennes familj är invandrare.

Hon kom in i puberteten tidigt och har en välutvecklad kropp med stora bröst och höfter som väcker oönskad uppmärksamhet från killarna och männen i hennes närhet. När Xiomara till slut träffar en kille som hon frivilligt vill dela sin sexualitet tillsammans med uppstår ytterligare komplikationer, då hennes mor, som är strikt religiös, inte accepterar utomäktenskapliga förhållanden.

Familjen präglas starkt av könsrollerna då Xiomara behandlas annorlunda än sin tvillingbror Xavier på grund av sitt kön. Tvillingbrodern som Xiomara gett smeknamnet ”Twin” påverkas också av familjens konventioner, då det visar sig att han i hemlighet är homosexuell och döljer sin sexuella läggning för föräldrarna.

Flera spanska uttryck dyker upp i texten för att understryka hur viktigt Xiomaras modersmål är för hennes kulturella identitet. Xiomaras svåruttalade namn spelar också en viktig roll, både i själva berättelsen och för oss läsare som måste anpassa oss efter ett språk som vi (möjligtvis) inte fullkomligt behärskar, vilket ger oss ökad empati för huvudpersonen och hennes situation.

Utdrag ur författaren Elizabeth Acevedos tacktal när hon vann National Book Award i år:

”As the child of immigrants, as a black woman, as a Latina, as someone whose accented voice holds certain neighborhoods, whose body holds certain stories, I always feel like I have to prove that I’m worthy enough and there will never be an award or accolate that would take that away.

But every single time I meet a reader who looks at me and says, ‘I have never seen my story until I read yours,’ I am reminded of why this matters. And that it’s not going to be an award or accolade. It’s going to be looking at someone in the face and saying, ‘I see you,’ and in return be told, ‘I am seen.’ And so, thank you so much to the readers who time and again remind me why I took this leap, why it matters, and why books matter.”