”At some point, it seems a new rule was added to the world’s rulebook, and it reads: Make anyone else unhappy and you die.
It’s like the first page of Death Note or something.” (p 85)
”Sympathy Tower Tokyo” är förra årets vinnare av det prestigevärda Akutagawa-priset som är Japans finaste litteraturpris. Dock blev författaren Rie Qudan någorlunda kontroversiell då hon medgav i efterhand att boken skrivits med hjälp av AI. Detta berodde dock inte på att hon ville fuska eller plagiera utan att självaste Chat-GPT dyker upp i boken som en av huvudkaraktärerna. Qudan lät därmed sin robot medförfattare att tala för sig själv. Ungefär 5 % av texten uppges vara AI-genererad.
”A stark-naked Naomi or Kyoko clasping my head with both of her arms, and the mere sound of her strong-vowelled, Japanese-inflected English, shouted down at me from above – So guddo! Fasuta! Aimu camingu! – leading me to an earthly paradise.” (p 84)
AI-kontroverser åt sidan, vad handlar boken egentligen om? Vi får följa en arkitekt vid namn Sara Machina som är i 30-årsåldern och fått i uppdrag att bygga ett torn som ska fungera som ett sorts lyxhotell för kriminella som avtjänar sina straff. Samhället har börjat sympatisera med alla som begår brott, till gränsen på Stockholmssyndrom. Ett poängsystem har framtagits för att bedöma hur sympatiska brottslingarna är baserat på olika psykologiska faktorer och fysiska förutsättningar. De propsar på att alla kriminella bara är offer för sina tragiska omständigheter. Kognitiv dissonans uppstår i Sara då hon själv är ett våldtäktsoffer av ett brott som aldrig försonades.
Istället för att vända sig till en riktig psykolog, anförtror sig Sara åt sin trogna vän Chat-GPT som svarar som en AI brukar göra. Den nutida kritiken mot AI som alltid vill linda in allt i bomull är markant, och kan kopplas till det växande problemet med ungdomar som i allt större utsträckning använder AI för att prata om känslor och psykisk ohälsa.
”Sympathy Tower Tokyo” är en väldigt aktuell bok om vår samtid som snabbt förändras i takt med den digitala utvecklingen. Samtidigt är boken också en produkt delvis skapad med en AI, vilket kanske gör budskapet lite motsägelsefullt. Boken är översatt till engelska men användningen av olika japanska skriftsystem lyser igenom, som till exempel användningen av katakana och engelska låneord, som används av karaktärerna för att framstå som mer moderna, globala och politiskt korrekta än de egentligen är.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.
Om ni letar efter ett kontrasterande perspektiv läs även den populära mangaklassikern ”Death Note” som handlar om en kille som tänker tvärtom, att alla kriminella förtjänar dödsstraff:



”At some point, it seems a new rule was added to the world’s rulebook, and it reads: Make anyone else unhappy and you die.
”Spegeln svarar: Du är vacker, drottning min. Men Snövit är vackrare. (…)
”Can you… can you wait a sec while I get dressed?”
”He can give you a real rose while I can only give you a paper one.” (p 206)


”Sarah tittade upp från Annas dagbok och stirrade på sin egen spegelbild över toalettbordet. Hon kunde knappt tro det hon just läst. ”Stackars Anna”, viskade hon och rörde vid boksidan. Fingerspetsarna följde handstilen, som om hon kunde sträcka sig genom tiden för att trösta flickan.” (sid 240)

”When I die, please bury me. Dig me a grave with a large pearl oyster shell. Take a fragment of a star that had fallen from the heavens and mark my grave with it. Then, wait for me beside my grave. I will come and see you again.” (p 92)
