Etikett: transpersoner

Publicerat

Den sista japanen i världen

”Knud verkade ointresserad av sex, men han tyckte inte om krångligheter, var less på sin mamma som inte kunde släppa taget om sin son, och så låg det i hans natur att finna erotik i språk. En sådan person ville jag gärna ha som reskamrat.” (sid 57)

 

”Spridda över jordklotet” är en berättelse om språk, identitet och att leva i en global värld. Vi får följa den japanska Hiruki som är den sista överlevaren från Japan som försvunnit under havets yta. Hemlandet är nu ett minne blott och blir endast ihågkommet som ”Sushilandet”. Vissa dystopiska inslag finns men berättelsen förblir hoppfull.

Hiruki som flytt till Danmark träffar en lingvist som heter Knud. Han blir förförd av Hirukis språk panska som hon hittat på själv och är en osalig blandning av alla nordiska språken. Hiruki berättar om sitt hemland och sushin men Knud förstår inte vad hon menar – sushi kommer väl från Finland? Vi får möta ett gäng färgstarka karaktärer Akash som är en indisk transperson klädd i sidensari och Tenzo som är en sushikock och Hirukis älskare. Han planerar att föreläsa vid en umamifestival men får förhinder. Tenzo är inte den han utger sig för att vara utan är egentligen en inuit från Grönland.

Vi kan ana att denna underliga berättelse handlar om kulturutbyte och kulturell appropriering på både gott och ont. Karaktärerna brottas med sina identiteter då Hiruki är den sista japanen som förlorat sitt språk och sin kultur och Akash som har en hybrid identitet och inte vet om hen är en kvinna eller en man, vilket leder till total förvirring. Karaktären har fått viss kritik för att vara transfobisk då flera olika pronomen används i tilltal istället för enbart kvinnliga men detta skulle också kunna relatera till hur många transpersoner numera väljer könsuttryck utanför de snäva ramarna inom manligt och kvinnligt.

Yoko Tawada är en japansk författare som skriver främst på tyska. Hon har bott i Berlin sedan 2006 och är fascinerad av skandinavisk kultur och språk då vi som talar danska, norska eller svenska kan förstå varandra trots språkbarriärerna vilket inspirerade henne att skriva denna roman då hon själv alltid måste tänka efter när hon skriver på tyska som är mycket olikt japanskan.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Finns även som talbok med text via Legimus.

Publicerat

Tik-tok favoriter – Heartstopper Volume 5

”I’ll miss you at school…”

 

”Heartstopper Volume 5” är den senaste boken i den populära tecknade serien om det gulliga paret Nick och Charlie som tagit världen med storm. I denna volym får vi se dem åldras och utvecklas. Nick som är lite äldre än Charlie har tagit studenten och funderar på vilket universitet som han ska välja. Detta mynnar ut i en existentiell kris, då han inte vet vem han är eftersom han definierar sig främst som Charlies pojkvän. Vännerna stöttar honom och Nick bestämmer sig för att framtiden är viktigast, kärlek fungerar även på långt avstånd.

Samtidigt fyller Charlie 16 år och börjar fundera över sin relation med Nick. Han vill börja göra mer än att kyssas och kramas men har dåligt självförtroende eftersom han är anorektisk och har ärr efter hans självskadebeteende som nämns i de tidigare volymerna. Som vanligt slutar dock allt lyckligt och Nick och Charlie fortsätter att vara kära. Vi får ta del av några roliga ögonblick då Nick och Charlie försöker ha sex men blir störda av hans hundar, samt när Nick ska köpa preventivmedel för första gången och hans kompisar som är transpersoner tvingar honom att gå till kassan istället för självservice.

”Heartstopper Volume 5” är en mycket snabbläst bok, att läsa den luftiga texten tar ca 20 minuter. Möjligtvis skulle man kunna argumentera att den är lite väl snabbtläst men det finns fler delar av serien som ”Den här vintern” som man kan underhålla sig med om man längtar efter mer Nick och Charlie!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Ni hittar serien i regnbågshyllan och på Tik-tok snurran.

Publicerat

Grönlands sorg

”De stora fjällen skyddade oss mot vinden, mot världen. Jag satt på en stor sten på stranden en dag i viken och tänkte på min farbror. Hans jolle hittades här i närheten. Min farbror fanns inte i jollen men där fanns tomma ölflaskor, ett par svarta gummistövlar med foder och ett brev till aanaa. Vid hans minnesgudstjänst sa de att det var en olycka. (…) Jag skulle lära mig att flyga helikopter och flyga in i mina föräldrars hus medan de var på jobbet. Så skulle de inte kunna ljuga om min död.” (sid 264-265)

”Blomsterdalen” utspelar sig i det postkoloniala Grönland och handlar om landet som har den högsta självmordsstatistiken i världen, med ett självmord per tusen invånare vilket är sex gånger högre än Sverige. Boken är skriven av den lesbiska författaren Niviaq Korneliussen som själv är grönländare.

Denna berättelse utspelar sig i Nuuk som är Grönlands största stad. Vi får följa jaget som är en lesbisk inuit-kvinna som likt många grönländare lider av självmordstankar. Jaget har sedan hon var liten varit fascinerad av döden. Hon hoppar ut genom fönster och gör kullerbyttor i bassängen för att få uppmärksamhet men blir alltid bortglömd, en känsla som är ett återkommande tema.

I blomsterdalen smyckas gravarna med fula plastblommor. Jaget är övertygad om att en dag kommer hon också att ligga där. Hon åker till Danmark för att studera på universitet men saknar läshuvud. Hennes relation med flickvännen Maliina blir alltmer avlägsen då hon är otrogen med en döv kvinna. Under berättelsens gång får vi ta del av små notiser om personer som begått självmord och blivit anonyma delar av statistiken. Vi får även se HBTQ-personernas problem då jagets homosexuella vän till slut begår självmord på grund av en kombination av homofobin i det lilla samhället och postkolonial sorg.

”Blomsterdalen” är en prisbelönt bok som vunnit Nordiska rådets litteraturpris 2021 och berör flera allvarliga samhällsproblem i Grönland. Både den mentala ohälsan då jaget eventuellt förlorar allt förnuft medan hon sakta sjunker in i depressionens svarta avgrund och den pågående rasismen både mot grönländare generellt sett men också inuiter som har svårt att få jobb om de har traditionella tatueringar. När jaget kommer till Danmark ses hon genast som ett misslyckade vilket blir en självuppfyllande profetia.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observerar att boken innehåller väldigt många grafiska beskrivningar av sex och självmord.

Publicerat

Tradition möter passion

”Titta på hans händer! Han gör narr av georgisk dans!”

 

”And then we danced” är en svensk-georgisk film från 2019 med HBTQ-tema. Filmen har vunnit flera fina priser bland annat Guldbaggen 2020 för bästa film, manuskript, manliga huvudroll och foto. Filmen har även blivit Oscarsnominerad. Filmens regissör Levan Akin fick idén till filmen då han såg ett videoklipp om ett hatbrott under den första georgiska Pride-paraden.

Filmen utspelar sig i Georgien och handlar om den homosexuella dansaren Merab som lever under fattiga förhållanden. Han och hans bror är med i ett danskompani som utövar den traditionella georgiska dansen. En ny dansare tillkommer en dag, den bisexuella Irakli och gnistor sprakar mellan honom och Merab när de dansar tillsammans. Vi får se kulturen i Georigien uttryckas inte bara genom dans men också nattliv, klubbar, erotik och musik.

Samhället som de lever i är tyvärr inte tolerant mot de som är annorlunda. Den georgiska dansen fokuserar på maskulinitet, något som Merab som homosexuell man brottas med. Han kämpar på trots kompaniets fördomar men hans sexualitet väcker omgivningens förakt som uttrycks i våld och skällsord.

Samtidigt brottas han med sin fattigdom. Hans familj har inte längre el eftersom de inte kan betala räkningarna och hans bror har börjat prostituera sig för att kunna försörja dem. Iraklis mor blir sjuk och han måste resa hem och gifta sig med en kvinna. Allt slutar inte lyckligt för Merab men han vågar till slut i alla fall stå upp för den han är och uttrycka sig genom sin dans trots att dansjuryn med sina föråldrande traditioner inte kan förstå den.

Filmen väckte starka känslor i Georgien där homofobin fortfarande är stark. Filmteamet fick ta emot dödshot och var tvungna att ha livvakter. Vid filmens premiär utbröt våldsamma protester från nationalkonservativa kristna organisationer, vilket även stöddes av den ortodoxa kyrkan. Filmens koreograf har därför valt att vara anonym.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med georgiskt tal och svenska undertexter. Observera att filmen innehåller några erotiska sexscener.

Publicerat

Tik Tok favoriter – Heartstopper

”You can’t tell whether people are gay by what they look like.”

 

”Heartstopper” är en HBTQ-berättelse i fyra delar som började som en gratis webb-serie på Webtoon och sedan tog världen med storm. Serien har både blivit populär på TikTok och filmatiserats som en tv-serie på Netflix.

Vi får följa två killar som heter Nick och Charlie som går på en pojkskola i England. Charlie har haft det jobbigt på sistone. Han har blivit mobbad för sin sexuella läggning eftersom han är den enda killen på skolan som är öppet homosexuell. Detta har påverkat hans psykiska hälsa, vilket lett till att han skadar sig själv för att stilla ångesten han känner varje morgon som han tvingar sig upp för att gå till skolan. För att göra saker ännu värre, börjar hans före detta pojkvän Ben att bete sig obehagligt.

Heartstopper Volume One: The million-copy bestselling series, now on Netflix!: 1 : Oseman, Alice: Amazon.it: Libri

Nick är lite äldre än Charlie och går inte i samma klass men när de läser en kurs tillsammans hamnar de bredvid varandra. Nick är en stereotypisk ”jock” som har stora muskler och spelar häftiga sporter som rugby. Men han har också en mjukare sida. Han älskar att baka kakor och pratar flytande franska eftersom hans pappa, som han inte har så mycket kontakt med, är fransman och bor i Paris.

HEARTSTOPPER — chapter 4 - 10 vulnerable Content warning: This...

En romans börjar spira mellan de två vännerna. Fokuset ligger på känslor och serien förblir för det mesta hoppfull även om vi får glimtar av en mörkare sida då homofobin alltid är närvarande. Även fördomar om hur en person som är gay ska bete sig och se ut, diskuteras då omgivningen har svårt att acceptera att Nick är en manlig bisexuell sportkille.

Tre delar av serien finns att låna på vårt bibliotek på engelska. Ni kan även läsa den gratis på Webtoon. Serien är lättläst med luftiga sidor och lite text.

Publicerat

Modet att våga vara sig själv

”I’ve been interested in clothes since I was a kid. I always wanted to wear my big brother’s clothes.

Ever since then when I wear my favorite clothes, I feel at ease. It’s the only time I don’t see a version of myself that I hate.”

 

”Boys run the riot” är en HBTQ-manga som handlar om street fashion och modet att våga vara sig själv. Vi får följa Ryo som går på gymnasiet och identifierar sig i hemlighet som en transperson. Berättelsen är delvis baserad på tecknarens/författaren Keito Gakus egna erfarenheter som transperson.

Ryo får en dag en ny klasskamrat Jin Sato som snabbt blir sedd som skolans värsting. Jin sticker ut på ett sätt som inte är vanligt i Japan och klär sig i coola kläder och solglasögon. Ryo dömer först ut honom men när Jin ser hans talang för graffiti föreslår han att de ska starta ett klädmärke tillsammans. Ryo vill inte sticka ut men är ändå intresserad av idén eftersom mode är något som alltid betytt mycket för honom.

Till slut låter sig Ryo övertalas. Det visar sig dock att Jin är en väldigt populär influenser på sociala medier med tusentals följare och snart går alla oavsett kön och ålder omkring i t-shirten som Ryo designade. Ryo är först generad och ångrar sig men snart lär han sig att också våga vara annorlunda och strunta i andras fördomar.

Serien är översatt till engelska och finns att låna i regnbågshyllan på vårt bibliotek.

Publicerat

Sjöhästar

”Du behandlar vår kärlek som om det vore en form av estetiskt utövande. För dig är kärlek en fantasi som du konstant måste förverkliga genom att klä i ord. Men jag är här, Nilo! Jag är för fan en person!”

 

”Sjöhästar” är en unik berättelse skriven av slam-poetry mästaren Niklas Mesaros.  Poetry-slam är när man tävlar om att läsa upp poesi högt i max 3 minuter och är en blandning mellan teater, monolog och stand-up. Mesaros bakgrund märks i boken, då språket är symboliskt och ofta mycket blommigt.

Berättelsen handlar om två icke-binära transpersoner Nilo och Nasim, ett par i 20-årsåldern som har varit tillsammans i 5 år men inte längre älskar varandra. Mesaros har valt att skriva boken i första person då Nilo som är berättarrösten benämns i jag-form och Nasim i du-form. Även könsneutrala pronomen används som ”en” istället för ”man” och ”hen” istället för ”han” eller ”hon”. Könsöverskridande uttryck nämns som användning av glittrig ögonskugga m.m.

”Vad läsaren inte vet är om den handlar om två killar, två tjejer eller om en tjej och en kille, eller två ickebinära. Jag tror inte det gjorts tidigare, jag har i alla fall inte ramlat över nån bok som undviker att könsbestämma karaktärerna.” – Niklas Mesaros, ”Jag attraheras av feminina killar och maskulina tjejer”, intervju med QX

Vi får följa Nilo under den sista veckan i hens relation med Nasim, innan de gör slut. Nilo framstår som en osäker individ som är emot att döma andra människor men motsägelsefullt nog också själv är väldigt dömande. Hens mindervärdighetskomplex är dock till viss del förståeligt då hen både får utstå trakasserier och blir vid ett tillfälle överfallen på tunnelbanan av ett gäng som består av fulla fotbollshuliganer.

Nilo är också extra utsatt på grund av hens utländska härkomst eftersom pappan flydde från Budapest till Sverige med familjen. Även flyktingarnas perspektiv lyfts fram via Nilos vän Anya som är muslim och har tvingats fly till Sverige.

När hon visar sig vara dödssjuk och inte har någon familj som bryr sig blir dock melodramat med Nasim mindre viktigt i Nilos ögon, då hen börjar se på tillvaron med andra ögon och blir tvungen att konfrontera både sin egen och Anyas dödlighet. Boken handlar på så sätt delvis om privilegier både de som Nilo inte har som icke-binär transperson men samtidigt också åtnjuter som en fullt frisk svensk medborgare.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok med text via Legimus.

Om ni är intresserade av att läsa fler böcker om icke-binära karaktärer (Mesaros har fel i att de inte finns!) kan ni även hitta dessa titlar i vår regnbågshyllan:

Publicerat

Lesbiska ligan

”Nu hade alla hon älskat vänt henne ryggen. Hon skruvade på ringen och vred den av fingret, höll upp den framför ansiktet. Tårarna blandades med regndropparna och hon brydde sig inte om att människor hastade förbi bakom henne med huvudena hukande under paraplyer. (…) Det fanns ingen anledning att behålla ringen. Margit skulle aldrig få den, ingen annan kvinna heller.”

”Lesbiska ligan” av Mian Lodalen är en historisk roman som är baserad på en verklig händelse (alterfiktion). 1943 var sista gången i svensk historia som någon blev straffad för att vara homosexuell. Händelsen blev känd som ”Lesbiska ligan”, ett alkoholindränkt svartsjukedrama mellan ett flertal lesbiska/bisexuella kvinnor som spårade ur.

I denna bok får vi främst följa Eva Lindberg (1899-1978), Margit Bernhardina Zacke (1904-1943) och Elin Gunvor Lindquist (1913-1976). Vi får en inblick i hur det var att vara lesbisk och osäker på sin könsidentitet på 40-talet. Lindberg beskriver sig som en ”manskvinna” som känner sig mer bekväm i kortklippt frisyr och herrkostym. Även Lindquist beskrivs som maskulin och kan möjligtvis ha identifierat sig som en transperson.

Lindberg gifte sig däremot med en man, Gösta och bar då mer stereotypa kvinnokläder som kofta och kjol. Lindberg kände sig dock aldrig nöjd när hon förnekade sin identitet och skilde sig. Även om de flesta män var oförstående beskrivs Lindbergs man som en av de få som faktiskt var empatisk eftersom de fortsatte vara vänner. När Gösta kallades in till förhör för att läsa polisrapporten där Lindbergs sexliv beskrevs mycket ingående, vägrade han att läsa eftersom han ansåg att det var för privat.

Anledningen till att svartsjukedramat mellan kvinnorna blev en rättssak, berodde på att Lindberg brutit sig in i en lägenhet där Zacke och Lindquist befann sig. Hon var vid detta tillfälle full eftersom hon var alkoholist och betedde sig hotfull, samt utsatt de övriga kvinnorna för telefontrakasserier.

Zacke tillkallade polisen som arresterade Lindberg som fortfarande var alkoholpåverkad och berättade i detalj om sitt sexliv för polisen. De övriga kvinnorna blev då också inblandade och ljög för att skydda sig själva. Alla inblandade blev dömda till 5-6 månaders straffarbete förutom Margit som dog i tuberkulos. Kvinnorna förlorade även sina jobb, särskilt Lindquist som arbetade inom försvaret.

1944 avkriminaliserades homosexualitet men klassades då istället som en psykisk sjukdom. Inte förrän 1979 togs homosexualitet bort från Socialstyrelsens register över sjukdomar, trots att Riksdagen redan uttalat sitt stöd för homosexuella år 1973. År 2009 fick HBTQ-personer i Sverige samma rättigheter då de officiellt fick gifta sig. Kampen fortsätter dock i många delar av världen, ibland kan även rättigheter tas bort så det är viktigt att vara medveten om vår egen svenska historia.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok på Legimus 9 november.

Publicerat

Hur jämställda är vi i Sverige?

”Den första muminboken kom 1945 och Tove använde viktiga personer runt sig som inspiration. Den lugna och trygga Too-ticki har sin förebild i livskamraten Tuulikki Pietilä. Samkönade relationer avkriminaliserades så sent som 1971 i Finland. Romansen med teaterregissören Vivica Bandler inleddes 1946, när samkönade relationer inte var accepterade i Finland. Tove lät därför muminfigurerna Tofslan och Vifslan vara kodord för Tove och Vivica. Den skrämmande figuren Mårran var en symbol för hotet mot deras kärlek.” (sid. 189 – 190)

”Queera tider” av Edward Summanen är en facklitterär bok om HBTQ+ från ett historiskt perspektiv. HBTQ är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och det någorlunda kontroversiella paraply begreppet queer. Ibland är även ett A inkluderat vilket står för ”asexuella” (personer med lågt eller inget intresse för sex).

I denna bok förklarar Summanen olika termer och flaggor som finns för att förklara HBTQ+ identiteter ytterligare som icke-binär transperson (person som identifierar sig som könsneutral eller båda/några av könen samtidigt) och intersexperson (född med två biologiska kön).

Summanen har intervjuat flera personer i boken för att få olika perspektiv. Han berör även flera historiska och berömda personer som identifierade sig som HBTQ+ som till exempel Mumins författare Tove Jansson och Karin Boye som var bisexuella.

Den samiska aktivisten och konstnären Timimie Märak intervjuas för att även få med minoritetsbefolkningens perspektiv.  Steve Sjöquist som överlevde HIV och AIDS-pandemin på 80-talet och idag mår bra tack vare de förbättrade bromsmedicinerna berättar också om sina upplevelser.

Summanen går igenom historiska händelser kopplat till HBTQ+. Här är en tidslinje över några händelser som tas upp i boken:

  • 600 f.Kr. – Sapfo, den första kända kvinnliga poeten, skriver kärleksbrev till andra kvinnor, vilket ger upphov till ordet ”lesbisk” efter ön Lesbos.
  • 1713 – Ulrika Eleonora Stålhammar tros vara den första svenska icke-binära transpersonen i Sverige då hen lever som både man och kvinna. Hen blir arresterad och hamnar i fängelse.
  • 1882 – Danska konstnären Lili Elbe är den första transpersonen i världen som genomgår könsbekräftande kirurgi.
  • 1932 – Eva-Lisa Bengtsson startar den första klubben för transpersoner.
  • 1943 – Sista gången som någon straffas för att vara lesbisk i Sverige. Händelsen är också känd som ”Lesbiska ligan”.
  • 1944  – Samkönat sex avkriminaliseras men HBTQ-personer blir inte byxmyndiga förrän vid 18 års ålder.
  • 1950 – RSFL, som är Sveriges äldsta organisation för HBTQ-personer, grundas.
  • 1966 –  Rolf Dunås föreslår i Uppsala Nya Tidning att ordet ”hen” som är inspirerad av finskans könsneutrala ”hän” ska läggas till i ordlistan.
  • 1972 – Transpersoner får byta kön juridiskt och få könsbekräftande vård.
  • 1978 – Samkönat sex får samma byxmyndiga ålder som heterosexuellt sex (15 år).
  • 1979 – Demonstration i trappan på Socialstyrelsen, vilket medför att vara transperson inte längre räknas  som en psykisk sjukdom.
  • 1980 – HIV och AIDS-pandemin i Sverige. Flera homosexuella män smittas men blir dåligt bemötta av sjukvården.
  • 1995 – Samkönade par får gifta sig i Sverige men får bara kalla sig för ”partners” officiellt.
  • 1996 – En homosexuell kyss mellan två män visas på TV för första gången i programmet ”Rederiet”. En krislinje öppnades för de som ”blivit illa berörda av kyssen”.
  • 1998 – Första Prideparaden i Stockholm.
  • 2005 – Samkönade par får rätt till insemination.
  • 2009 – Samkönade par får gifta sig och får kalla äktenskapet för vad de vill. Anti-diskrimineringslag för HBTQ-personer upprättas.
  • 2013 – Steriliseringskravet för transpersoner som vill genomgå könbekräftande behandling tas bort.
  • 2014 – Första Prideparaden i Sápmi för samer.
  • 2015 – Könsneutrala pronomen ”hen” läggs officiellt till i Svenska Akademins ordlista.
  • 2016 – Ensamstående får rätt till insemination.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus. Se även Umeå stadsbiblioteks intervju med författaren på YouTube!

Edward Summanen medverkade även i Bokmässan 2021 i programmet ”Transpersoner i huvudrollen”.