Spökskrivarens hämnd

”Hon tilläts aldrig prata om något annat än immigrant upplevelsen, att hälften av hennes familj dog i Kambodja, att hennes pappa tog livet av sig på trettioårsjubileet. (…)

Hon behandlades som ett museiföremål. Det var hennes säljargument – att vara en kinesisk tragedi.” (sid 303)

”Yellowface” är en kritikerrosad roman från 2023 av R. F. Kuang som även är docent vid Yales universitet i asiatiska språk- och litteraturstudier. I denna tragikomiska berättelse får vi följa två författare som är väldigt olika, June och Athena.

June har storslagna författardrömmar och är avundsjuk på Athena som just fått sitt stora genombrott med sina romaner som fokuserar på kinesisk historia och kultur. Vår opålitliga berättare June är fast övertygad om att författarkollegan är en snöflinga som saknar riktig talang och istället bara utnyttjar sin familjs trauma och etnicitet för att sälja fler exemplar av sina böcker.

När de är ensamma låtsats dock June att hon är bästis med Athena, trots hennes rasistiska vanföreställningar. När Athena som är någorlunda alkoholpåverkad föreslår att de ska ha en tävling om vem som kan äta flest pannkakor, slutar det olyckligt då Athena kvävs till döds och June är oförmögen att hjälpa henne.

Det är oklart om detta var med vilja eller ej men June ser tragedin som ett utmärkt tillfälle att stjäla Athenas manus till en outgiven roman om diskrimineringen av kinesiska soldater under första världskriget. Detta är inte ett ämne som June håller varmt om hjärtat. Hon och hennes förlag börjar göra konstiga ändringar i texten för att få de ljushyade karaktärerna att framstå som bättre. De börjar till och med diskutera en filmatisering med kända vita skådespelare som huvudrollerna och kinesiska popidoler med stark brytning som soldaterna, för vem ser en episk krigsfilm för handlingen?

Trots hennes kulturella appropriering och bristande research om det viktiga ämnet blir hennes plagierade roman en stor succé. Till en början i alla fall, snart snappar sociala medier som Twitter/X och Goodreads upp felaktigheterna i romanen och börjar skicka dödshot. För att mildra detta bestämmer sig June och förlaget att döpa om henne till Juniper Song och retuscherar alla hennes foton till att se asiatiska ut. En ny identitet skapas, ett så kallat ”yellowface”. Spänningen trappas upp då en anonym användare är henne på spåren, och utger sig för att vara Athenas spöke.

Denna berättelse kan tyckas smått knasig när man läser synopsen men tyvärr är det ett ämne som blir alltmer aktuellt. Kultur kriget i USA rasar och böcker av marginaliserad röster blir censurerade, om de överhuvudtaget blir utgivna till att börja med.

På senare år har hashtaggen #OwnVoices lyfts fram på bland annat Goodreads, vilket har fått både positiva och negativa konsekvenser då marginaliserade röster fått chansen att marknadsföra sina böcker men samtidigt har också gatekeeping och snedvriden identitets politik skett då författare blivit tvungna att till exempel komma ut när de skrivit böcker om HBTQ-karaktärer. Ett exempel på detta är författaren Becky Albertalli som skrev ”Love Simon” och kom ut som bisexuell trots att hon hade föredragit att hålla sina sexuella preferenser privata.

Lustigt nog har även den svenska identiteten stulits, bland annat har flera bokförlag i Lettland hittat på svenska pseudonym för att framstå som mer ”exotiska”. Ännu lustigare är att Trump-familjen har låtsats ha svenska rötter genom att säga att några familjemedlemmar som kom från Kallstadt i Tyskland egentligen kom från Karlstad i Sverige, med syfte att locka fler judiska kunder. Detta medförde att desinformation spreds, att USA:s president hade svenskt påbrå vilket han inte har.

Nya utmaningar tillkommer också med AI-genererade böcker som börjat dyka upp på marknaden. Nyligen gjorde Jacob Lundström som arbetar på Dagens Nyheter ett experiment, han skapade en falsk identitet som Lova Ängsryd och genererade både text och bild till en barnbok som han gav ut som ”Familjen Nilsson och den mystiska appen”. Skojigt nog snappade ett bibliotek upp på boken och köpte in den, utan att inse att den var helt skapad av en robotförfattare!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som talbok med text via Legimus. För ett kontrasterande perspektiv, läs även ”Imogen, Obviously” av Becky Albertalli som handlar om en ung bisexuell tjej som brottas med sin identitet:

Att klippa navelsträngen

”This is our house. This is our kitchen. This is our wallpaper. That’s our table where we had fish and chips every Friday night, so my mother could pretend that we were still Catholic.”

 

”All of us strangers” är en film från 2023 som är baserad på en japansk skräckberättelse ”Strangers” av Taichi Yamada. Både boken och filmen handlar om en man som mist sina föräldrar i en bilolycka när han var 12 år gammal men film adaptionen skiljer sig från boken på många sätt. Medan boken utspelar sig i Japan under 80-talet och är baserad på mytologi från Yamadas hemland, utspelar sig filmen i England under år 2011 med fokus på homosexuella relationer istället för heterosexuella.

Vi får följa Adam som är en ensam manusförfattare. Han rör sig mellan drömlika landskap som täckts av ett neonljus, mellan fester och droger. En natt möter han sin granne Harry som precis som han själv är en ensam homosexuell man. Så småningom börjar de inleda en sexuell relation men Adam har en hemlighet. Han kan kommunicera med spöken.

Adams föräldrars spöken bor fortfarande kvar i deras gamla övergivna hus som de hemsöker. Utan att kunna klippa navelsträngen, besöker Adam dem och transporteras tillbaka till sitt barndomshem fast fortfarande i sin vuxna kropp. Föräldrarna ser ut som de såg ut innan de dog, samma ålder och utseende. Adam kommer ut som homosexuell och föräldrarna som är barn av sin tid reagerar med att oroa sig om AIDS och fördomar. Vi kan ana att vår protagonist trots allt uppskattar nutiden och förändringarna som har skett även om han är överdrivet nostalgisk och ser på det förflutna med rosenskimrande glasögon. Eventuellt tar Adam med Harry för att låta honom träffa föräldrarna men pojkvännen tror att han bara tagit för mycket droger. Plötsligt får han syn på föräldrarnas spöken han också, två otäcka vålnader stirrar tillbaka på dem…

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.

Vetenskapens smaklökar

”Du tror visst inte på Gud av vetenskapliga skäl, Miss Zott? exploderade hon plötsligt. Själv tror jag inte på Gud av personliga skäl.”

 

”Lektioner i kemi” är Bonnie Garmus humoristiska debutroman som utspelar sig i Kalifornien under det tidiga 60-talet. Vi får följa Elizabeth Zott, en kvinnlig eldsjäl som brinner för kemi, kvinnors rättigheter och matlagning. Faktum är att all matlagning är kemi, vilket vi alla kommer i kontakt med dagligen.

Under 60-talet såg amerikanska kvinnors möjligheter annorlunda ut. På den tiden var kvinnans självklara plats i köket medan männen fokuserade på sina karriärer. Elizabeth har stora drömmar om att få samma erkännande som sina manliga kollegor. Hon träffar sin själsfrände i den manliga forskare Calvin Evans. Trots Elizabeths masterexamen och många talanger möts hon med agg av de manliga forskarna. Hennes forskning plagieras och stjäls, männen utsätter henne för grova sexskämt som till slut mynnar ut i försök till grov våldtäkt. Men Elizabeth vägrar att vara ett offer, en vässad penna blir ett vapen som hon hugger våldtäktsmannen i ändtarmen med. Pennan fortsätter ha en symbolisk roll genom berättelsen, då den alltid finns till hands i Elizabeths hår som är uppsatt i en knut.

Calvin går hastigt bort i en trafikolycka när han rastar Halv-Sju som är en ovanligt intelligent hund, kapabel att förstå människornas språk. Garmus undviker klyschan att döda hunden för chockvärde, istället blir Halv-Sju en av berättarrösterna som är ständigt närvarande. Elizabeth inser att hon är gravid med Calvins barn vilket får stora konsekvenser för hennes karriär då de inte var gifta, något som ansågs som synd av kristna i Amerika på 60-talet. Dottern föds och får namnet Mad Zott, hon visar sig vara ett underbarn som slukar allt i biblioteket, även de tjocka romanerna och facklitteratur för vuxna.

För att försörja sig själv och sin underliga familj börjar Elizabeth experimentera med matlagning och kemi vilket eventuellt leder till att hon blir stjärnkock i matlagningsprogrammet ”Middag klockan sex” som riktar sig till uttråkade hemmafruar. Elizabeths kamp blir därefter en nationell kamp då hemmafruar börjar identifiera sig med henne och följa sina drömmar istället för att acceptera de orättvisa normerna om vad en kvinna kan vara och inte. Dock har hemmafruarna lite svårt att hänga med hennes vetenskapliga termer – ta en halvliter H2O och en nypa natriumklorid – men snart börjar även de törsta efter kunskapen.

Boken har fått viss negativ kritik för att den använder feelgood-genren och humor för att diskutera svåra ämnen som våldtäkt och sexism men samtidigt också positiv kritik för att den framställer en stark kvinna som sätter ned foten direkt och går emot strömmen. Detta skulle även kunna relateras till nutida problem då medvetenheten om våld mot kvinnor uppmärksammats i kölvattnet av MeToo. Berättelsen visar på att mikro aggressioner kan övergå till övergrepp, därför är det viktigt att ha nolltolerans mot nedsättande skämt.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek samt som e-bok via E-lib och talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Tomorrow, and tomorrow and tomorrow” som berör MeToo och en kvinnas kamp i spelbranschen som också är en mansdominerad industri:

Grönlands sorg

”De stora fjällen skyddade oss mot vinden, mot världen. Jag satt på en stor sten på stranden en dag i viken och tänkte på min farbror. Hans jolle hittades här i närheten. Min farbror fanns inte i jollen men där fanns tomma ölflaskor, ett par svarta gummistövlar med foder och ett brev till aanaa. Vid hans minnesgudstjänst sa de att det var en olycka. (…) Jag skulle lära mig att flyga helikopter och flyga in i mina föräldrars hus medan de var på jobbet. Så skulle de inte kunna ljuga om min död.” (sid 264-265)

”Blomsterdalen” utspelar sig i det postkoloniala Grönland och handlar om landet som har den högsta självmordsstatistiken i världen, med ett självmord per tusen invånare vilket är sex gånger högre än Sverige. Boken är skriven av den lesbiska författaren Niviaq Korneliussen som själv är grönländare.

Denna berättelse utspelar sig i Nuuk som är Grönlands största stad. Vi får följa jaget som är en lesbisk inuit-kvinna som likt många grönländare lider av självmordstankar. Jaget har sedan hon var liten varit fascinerad av döden. Hon hoppar ut genom fönster och gör kullerbyttor i bassängen för att få uppmärksamhet men blir alltid bortglömd, en känsla som är ett återkommande tema.

I blomsterdalen smyckas gravarna med fula plastblommor. Jaget är övertygad om att en dag kommer hon också att ligga där. Hon åker till Danmark för att studera på universitet men saknar läshuvud. Hennes relation med flickvännen Maliina blir alltmer avlägsen då hon är otrogen med en döv kvinna. Under berättelsens gång får vi ta del av små notiser om personer som begått självmord och blivit anonyma delar av statistiken. Vi får även se HBTQ-personernas problem då jagets homosexuella vän till slut begår självmord på grund av en kombination av homofobin i det lilla samhället och postkolonial sorg.

”Blomsterdalen” är en prisbelönt bok som vunnit Nordiska rådets litteraturpris 2021 och berör flera allvarliga samhällsproblem i Grönland. Både den mentala ohälsan då jaget eventuellt förlorar allt förnuft medan hon sakta sjunker in i depressionens svarta avgrund och den pågående rasismen både mot grönländare generellt sett men också inuiter som har svårt att få jobb om de har traditionella tatueringar. När jaget kommer till Danmark ses hon genast som ett misslyckade vilket blir en självuppfyllande profetia.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observerar att boken innehåller väldigt många grafiska beskrivningar av sex och självmord.

Vinnare av Goodreads Choice Award 2022

”You look at these two kids. You can’t tell how old they are because of their bandannas. They’re probably your age or younger, and you aren’t afraid of them, though you are afraid of their guns. (…) Video games don’t make people violent, but maybe they falsely give you the idea that you can be the hero.” (p. 292-300)

”Tomorrow, and tomorrow and tomorrow” av Gabrielle Zevin är en engelsk roman som handlar om två spelutvecklare, Sam och Sadie. De träffas för första gången 1987 på ett barnsjukhus då Sam har blivit svårt skadad i en bilolycka där han förlorade sin mor. Sam har selektiv mutism och har inte pratat med någon på flera månader på grund av sitt trauma.

Han uppehåller sig i tv-spelsrummet på sjukhuset där han flyr verkligheten med Super Nintendo spel. I spelens värld kan han göra allt han inte kan i verkligheten då hans fot som han eventuellt får amputera orsakar honom både fysisk och psykisk smärta. En dag kommer Sadie in i rummet och ber honom visa henne hur man når högsta toppen på flaggstången i Super Mario. Sam börjar genast prata igen, vilket blir början på en komplicerad vänskap.

Vi får följa våra två protagonister genom barndomen, upp till medelåldern. Sam och Sadie förlorar kontakten efter ett missförstånd men möts igen som vuxna. Det visar sig att de båda är spelutvecklare. Sams rumskamrat Marx föreslår att de ska utveckla ett spel tillsammans, vilket blir deras stora genombrott.

Vägen dit visar sig inte vara helt lätt då Sadie blir tvungen att be Dov, sin tidigare pojkvän/snuskiga lärare om hjälp när de fastnat i ”development hell”. Problemet är att Sadie lämnat honom efter att hon insett att han redan var gift. Hon hamnar återigen i ett destruktivt förhållande med inslag av både övergrepp och BDSM som hon inte samtyckt till.

Kvinnornas och minoriteternas situation i spelbranschen är ett återkommande tema. Sam tar åt sig all ära för deras gemensamma projekt medan Sadie lider i det tysta.

Även situationen för HBTQ+ personer berörs då Sam som själv är osäker på sin sexuella läggning, lägger till samkönat äktenskap i ett av deras mest populära online-spel vilket leder till en våg av näthat som till sist slutar i en blodig skjutning på spelföretaget. Marx, som känner sig bortglömd, ser detta som ett tillfälle att spela hjälte då han försöker rädda så många anställda som möjligt, vilket har ett högt pris.

Trots att slutet kan upplevas som väldigt dramatiskt berör Zevin ett väldigt aktuellt ämne. Våld mot kreativa HBTQ-personer är tyvärr vanligt, ett exempel skulle kunna tas från Sverige då en sagostund i Trelleborg med HBTQ-tema stoppades av Sverigedemokraterna, vilket i sin tur ledde till att bibliotekspersonalen fick ta emot dödshot (dock tack och lov utan dödlig utgång).

Även MeToo är ett viktigt ämne då karaktärer som Dov missbrukar sin auktoritet som lärare och känd spelutvecklare för att trakassera sina kvinnliga elever och kollegor.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Om ni vill ha fler boktips på engelska kan ni kika på ”Goodreads Choice Awards” som just visat resultaten från den årliga omröstningen där boken vann i kategorin ”Best Fiction”. Läs även ”Vinnarna” av den svenska författaren Fredrik Backman som förlorade i omröstningen.

TikTok favoriter – Sången om Akilles

”Paris lägger an pilen.

”Var ska jag sikta? Jag har hört att han är osårbar. Utom i…”

”Han är människa” säger Apollon. ”Inte en gud. Om du skjuter honom dör han.” (sid 332)

 

”Sången om Akilles” är Madeline Millers debutroman som utkom 2011. I denna berättelse omarbetar Millers de grekiska myterna, i detta fall Iliaden som handlar om halvguden och krigaren Akilles.

Fokuset ligger på romansen och erotiken mellan Akilles och hans barndomsvän Patroklos, en prins på landsflykt efter att av misstag dödat ett barn som mobbade honom. Akilles är annorlunda än de andra, som ser ner på Patroklos för att han har syndat. Akilles är en smart individ som inte låter sig påverkas av grupptryck. I alla fall till en början.

Akilles mor är emot deras relation. Hon förklär Akilles till en vacker kvinna och skickar honom till en prinsessa för att råda bot på hans dragning till Patroklos. Prinsessan blir gravid med Akilles barn men passionen kvarstår mellan de två männen.

Akilles öde är att strida i kriget i Troja. Patroklos är vid hans sida som hans tjänare men blir snart medveten om krigets grymheter. Kvinnor tillfångatas och våldtas. Han försöker råda bot på detta genom att rädda så många kvinnor han kan och blir till och med vän dem. Akilles har dock sin heder som krigare, då kvinnorna till sist blir en bytesvara i kriget känner sig Patroklos besviken på mannen han älskar, då han alltid står på de utsattas sida.

Miller återberättar myten ur ett feministiskt perspektiv. Kärleken mellan två män är något som har varit kontroversiellt och har till och med suddats ut i många omskrivningar. Miller har dock fått god kritik bland annat på sociala medier som TikTok då hon vågar se de kända myterna med mer moderna ögon istället för att lägga allt fokus på traditionell maskulinitet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och engelska. Den finns även som svensk talbok med text på Legimus. Läs även ”Kirke” av samma författare som är en omskrivning av Odysséen.

Värma händer

”Hon tillät sig vandra några minuter av minnen. Minnen av hans vackra ansikte som hon knappt kommer ihåg längre, av deras samtal, brev och hans ögon som är så lika Tinas.”

 

”Värma händer” är en fortsättning på serien om Betty som skulle kunna beskrivas som historisk feelgood. I den andra delen av serien får vi följa Betty under 1940-talet. Hennes dotter, Martina har nu hunnit bli fem år och Bettys nya roll som ung och för det mesta ensamstående mor skildras. Nya utmaningar uppstår då flickan är i trotsåldern, men även svårare ämnen som barnaga och kvinnomisshandel diskuteras.

Betty är olyckligt gift med Carl-Axel som börjar bli alltmer våldsam. Han spelar bort deras pengar, blir ofta full och lider av svår psykisk ohälsa som därmed utvecklas till självmordstankar, något som tyvärr är vanligt när HBTQ-karaktärer skildras i historiska sammanhang. Intressant nog är våldet inte helt riktat mot kvinnorna då även Carl-Axels manliga älskare utsätts för hans vrede.

Flickans judiska far, universitetslektorn Martin Fischer visar sig vara i livet men ett komplicerat kärleksdrama uppstår då den nazistiska doktorn ljugit för Betty och undanhållit Fischers brev vilket leder till missförstånd. För att göra Bettys situation ännu värre får hon reda på att Fischer gift om sig med en dansk kvinna och har skaffat ytterligare barn med henne.

Dessutom vill inte doktorn lämna Betty ifred då hon är hans idealiska ”ariska” kvinna. Detta förvirrar Betty som söker en trygg fadersgestalt men samtidigt dras till doktorn sexuellt då han trots sin ondska utstrålar en alldeles särskild charm. Även dottern blir en bricka i spelet då doktorn spelar rollen som snäll farfar som skämmer bort henne med godis och presenter.

Serien om Betty diskuterar bland annat minoriteternas situation men man märker även att de får vara som vanliga människor med fel och brister. Fischer blir en karaktär med grå moral då han ofta skyller på antisemitismen för att rättfärdiga både sin otrohet mot den nya frun samt hans bristande intresse för dottern han har med Betty. Detta är dock något som delvis problematiseras då Betty ifrågasätter honom och till slut lär sig att stå upp för sig själv och ställa krav.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus. Läs först ”Räkna Hjärtslag” som är den första delen av serien.

BookTok – TikTok för bokmalar

BookTok är taggen på TikTok för alla bokälskare! Upptäck litteratur via korta filmsnuttar som blivit virala. Här är några trendiga boktips som kan lånas på vårt bibliotek:

Sången om Akilles: I denna berättelse följer vi anti-hjälten Patroklos och hans älskare superhjälten Akilles. Baserad på grekisk mytologi och framställer männens passionerade förhållande som homoerotiskt.

One of us is lying: Fem elever får kvarsittning men bara fyra kommer tillbaka levande. Ett mysterium som måste lösas samtidigt som ungdomarna brottas med svårhanterliga problem som cyberbullying. Även skolskjutningar diskuteras, ett ämne som tyvärr blir alltmer relevant även för oss i Sverige.

Heartstopper: En gullig tonårsromans mellan två killar i brittisk high-school miljö. Handlar om kärlek, identitet och sexualitet men även om svårare ämnen som psykisk ohälsa. Serien har nyligen blivit filmatiserad på Netflix.

Läs mer och titta på videorna från TikTok på Selma Stories.

Ett telefonsamtal från himlen

”It starts snowing. In the middle of May? I look around, wondering what’s going on. As the snow falls on my hair and shoulders, I realize it isn’t snow at all. It’s petals. It’s raining cherry blossom petals?

I know you’re here, Sam. Because you’re everywhere. You were back in the coffee shop, there at the lake, somewhere waiting in these fields. (…) You’re a part of me now. You’re everywhere I look, falling from the sky like petals.” (p. 287)

”You’ve reached Sam” är en sorglig och romantisk engelsk ungdomsroman med inslag av magisk realism. Boken är den vietnamesiska författaren Dustin Thaos debutbok.

Berättelsen handlar om den 17-åriga Julie Clarke som går sista året på gymnasiet och just förlorat sin japanska pojkvän Sam i en tragisk bilolycka. Hon har svårt att hantera sin sorg på ett hälsosamt sätt och stöter ifrån sig både vänner och familj. Hennes sorg tar uttryck i ilska, vilket slutar med att hon slänger bort Sams gamla jeansjacka, ett beslut som hon sedan ångrar. Men det är för sent, sopbilen har redan varit förbi.

Julie är utom sig av sorg tills hon en dag får ett telefonsamtal från ett okänt nummer. När hon svarar hör hon sin pojkväns röst och kan inte tro att det är sant. Sam är död men har på något oförklarligt sätt lyckats ringa henne från himlen.

Varken Sam eller Julie vill släppa taget, då Julie inte bara sörjer pojkvännens död utan även framtiden som de skulle ha haft tillsammans: alla resor de kunde ha gjort, universitetet som de ville gå på, deras drömmar om att skriva och skapa musik tillsammans.

Julie och Sam börjar prata med varandra över telefonen som om allt var som vanligt men snart inser hon att hon blir mer och mer bortkopplad från omvärlden och att hon inte är den enda som sörjer pojkvännen. Men vem kommer att tro henne om hon berättar att hon pratar med ett spöke? Och är Sam på riktigt eller bara i hennes fantasi?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Ett lyckligare år

”Jag måste för min del säga: hade Kristus varit en kvinna, hade jag aldrig kunnat älska honom.” – Pontus Wikner

 

”Ett lyckligare år” är en historisk HBTQ-berättelse av komikern Jonas Gardell som är baserad på en verklig historia. Boken är uppdelad i två delar: den första delen som belyser 1800-talets syn på homosexualitet och den andra delen som utspelar sig på 1970-talet då Gay Power rörelsen i Örebro gjorde sina röster hörda för att protestera mot orättvisorna.

I den första delen får vi möta en av 1850-talets mest kända svenska filosofer, Pontus Wikner (1837-1888). Han var djupt religiös och studerad i sin ungdom på Uppsala universitet. År 1884 utnämndes han till professor i filosofi på Kristiania universitet (som är det äldsta universitet i Norge, numera känt som Universitet i Oslo). Han hade dock en hemlighet som han bar på: han var homosexuell and hade en förbjuden romans med vännen Herman.

Gardells berättelse är alterfiktion, vilket innebär att han lever sig in i Pontus och Hermans situation på 1850-talet och berättar på ett skönlitterärt sätt deras historia varvat med facklitterära/biografiska inslag. Gardell själv är på sätt och vis närvarande i texten och dyker till och med upp vid ett tillfälle.

Wikner var tvungen att förneka sin kärlek till Herman då han både saknade ord för att beskriva deras kärlek och homosexualitet var så skamfyllt att de inte ens vågade förbjuda den eftersom de var rädda att folk skulle begå ”otukt mot naturen” och därmed straffas av Gud. Wikner, likt Gardell själv, slits mellan sin kristna tro och sin längtan efter kärleken till en man.

Olyckligt nog gifter sig båda männen med kvinnor som de egentligen inte älskade och Wikner skriver en text vid namn ”Psykologiska självbekännelser” baserat på sina dagböcker. Denna text förseglas i en blecklåda för att öppnas igen under ”ett lyckligare år”. Wikner hade trots allt hopp för att de som var annorlunda en dag skulle bli fria att älska vem de ville. Hans bok gavs ut postumt 1971.

I den andra delen hoppar vi lite abrupt till 1970-talet. Gardell berör HBTQ-personernas kamp för jämställdhet. Vi får se en modig man ställa sig upp och fråga statsministern om det inte är dags för HBTQ-frågor att få ett utrymme i den politiska debatten. Vi får se det gulliga lesbiska paret Vanja och Kerstin som la ut en annons i Aftonbladet att de tänkte gifta sig trots att detta inte var tillåtet förrän 1995. Vi får se deras första demonstration då de får oväntat stöd från en blind äldre dam i rullstol som dyker upp och sedan mystiskt försvinner, något som syns på de gamla fotografierna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok via Legimus och som e-bok via Elib.