Den manliga ensamheten

”Fredriks decennium som invandrare i Pattaya präglades av kolossalt mycket festande, supande, knarkande och sex med prostituerade kvinnor.  Han lärde sig inte tala språket, han tog inte till sig kulturen och han integrerades inte i majoritetssamhället. Och han levde inte som laglydig invandrare.

– I dagen läge är ju Sverige sjukt alltså, fortsätter Fredrik.

De anser att Sverige har en vårdslös invandringspolitik som leder till att nyanlända lever på alldeles för generösa bidrag och struntar i att lära sig det svenska språket, struntar i att söka jobb och struntar i att tillföra något till samhället.”

”Thailandssvenskarna” är en reportagebok av den modiga journalisten Joakim Medin. Hans reportage och analysartiklar fokuserar på demokratifrågor, politik, högerpopulism, högerradikalism, mänskliga rättigheter, väpnade konflikter, flyktingkriser och fattigdomsfrågor.

Boken bygger på anonyma intervjuer som Medin har gjort med ett flertal svenska män i 20-80 årsåldern som köper sex i Thailand. I Thailand är prostitution mycket vanligt och det uppges finnas över 100 000 prostituerade kvinnor trots att prostitution är olagligt för både säljare och köpare i Thailand. Trots att det är förbjudet att sälja sexleksaker och potenshöjande läkemedel på  gatan, blomstrar sexturismen.

Medin har använt en metod som kallas för wall-raffa som går ut på att han lurar intervjuobjektet med en falsk identitet. Han låtsas vara en sexturist som tycker att invandringen förstört Sverige, för att komma närmare de svenska sexturisterna och undersöka hur det egentligen ligger till.

Flera sexturister uttrycker hypokritiska åsikter gentemot invandring och hur Sverige misslyckats med att integrera flyktingar  i majoritetssamhället, samtidigt som de själva lever på sjukpension som de egentligen inte har rätt till som betalas av den svenska staten. Flera thailandssvenskar uppger sig ha funktionsvariationer som ADHD och har tidigare varit involverade i kriminalitet. Trots detta påstår de att de tycker synd om våldtäktsoffer i Sverige och att det är förskräckligt att gängvåldet har ökat i södra Sverige.

Medin diskuterar även den manliga ensamheten som är särskilt utbredd i glesbygden i norra Sverige. Flera osäkra och ensamma män hittar tillfykt hos de thailändska kvinnorna som är vana vid att vara underordnade männen. De thailändska kvinnorna hamnar ofta i beroendeställning till sina svenska makar eftersom de kan bli utvisade om de inte gifter sig med och behagar mannen.

Medin har tagit kontakt med kvinnojouren i Luleå som berättat om ett fall där en thailändsk hustru isolerades och misshandlades av sin man. Hon fick inte lära sig det svenska språket, objektifierades och var tvungen att bli hemmafru även när hon ville söka jobb. Kvinnojouren i Luleå uppger att det finns tusentals thailändska fruar i Norrbotten som far illa och inte har någon att anförtro sig åt.

Joakim Medin fördjupar sig i hur sexturismen blev så utbredd i Thailand, hur dagens könsroller påverkat de högerextremas åsikter och självkänsla och hur prostitution har blivit en normaliserad och självklar del av det thailändska samhället. Till skillnad från de flesta kulturer så förväntas kvinnorna försörja familjen när de blir äldre vilket bidrar till ökad prostitution. Över 60 % av thailändska män uppger att de någon gång köpt sex och förlorade oskulden med en prostituerad.

”Thailandssvenskarna” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Pojkarna i grottan

”Några dagar efter den sovande prinsessan svalt fotbollslaget hade en thailändsk munk gått för att överlägga med grottandarna. Enligt thailändska poliser som mött honom var han skakad när han kom tillbaka.

Munken berättade att grottanden hade krävt ett offer; en ko, en buffel och två män. Men inte ens de mer vidskepliga räddningsarbetarna tänkte på den profetian innan fredagsmorgonen den 6 juli.” (sid 162)

Matt Gutman är journalist och arbetar som korrespondent för amerikanska ABC News. Han har rapporterat om nyhetshändelser i hela världen och var på plats sommaren 2018 då ett fotbollslag på tretton personer fastnade i grottsystemet Tham Luang. En av dykarna Saman Gunan omkom under räddningsarbetet 6 juli då han antas ha fått en felaktig tub fylld med kolmonoxid.

Gutman berättar om hur fotbollspojkarna blev räddade av både thailändska och utländska grottdykare, marinsoldater, läkare och till och med veterinärer. Biografin är baserad på djupintervjuer och innehåller flera fotografier.

Den 23 juni 2018 åkte fotbollslaget och deras tränare på en religiös utflykt. Tränaren Ekapol Jantawong (smeknamn ”Ek”) ansvarade för de yngre spelarna och är en hängiven buddist. Berget som grottan ligger i ser ut som en gravid kvinna och kallas för ”prinsessan” av lokalbefolkningen. Platsen är viktig för buddisterna eftersom den anses vara andlig. Pojkarna och tränaren åkte dit för att be och utforska grottan men hade inte räknat med att monsunfloden, som vanligtvis sker i juli-augusti, skulle vara tidig. När de var på väg hemåt märkte de att vattnet forsat in och var tvungna att söka skydd högre upp.

Pojkarna som ännu inte insett allvaret av situationen var oroliga för vardagliga problem. En pojke ”Night” (Peeraphat Somphiangchai) fyllde år och längtade efter sin födelsedagstårta som såg ut som en smiley. Lagkaptenen ”Dom” (Duanghet Phromthep) som är väldigt ansvarsfull för sin ålder oroade sig för sin familjs affär som säljer amuletter nära ett tempel. Den minsta pojken i gruppen ”Mark” Mongkhon Boonpiam var bara orolig för att missa sitt matteprov. En av pojkarna i laget hade hoppat över träningen eftersom han ville se på fotbolls-VM istället och plågades av skuldkänslor då hans kamrater var fast i grottan.

Gutman redogör vilka de olika räddarna var och vad deras uppdrag under räddningsinsatsen var. Han diskuterar hur Thailands styrelseskick och kultur påverkade räddningsarbetet. När pojkarna räddades fick inte föräldrarna veta vilka som klarat sig förrän alla pojkarna var ute ur grottan. De thailändska myndigheterna menade att detta skulle ge dem dålig moral men Gutman ifrågasätter om de borde ha tänkt på de enskilda individerna istället.

Gutman diskuterar också hur media har påverkat räddningsarbetet både positivt och negativt. Det fanns rivalitet mellan de olika räddningsorganisationerna eftersom alla ville vara först och ta åt sig äran för att ha räddat pojkarna vilket ledde till att viktigt information inte delades. Gutman berättar att flera karriärer stod på spel eftersom förutsättningarna för räddningsarbetarna ser annorlunda ut i Thailand.

Gutman beskriver också kontroversen med Elon Musk som bidrog med en ny uppfinning, en utbåt som skulle ta ut pojkarna. Experterna ansåg däremot att Musks ubåt var opraktisk i den klippiga terrängen vilket Musk tog personligt, vilket i sin tur ledde till att han gick till personangrepp mot en av dykarna, Vernon Unsworth, på Twitter som till slut anmälde honom för förtal.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.