Kategori: Antirasistiska boktips

Publicerat

De ovanliga

”I’ll find a solution. I’m sure.”

 

”De ovanliga” är en fransk film av de judiska regissörerna Oliver Nakache och Érik Toledano som också ligger bakom succén ”En oväntad vänskap”. I denna film får vi följa den judiska huvudpersonen Bruno som alltid bär sin kippa under kepsen och hans kompanjon muslimen Malik. Filmens fokus ligger på deras passion, att hjälpa autistiska barn och ungdomar.

Vi får följa vardagshjältarnas stressiga arbetsdag. Mycket går fel då de autistiska ungdomarna som vårdas kan vara mycket oförutsägbara.  Bruno och Malik har tagit sig vatten över huvudet då de tagit in för många ungdomar som alla har stora problem. Bruno har även anställt en mörkhyad man som just tagit sig ur kriminaliteten. Han saknar utbildning och sköter inte sitt jobb men kanske borde även han få en chans att bättra sig? Dock uppstår problem när en pojke med ”lågfungerande” autism rymmer och hamnar på motorvägen vilket leder till en nästan action-laddad jakt, då de måste rädda hans liv.

Bristen på resurser och pengar är ett återkommande problem då hotet från inspektörerna som vill att de ska slå igen sin verksamhet, ständigt hänger över dem. Problematiken har hämtats direkt från verkligheten då många organisationer i Frankrike som förser de autistiska med mat och tak över huvudet blir tvungna att slå igen. Detta medför att många autistiska personer inte får de stöd som de behöver av det franska samhället och blir därmed tvungna att förlita sig på föräldrar eller i värsta fall blir hemlösa.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med franskt tal och svensk text. Ni kan även låna den digitalt som e-film via Cineasterna.

Publicerat

Hembiträde i nazisternas kök

”Usch, jag tycker det är otäckt med han, Hitler! Far säger att det kommer att bli krig. Är du inte rädd, Betty?

Betty såg förvirrat på sin vän. Hon visste inget om vare sig Hitler eller kriget.”

 

”Räkna hjärtslag” är en historisk roman som utspelar sig i Sverige på 30-talet. Vi får följa Betty som är 17 år och lämnat Hudiksvall för att arbeta som hembiträde i Stockholm hos en rik doktors familj. Året är 1937, precis innan Andra världskrigets utbrott. Betty vill egentligen utbilda sig och älskar att läsa böcker men hon är fast i köket som anses vara kvinnans plats i samhället.

Olyckligt nog är den rika familjen svår att behaga men Betty gör sitt bästa för att lära sig. Hon lär sig baka scones och laga festmåltider men också att få skinn på näsan då männens blickar dras till hennes skönhet. En dask på rumpan blir snart något mer och Betty inser att hon är utsatt som kvinna.

Doktorn framstår först som en respektabel man. Han låter till och med Betty låna böckerna från hans bibliotek. Allteftersom börjar vi ana att han har en mörkare sida. Han dras till Bettys ”ariska” utseende trots att han är gift. Doktorn visar sig vara en hängiven nazist, något som Betty med sin bristande utbildning inte riktigt förstår. Han kan inte vara ond, tänker Betty. Han är ju en bra människa som hjälper de svaga och sjuka. Vid hans sida har han alltid sin trogna hund, precis som Hitler är han en djurvän.

Betty träffar en äldre judisk man som heter Martin Fischer.  Han är lektor i litteratur på Uppsala universitet.  Han delar hennes läsintresse och föreslår att det finns andra möjligheter för Betty som att jobba på bibliotek och utbilda sig. Hon blir förälskad och de planerar att gifta sig men en dag är Martin spårlöst försvunnen.

Betty blir lämnad kvar med en mage som växer. I ett sista försök att rädda sin heder, ingår hon i en pakt med doktorns son Carl-Axel som är homosexuell och har ett hemligt förehållande med Martins bror. De ska gifta sig för att undvika samhällets fördomar. Men Betty blir inte lycklig och börjar förlora hoppet om att någonsin återse sin käresta som fastnat i krigets våld. Världen är grym mot de som är annorlunda.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Elib och som talbok med text via Legimus. Berättelsen slutar med en cliffhanger så läs även uppföljaren ”Värma händer” som också finns på vårt bibliotek.

Publicerat

Lita inte på de vuxna

”Knausgård  skrev dessutom om gatan här nedanför. (…) Han nämner ”invandrarkillarna” som han stöter på, om ”de som går så förbannat långsamt och tror att de äger trottoaren. Svart bakåtkammat hår, svarta skinnjackor, svarta byxor, och åtminstone en av dem hade pumaskor med loggan fram på tån, vilket jag alltid tyckt ser så larvigt ut. Guldkedjor om halsen, lite vingliga, liksom outvecklade armrörelser.”

Du ställde dig i upp i soffan och skrattade rakt ut i luften: ”Så sjukt!” tjöt du. ”Det där kan ju vara vi!” (sid 199-200)

”Blir du ledsen om jag dör?” är en verklighetsbaserad berättelse om  ungdomsledaren och bokens författare Nicloas Lunabbas vänskap med en stökig invandrarkille, Elijah.

Lunabba träffar Elijah när han är 8 år och spelar basket. Lunabba ser genast att pojken har det svårt hemma med en mamma som är alkoholist. Han saknar en trygg fadersfigur. Pojken är utåtagerande och går på en skola i Malmö som anses vara ”Sveriges sämsta skola”.

Elijah stoltserar med att han är ”bäst på att vara sämst”. En invandrarkille som ser ut som både en arab och en afrikan är det väl ingen i Sverige som gillar. Dessutom lever han ju upp till de negativa stereotyperna då han hänger på stan med grabbarna, hamnar i bråk och sätter eld på gardinerna i skolan.

Trots detta känner Lunabba sympati för pojken och bjuder in honom i sitt hem. Han kan identifiera sig med pojken då han själv hade en stökig uppväxt med en våldsam far och en mamma som dog tidigt i cancer. Kanske behöver pojken egentligen bara en vuxen som bryr sig om honom?

Detta blir starten på något nytt då Elijah med tiden börjar bli mer empatisk. Han börjar plocka upp efter sig hemma och får bättre betyg i skolan. Till sist får han till och med ett basketstipendium i USA och blir proffsspelare.  Han visar stolt upp sina betyg via Skype som alla är A och B efter det amerikanska skolsystemet.

Trots denna solskenshistoria, pågår gatuvåldet hemma i Malmö. Elijahs två kompisar har börjat umgås i kriminella kretsar. Den ena spränger sig själv i luften då han försöker döda en barnfamilj och den andra skjuter en jämnårig pojke som visar sig vara son till en av Lunabbas vänner. Pojkarna skyller på Lunabba, eftersom de anser att det var orättvist att bara Elijah fick stöd av de vuxna.

Boken slutar till och med i ett otäckt transkriberat telefonsamtal då pojken som blev skjuten vädjar efter hjälp till 112 men får svaret att han inte kan ha blivit skjuten i huvudet om han kan ringa dem. Detta sker medan han ligger och förblöder bredvid sin mördade kompis som redan dött av skottskadorna.

”Blir du ledsen om jag dör?” är en viktig berättelse om våldet som pågår i vårt eget land och om invandrarkillarna som inte får det stöd som de behöver från samhället och blivit svikna av de vuxna. Boken handlar också om rasism och stereotyper då det är lätt att avhumanisera dem precis som Knausgård gjorde i sin bok, istället för att ge dem en röst.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok 24 oktober på Legimus.

Publicerat

Att leva med döden

”När Tilda öppnar dörren smiter Knut förbi Agnetas ben. Hon står upp framför Tilda. Blockerar ingången. fast hon är liten gör blicken henne stor. (…)

Dom är lika långa när Tilda har ytterskor på sig. Mu biigá, säger hon i det blonda håret. Drar med handen över dotterns rygg som för att säga allt blir bra fast allt är åt helvetet.” (sid 168)

”Kaffe med mjölk” är den samiska författaren Ella-Maria Nuttis debutbok. I denna berättelse får vi följa en samisk mor och hennes dotter. Fokuset ligger på vardagsdramatiken mellan dem men modern har en mörk hemlighet. Hon har bara några dagar kvar att leva eftersom hon har fått lungcancer efter år av kedjerökande.

Titeln refererar till hur stockholmare ofta dricker kaffe med mjölk eller trendiga latte. Detta kan tyckas som en liten obetydlig detalj men visar på hur dottern har förändrats sedan hon flyttade ned till Stockholm. Hemma i Gällivare/Jiellevárri dricker de kaffet svart och bittert och samerna har sin egen kaffekultur. Romanen handlar mycket om just detta, att det sker klassresor och kulturkrockar i nutid även inom Sveriges gränser.

Berättelsen har ett unikt språk med dialekt från Gällivare och ”hittepå” ord som lysrörsfint, fulperuk och argbanka. Som alla mammor och döttrar har de sina egna uttryck och ibland dyker även enstaka ord från deras modersmål upp. Ett språk som mamman inte har pratat på flera år men som hon aldrig har glömt trots att hon levt ett väldigt assimilerat liv.

Även om man som svensk inte kan relatera till samernas sorg så är igenkänningsfaktorn stor då berättelsens fokus ligger på vardagsrealismen utan att försköna varken livet eller döden.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus.

Publicerat

Ett telefonsamtal från himlen

”It starts snowing. In the middle of May? I look around, wondering what’s going on. As the snow falls on my hair and shoulders, I realize it isn’t snow at all. It’s petals. It’s raining cherry blossom petals?

I know you’re here, Sam. Because you’re everywhere. You were back in the coffee shop, there at the lake, somewhere waiting in these fields. (…) You’re a part of me now. You’re everywhere I look, falling from the sky like petals.” (p. 287)

”You’ve reached Sam” är en sorglig och romantisk engelsk ungdomsroman med inslag av magisk realism. Boken är den vietnamesiska författaren Dustin Thaos debutbok.

Berättelsen handlar om den 17-åriga Julie Clarke som går sista året på gymnasiet och just förlorat sin japanska pojkvän Sam i en tragisk bilolycka. Hon har svårt att hantera sin sorg på ett hälsosamt sätt och stöter ifrån sig både vänner och familj. Hennes sorg tar uttryck i ilska, vilket slutar med att hon slänger bort Sams gamla jeansjacka, ett beslut som hon sedan ångrar. Men det är för sent, sopbilen har redan varit förbi.

Julie är utom sig av sorg tills hon en dag får ett telefonsamtal från ett okänt nummer. När hon svarar hör hon sin pojkväns röst och kan inte tro att det är sant. Sam är död men har på något oförklarligt sätt lyckats ringa henne från himlen.

Varken Sam eller Julie vill släppa taget, då Julie inte bara sörjer pojkvännens död utan även framtiden som de skulle ha haft tillsammans: alla resor de kunde ha gjort, universitetet som de ville gå på, deras drömmar om att skriva och skapa musik tillsammans.

Julie och Sam börjar prata med varandra över telefonen som om allt var som vanligt men snart inser hon att hon blir mer och mer bortkopplad från omvärlden och att hon inte är den enda som sörjer pojkvännen. Men vem kommer att tro henne om hon berättar att hon pratar med ett spöke? Och är Sam på riktigt eller bara i hennes fantasi?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Publicerat

Sms från Soppero

”Agnes såg att det var samiska och hennes hjärta började slå snabbare. Hon kände igen enstaka ord. Men vem skickade ett sms på samiska?”

 

”Sms från Soppero” är en samisk ungdomsroman från 2007 som handlar om den 13-åriga Agnes som bor i Solna. Hon har fjällsamisk släkt från sin mammas sida men behärskar inte språket och utövar inte kulturen på något sätt. Boken är första delen i en serie i tre delar.

En dag får hon ett underligt sms av en kille från Soppero som verkar vara kär i henne. Problemet är bara att sms:et är skrivet på samiska. Hon reagerar nästan stereotypiskt svenskt: vem skickar sms på samiska? Agnes inser snart att detta är ett språk som samiska ungdomar faktiskt talar och bestämmer sig för att översätta med hjälp av sin mammas gamla samiska läroböcker och plötsligt öppnar en helt ny värld upp sig för henne.

Även om startskottet för hennes identitetssökande handlar om att flörta med en kille (vilket kanske inte låter helt feministiskt), är Anges längtan till sina samiska rötter gestaltad på ett fint sätt.

Vi får ta del av den samiska kulturen både via den samiska pojkvännen som heter Henrik och Agnes släktingar. Vi får se Agnes áhkku (mormor) baka gáhkku (samiskt bröd) på samma självklara sätt som en svensk farmor bakar kanelbullar. Vi får se Henrik sticka iväg på sin fyrhjuling på samma sätt som en svensk kille åker iväg på sin moppe, när hans samiska mamma klagar på att han träffar en svensk tjej eftersom hon vill att han ska ta över renarna. Även dofterna beskrivs som Agnes morfar som alltid luktar rökt kött precis som jägare i Norrland ofta gör.

På så sätt finns det ändå en igenkänningsfaktor även för den svenska läsaren vilket hjälper till att normalisera de samiska karaktärerna och deras kultur istället för att beskriva dem som exotiska. Agnes identitetssökande under tonåren är något som många kan relatera till oavsett om de tillhör ett urfolk eller är svenska.

Berättelsen berör dock den tråkigare sidan av att vara både svensk och same samtidigt. Både internaliserat från Agnes och hennes mammas håll och från den samiska kusinen som har förutfattade meningar om ”halvsamer” vilket leder till gatekeeping och snedvriden identitetspolitik.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus. Finns även tillgänglig på samiska i appen Bläddra där man kan hitta flera böcker på minoritetsspråk.

Publicerat

Ihågkom oss till liv

”Jag tänker på föreställningen om Sverige som så homogent och rågblont fram tills nu. Men det har levts andra liv här.” (sid 69)

 

”Ihågkom oss till liv” är en serieroman av Johanna Rubin Dranger som handlar om Förintelsen. Denna bok är tillägnad Drangers judiska släkt som dödades och diskriminerades. Serieromanen känns särskilt relevant i nutid då den välkända serieromanen ”Maus” som också handlar om Förintelsen förbjudits och censurerats på amerikanska skolbibliotek.

Dranger kämpar med att pussla ihop släktens historia som till stora delar blivit bortglömd och utplånad. Namn har glömts bort, som om personerna aldrig har funnits. Vi får ta del av flera människoöden, bland annat en pojke vid namn Faivel. Han var mycket liten när han blev offer för Förintelsens ondska.

Efter mycket blod, svett och tårar lyckas Dranger få sina bortglömda släktingarnas namn: Perla, Sonia och Faivel inristade på Förintelsemonumentet i Stockholms stora synagoga bara för att sedan inse att hon troligtvis fått deras dödsår fel.  Detta visar tydligt på hur det ibland kan vara svårt att bevara historia om utsatta minoriteter eftersom uppgifterna ofta mörkats för att dölja övergreppen de utsattes för.

Serieromanen har därmed vissa likheter med Mats Jonssons ”När vi var samer” då båda författarna har levt väldigt assimilerade liv och haft svårt att fylla i vissa luckor när de gjort sin research.

Dranger berör också hur de svenska judarna behandlades under Förintelsen. Hon hittade sina släktingar i ett register över judar och andra förintelsemotståndare som gjordes av nazisten och Sverigedemokraten Erik Walles. Han hade bland annat dokumenterat information som när de kom till Sverige m.m. Registret skapades i syfte att ange dessa personer vid ett nazistiskt maktövertag. Tyvärr skedde detta i vårt grannland Norge då de norska judarna arresterades, vilket visar på hur sårbara de svenska judarna verkligen var vid denna tidpunkt.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Maus: en överlevandes historia” av Art Spiegelman som finns på vårt bibliotek.

Publicerat

Sjöhästar

”Du behandlar vår kärlek som om det vore en form av estetiskt utövande. För dig är kärlek en fantasi som du konstant måste förverkliga genom att klä i ord. Men jag är här, Nilo! Jag är för fan en person!”

 

”Sjöhästar” är en unik berättelse skriven av slam-poetry mästaren Niklas Mesaros.  Poetry-slam är när man tävlar om att läsa upp poesi högt i max 3 minuter och är en blandning mellan teater, monolog och stand-up. Mesaros bakgrund märks i boken, då språket är symboliskt och ofta mycket blommigt.

Berättelsen handlar om två icke-binära transpersoner Nilo och Nasim, ett par i 20-årsåldern som har varit tillsammans i 5 år men inte längre älskar varandra. Mesaros har valt att skriva boken i första person då Nilo som är berättarrösten benämns i jag-form och Nasim i du-form. Även könsneutrala pronomen används som ”en” istället för ”man” och ”hen” istället för ”han” eller ”hon”. Könsöverskridande uttryck nämns som användning av glittrig ögonskugga m.m.

”Vad läsaren inte vet är om den handlar om två killar, två tjejer eller om en tjej och en kille, eller två ickebinära. Jag tror inte det gjorts tidigare, jag har i alla fall inte ramlat över nån bok som undviker att könsbestämma karaktärerna.” – Niklas Mesaros, ”Jag attraheras av feminina killar och maskulina tjejer”, intervju med QX

Vi får följa Nilo under den sista veckan i hens relation med Nasim, innan de gör slut. Nilo framstår som en osäker individ som är emot att döma andra människor men motsägelsefullt nog också själv är väldigt dömande. Hens mindervärdighetskomplex är dock till viss del förståeligt då hen både får utstå trakasserier och blir vid ett tillfälle överfallen på tunnelbanan av ett gäng som består av fulla fotbollshuliganer.

Nilo är också extra utsatt på grund av hens utländska härkomst eftersom pappan flydde från Budapest till Sverige med familjen. Även flyktingarnas perspektiv lyfts fram via Nilos vän Anya som är muslim och har tvingats fly till Sverige.

När hon visar sig vara dödssjuk och inte har någon familj som bryr sig blir dock melodramat med Nasim mindre viktigt i Nilos ögon, då hen börjar se på tillvaron med andra ögon och blir tvungen att konfrontera både sin egen och Anyas dödlighet. Boken handlar på så sätt delvis om privilegier både de som Nilo inte har som icke-binär transperson men samtidigt också åtnjuter som en fullt frisk svensk medborgare.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok med text via Legimus.

Om ni är intresserade av att läsa fler böcker om icke-binära karaktärer (Mesaros har fel i att de inte finns!) kan ni även hitta dessa titlar i vår regnbågshyllan:

Publicerat

Nadjas hemliga värld

”Vad är det där? frågar dottern och pekar på böckerna i olika färger och mönster som väller ur resväskan.

”Nadjas dagböcker, svarar jag. allt hon har för sig på dagarna, hur hon mår, om hon är sjuk eller frisk.”

Dottern stannar upp för en sekund. ”Men inte hennes egna väl? Det är ju inte hon som har skrivit?”

Sedan skrattar hon och tillägger: ”Tänk om det enda Nadja kunde göra var att skriva dagbok och ingen visste om det. Hon kanske egentligen är musikkritiker och bara lyssnar på jättekonstig musik på nätterna när ingen hör. Och tycker att alla andra har dålig pitch när de sjunger Mamma Mu.”

”Om Nadja” är den lesbiska genusvetaren och socialantropologen Fanny Ambjörnssons biografi om sin syster Nadja som föddes med flera funktionsvariationer. Hon hade en grav CP-skada efter att hon fick för lite luft när hon föddes. Nadja var blind, kunde inte prata eller gå och var i behov av assistenter dygnet runt. Nadja avled år 2020 då hon var 34 år gammal.

Ambjörnsson har baserat biografin på anteckningar som Nadjas assistenter skrivit genom åren och familjens egna observationer. Hon diskuterar däremot om det är möjligt att beskriva en person på ett rättvis sätt, om hen saknar en egen röst. Nadja älskade musik, ramsor och sagor i ljudboksformat – kanske var hon i själva verket en musikkritiker? Nadjas hemliga inre värld förblir ett mysterium både för läsaren och för systern.

Vi får ta del av assistenternas vardag med Nadja, som fungerar som hennes förlängda armar och ben. Den mest lojala är Jessica som följde Nadja från förskolan till graven trots dålig lön, övertid och helgarbete, även när hon själv hade småbarn.

Så småningom ändras reglerna för vilka anteckningar vårdarna får föra, detta i syfte att skydda patienternas integritet. Konsekvensen blir dock att Nadja endast blir ett anonymt objekt, då allt fokus hamnar på om hon hostat mer än vanligt. I de tidigare anteckningarna syns Nadjas personlighet mer tydligt, hon ler när hon hör det ikoniska musikstycket i reklamen för Gevalia på TV, är fascinerad av åskan, kan göra vissa aktiviteter som att smaka på bulldeg och tycker att dans är tråkigt.

Ambjörnsson går även igenom hur personer med funktionsvariationer behandlats historiskt. I många fall blev dessa barn utraderade ur familjen, som mörka hemligheter att skämmas för. Hon berättar också om hur flera experiment gjordes av bland annat tandvården då med patienternas hälsa som insats. Barnen matades med stora mängder godis och socker tills de tappade alla tänder.

Ambjörnsson diskuterar även hur det är att tillhöra fler minoriteter samtidigt. Familjen går på en musikal om Förintelsen och märker att nästan alla grupper finns representerade i familjen: judar, funktionsvariation och HBTQ.

Vi får även lära känna resten av familjen. Ambjörnssons mor blir dement på slutet och har svårt att komma ihåg sina barn. Hon minns Nadja eftersom hon stack ut men inte Nadjas tvillingsyster Liv som föddes utan funktionsvariationer och aldrig skapade några problem vilket medförde att hon blev lite bortglömd.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok via Legimus 9 mars. Finns även som e-bok via Elib.

Publicerat

Samernas nationaldag – 6 februari

Samernas nationaldag firas över hela Sápmi sedan 1993, för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera gemensamma frågor.

Samerna är ett av världens ursprungsfolk och det enda i Europa. De har förtryckts historiskt, på 1600-talet av Svenska kyrka då det var olagligt för samerna att utöva sin religion och kultur. Om en same jojkade eller spelade på trummor kunde hen få dödsstraff. Kyrkan trodde att samerna utförde trollkonster och tvingade dem att konvertera till kristendomen.

På 1800-1900-talen utsattes samerna för biologisk rasism. Samerna ansågs vara underlägsna och ha ett särskilt utseende. Deras kroppar mättes och fotograferades. Även idag uppstår konflikter då renskötseln påverkas negativt av gruvdrift, vattenkraftverk, tjuvjakt m.m.

(Källa: samer.se)

Boktips:

Stöld, Ann-Hélen Laestadius: Roman om den samiska renskötardottern Elsa som blir hotad av en tjuvjägare som dödat hennes ren. Skildrar samernas situation i nutid då Elsa tidigt blir medveten om rasismen och sin utsatthet som same efter hatbrottet. Belyser även den utbredda psykiska ohälsan och höga självmordsstatistiken bland unga samiska män.

Himlabrand, Moa Backe Åstot: Ungdomsroman med HBTQ-tema. Den tonåriga renskötaren Ánte har alltid vetat att han vill ta över familjens renar men möter fördomar på grund av samernas syn på homosexualitet och könsroller.

Sameblod: Film från 2016 som berör samernas situation under 30-talet. I denna film får vi följa Elle Marja, en samisk tjej som går i nomadskola för samer och utsätts för dåtidens rasbiologiska mätningar. Handlar främst om identitet och att förneka sin kultur, då Elle Marja bestämmer sig för att bli ”svensk”.