Tik Tok favoriter – Hon som blev kvar

”Det här är inte Lenora från den otäcka ramsan. Det är inte ens Lenora från porträttet på bottenvåningen – ung och samtidigt mogen och möjligen i just den stunden med tankar att mörda sin familj. Den här Lenora är gammal, skröplig, en skugga. Jag tänker på när jag läste Dorian Grays porträtt i high school. Det här är motsatsen till den boken – porträttet i korridoren blir fräschare för varje dag medan Lenoras nedbrutna kropp sonar hennes synder.” (sid 33)

”Hon som blev kvar” av Riley Sager har beskrivits som en ”popcornthriller” som får läsaren att vända blad snabbt då spänningen tätnar. Boken vann läsarna på Goodreads hjärtan då den nominerades till en av de bästa deckarna 2023 men förlorade i omröstningen mot Freida McFaddens bok ”Hembiträdets hemlighet”. De två böckerna har dock stora likheter, om man tycker om den ena är det troligt att man även gillar den andra!

Berättelsen utspelar sig i New England, som ligger i nordöstra Amerika och skiftar mellan dåtid och nutid. År 1929 sker en hemsk tragedi på den ståtliga herrgården då en rik familj mördas brutalt. Endast dottern Lenora överlever, och blir genast den huvudmisstänkta. Skvallret sprider sig som en löpeld, snart sjunger barnen otäcka ramsor om flickan som dödade dem alla.

Vi hoppar till nutid, år 1983 då vårdbiträdet Kit McDeere tar ett jobb på herrgården för att vårda den gamla och skröpliga Lenora. Hon flyttar in i huset, tacksam över att inte längre behöva bo hos sin far som verkar dölja något. Precis som Lenora har hon blivit anklagad för mord på sin mor som var mycket sjuk och svalt för många tabletter, vilket polisen spekulerar är ett assisterat självmord. Kit märker snart att det tidigare vårdbiträdet lämnat i all hast, hennes böcker och dyra märkeskläder ligger kvar i lådorna, fortfarande orörda med prislapparna på.

Lenora som har selektiv mutism och inte talat på länge har inte gått ut på många, många år. Hon har dock en gammal skrivmaskin som hon kan kommunicera med. En dag skriver hon att hon måste berätta allt som verkligen skedde år 1929. Hon berättar ömsom Kit, vi hoppar mellan de två berättarrösterna i varje kapitel.

Spänningen tätnar då Kit inser att hon inte kan lita på någon, då inte bara Lenora visar sig vara en opålitlig berättare, utan även alla omkring henne, personalen, hennes far, kanske till och med hon själv då hon blir allt mer paranoid och börjar misstänka alla. Identitet är ett tema som löper genom boken då nästan alla karaktärer går under fingerade namn, då de ljuger om vem de egentligen är. Sexualitet och otrohet är också ett återkommande tema då Lenora blir gravid som tonåring vilket gör hennes kontrollerande far ursinnig trots att han själv är notoriskt otrogen mot sin fru, och det sker även en homosexuell kärleksaffär i bakgrunden, något som var tabubelagt på 20-talet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus och som e-bok via Biblio-appen.

Läs även Katarina Widholms tetralogi ”Räkna hjärtslag” som handlar om ett liknande tema, med förbjuden kärlek mellan män och en huvudkaraktär som också är hembiträde och börjar nysta i de mörka hemligheterna hos familjen hon jobbar för:

Ett annat tips är ”Hembiträdet” som tidigare nämnt har stora likheter med Sagers bok, då de båda handlar om en desperat kvinna som blivit anklagad för mord och flyttar in hos en mystisk familj med våldsamma och mörka hemligheter:

 

Japans mörka skugga

”Det som gjorde Hansu mest besviken var när en person visade sig vara likadan som alla andra.”

 

”Pachinko” är en roman som handlar om den utsatta koreanska minoriteten i Japan. Boktiteln refererar till de japanska flipper maskinerna som egentligen är förbjudna enligt lag, i alla fall med monetär vinst. Det finns dock sätt att kringgå detta, då det spelas med pengar i smyg, ofta med koppling till den japanska maffian yakuza. Pachinkohallarna drevs framförallt av koreaner och den japanska minoriteten Burakumin som diskriminerats historiskt för att de hade ”orena” yrken och åt kött eftersom shintoismen och buddismen begränsade köttkonsumtionen.

Denna tegelsten till roman på 526 sidor utspelar sig under ett stort tidsspann mellan 10-talet till 90-talet. Vi får följa flera berättarröster som alla förenas i sin utsatthet som minoriteter både i samband med religion och etnicitet.  Berättelsen börjar under den japanska ockupationen av Korea. Sunja är en ung flicka som precis har börjat bli kvinna. Hon och hennes mor driver ett litet pensionat i Busan.

En dag förändras allt då hon stöter på en stilig man Koh Hansu i vit kostym och hatt som är korean precis som henne men bor i Osaka i Japan. På en båt räddar han henne från ett gäng rasistiska japanska pojkar som försöker råna och våldta henne. Sunja blir förälskad i honom trots att han är mycket äldre än henne och börjar träffa honom på en romantisk plats vid havet. Han är generös och ger henne dyra gåvor som guldklockor men han bär på en mörk hemlighet. Han är inte bara gift utan är en högt uppsatt yakuza. Precis som många koreanska invandrare har han fallit för frestelsen att tjäna smutsiga pengar. Samtidigt målas en utsatt individ upp. Många koraner i Japan lever som andraklass medborgare, utan pengar och socialt stöd saknar de möjlighet att välja sin framtid vilket medför att de fastnar i dåligt sällskap och kriminalitet.

Sunja upptäcker att hon är gravid med hans barn vilket leder till att hennes mor erbjuder henne till en protestantisk präst Isak Baek som lovar att föra henne till Japan. Eftersom Koh Hansu inte vill lämna sin fru och gifta sig med henne, har hon inget annat val än att lämna hemlandet.

Sönerna Noa och Mozasu föds men lyckan är kortvarig då Isak förföljs och till slut fängslas för sin kristna tro, en biprodukt av förtrycket som har funnits mot den kristna minoriteten i Japan i århundranden.  Sunja börjar sälja kimchi för att försörja sin familj. Noa blir mobbad i skolan för att han är en korean som alltid stinker vitkål och flyr in i böckernas värld som tröst. Han drömmer om England och vackra europeiska landskap, och att vara en person som inte definieras av sin etnicitet. Som reaktion på diskrimineringen blir han den perfekta mönstereleven men allt rasar samman då han får veta att hans biologiska far var en yakuza.

”Pachinko” är en berättelse om identitet och den mörka sidan av Japan då flera utsatta grupper synliggörs. Romanen har även filmatiserats som tv-serie 2022. Se även ”Silence” som är baserad på Shusaku Endos historiska roman och berör den kristna minoritetens förtryck. Om ni föredrar en bok med liknande tema, läs ”Vit krysantemum” som handlar om de koreanska tröstekvinnorna, ett ämne som ”Pachinko” delvis också tar upp:

 

Hembiträde i nazisternas kök

”Usch, jag tycker det är otäckt med han, Hitler! Far säger att det kommer att bli krig. Är du inte rädd, Betty?

Betty såg förvirrat på sin vän. Hon visste inget om vare sig Hitler eller kriget.”

 

”Räkna hjärtslag” är en historisk roman som utspelar sig i Sverige på 30-talet. Vi får följa Betty som är 17 år och lämnat Hudiksvall för att arbeta som hembiträde i Stockholm hos en rik doktors familj. Året är 1937, precis innan Andra världskrigets utbrott. Betty vill egentligen utbilda sig och älskar att läsa böcker men hon är fast i köket som anses vara kvinnans plats i samhället.

Olyckligt nog är den rika familjen svår att behaga men Betty gör sitt bästa för att lära sig. Hon lär sig baka scones och laga festmåltider men också att få skinn på näsan då männens blickar dras till hennes skönhet. En dask på rumpan blir snart något mer och Betty inser att hon är utsatt som kvinna.

Doktorn framstår först som en respektabel man. Han låter till och med Betty låna böckerna från hans bibliotek. Allteftersom börjar vi ana att han har en mörkare sida. Han dras till Bettys ”ariska” utseende trots att han är gift. Doktorn visar sig vara en hängiven nazist, något som Betty med sin bristande utbildning inte riktigt förstår. Han kan inte vara ond, tänker Betty. Han är ju en bra människa som hjälper de svaga och sjuka. Vid hans sida har han alltid sin trogna hund, precis som Hitler är han en djurvän.

Betty träffar en äldre judisk man som heter Martin Fischer.  Han är lektor i litteratur på Uppsala universitet.  Han delar hennes läsintresse och föreslår att det finns andra möjligheter för Betty som att jobba på bibliotek och utbilda sig. Hon blir förälskad och de planerar att gifta sig men en dag är Martin spårlöst försvunnen.

Betty blir lämnad kvar med en mage som växer. I ett sista försök att rädda sin heder, ingår hon i en pakt med doktorns son Carl-Axel som är homosexuell och har ett hemligt förehållande med Martins bror. De ska gifta sig för att undvika samhällets fördomar. Men Betty blir inte lycklig och börjar förlora hoppet om att någonsin återse sin käresta som fastnat i krigets våld. Världen är grym mot de som är annorlunda.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Elib och som talbok med text via Legimus. Berättelsen slutar med en cliffhanger så läs även uppföljaren ”Värma händer” som också finns på vårt bibliotek.

Laura Dean Keeps Breaking Up With Me

”I bet that guy with four wives never worries about them being flirty because they all live in the suburbs and they have too many kids to feel sexy.

I wonder how the wives feel.”

 

”Laura Dean Keeps Breaking Up With Me” är en serie med HBTQ-tema som berör ämnen som otrohet, svartsjuka och identitet. Huvudkaraktären Frederica (Freddy) har just gjort slut med sin manipulativa flickvän Laura Dean men kan inte riktigt gå vidare och släppa taget. Trots att Laura Dean är öppet otrogen med både tjejer och killar, vill Freddy hoppas på att hon ska förändras och komma tillbaka till henne.

Identitet och språk är viktiga teman i berättelsen. Frederica och hennes vänner som också identifierar sig inom HBTQ-spektrumet lever i en värld där HBTQ är accepterat men där folk fortfarande är väldigt besatta av att sätta etiketter på varandra. Under en historielektion blossar en het diskussion upp i klassrummet, om vilka benämningar som är okej att använda när de diskuterar en tidigare borgmästare som blev avrättad på grund av att han var homosexuell. Vilka ord räknas som skällsord och vilka ord är för formella och medicinska? Hur är vårt språkbruk kopplat till samhällets normer?

Samtycke och abort är också återkommande teman, då Freddys bästa vän Doodle i hemlighet dejtar en äldre gift man i trettioårsåldern. Hon blir gravid och vill göra abort men har ingen att anförtro sig åt eftersom Laura Dean isolerar Freddy från hennes vänner.

Maktrelationerna i serien är tydliga då Laura Dean är den populäraste tjejen i skolan och balens drottning medan Freddy är en osäker och knubbig tjej. Berättelsen handlar om hur Freddy bryter sig fri från etiketten ”en av Laura Deans flickvänner” och istället lär sig att värdesätta sina riktiga kompisar och göra slut med Laura Dean en gång för alla.

Serien är vackert illustrerad med svart-vita och rosa bilder. Färgen rosa används i berättelsen för att få vissa scener och bakgrunder att sticka ut lite extra och förmedla huvudkaraktärernas känslor. Flera karaktärer har olika hudfärger och är androgyna.

Sidorna är luftiga och engelskan är lättläst. Det sker en del upprepningar men det kanske också är realistiskt med tanke på ämnet som serien berör, otrohet i relationer och att lära sig att släppa taget.

Serien finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. I vår regnbågshylla hittar ni serier med HBTQ-tema på både svenska och engelska.

Slutet

”I ett oändligt universum, med oändliga möjligheter, är allt som händer osannolikt.

(…) Det var väl lättare att skjuta upp det till framtiden. Fast nu går ju inte det längre.”

 

Mats Strandberg är främst känd för Engelsforstrilogin (Cirkeln, Eld, Nyckeln) som han skrev i samarbete med Sara Bergmark Elfgren. Strandberg har nominerats till Augustpriset och fått god kritik för sina böcker som riktar sig till både vuxna och ungdomar.

Slutet är en preapokalyptisk berättelse där en komet dömt mänskligheten till sin undergång. Huvudkaraktären Simon är 17 år och har bara en sommar kvar att leva. Strandberg valde att fokusera på ungdomar eftersom det är i denna ålder som man står inför viktiga val inför vuxenlivet.

Strandberg uttrycker detta om sin historia:

”Jag förstod direkt att den här berättelsen måste handla om tonåringar. För dem ställs allt extra mycket på sin spets. Hur hinner man leva ett helt liv på bara några månader? Vilka vill de vara med när världen går under, sina föräldrar eller sina vänner? Vilka val gör de när sex och droger inte längre kan få långtgående konsekvenser?”

Det dröjer inte länge förrän samhället försöker anpassa sig efter den förebådande katastrofen. Kometen namngivs, fotbolls-VM arrangeras i förtid och en app för att dokumentera mänsklighetens historia för utomjordiskt liv utvecklas.

Karaktärerna finner olika strategier för att hantera ångesten inför döden. Vissa förnekar katastrofen likt de som förnekar klimatförändringarna. Andra anförtror sig åt religioner och sekter eller festar vilt och begår brott eftersom rättsystemet har kollapsat. Simon blir snart indragen i ett mordmysterium där han blir oskyldigt anklagad för mord på sin kompis. Var finns rättvisan när allt hopp är förlorat?

Persongalleriet är varierat med karaktärer som trots allt inte vill ge upp hoppet och fortsätter leva i nuet. Vi får träffa Lucinda som var döende i cancer innan kometen kom, som finner tröst i att hon inte längre är ensam med sin ångest och den gravida Emma som planerar sitt ofödda barns framtid.

Trots bokens tunga ämne, ligger fokus på psykologin bakom karaktärerna och hur de hanterar sina känslor. Simon sluter sig först invändigt och vill undvika kontakt med nära och kära eftersom det gör för ont men inser att hans liv är för kort för detta. Berättelsen trycker på vikten att fortsätta orka varje morgon och fånga dagen, vilket drar paralleller till verkliga problem som depression, självmord och krig.

Boken finns tillgänglig på svenska och som gruppuppsättning på vårt bibliotek. Finns även som e-bok via Bibblo.se och talbok via Legimus.