När en pandemi blir en endemi

Nattavaara : roman i katastrofernas tid”Rubrikerna? Samma som vanligt. Regnskogarna brann. Tundran brann. Afrika brann. (…) Vattenbrist överallt.

Hon undrade vad det skulle tjäna till, både rapporteringen och hennes slaviska bevakning. Det var som att det inte gick att göra något längre. (…)

Hela stommen var rutten, hela världen var… utgången. Alla visste det , även om ingen kunde enas om vad som var bäst-före-datumet. 2020? (…) Och det var väl femton år sedan nu.”

”Nattavaara” är en dystopi och första delen av en serie som utspelar sig i framtiden då världen har gått under efter ett flertal pandemier och klimatförändringar.  I denna pessimistiska berättelse har Sverige splittrats och Norrbotten har blivit en självständig stat vid namn Nordmark. Huvudstaden är Kiruna där jarlen Sebastian Hall styr med en järnhand.

Vi får följa ett antal karaktärer som försöker överleva trots katastroferna som ständigt inträffar. Den moderna och digitaliserade världen är nu ett minne blott och den 16-åriga huvudpersonen Erik och hans lillasyster Sofia vet inget om det förflutna. Det finns ingen elektricitet för de fattiga och mat bristen är påtaglig då skördarna inte längre klarar av klimatförändringarna.

Efter att Eriks och Sofias föräldrar begått självmord i bastun, blir de anklagade för att vara smittade av viruset som muterats från COVID-19. I framtiden har pandemin blivit en endemi.

Byborna påstår att syskonen nu är en fara för allmänheten och att en ny sjukdom kommer att spridas i byn, vilket medför att byrådet beslutar att de måste frysa ut syskonen. Erik som redan bedövar sig med droger, blir tvungen att ensam vallfärda till Kiruna med sin syster för att överklaga domen.

Eriks och Sofias moral är inte de bästa men det är inte omgivningens heller. De lär sig att byteshandla med droger, vapen, mat och till och med människor som de tillfångatagit och säljer som trälar.

Trots att hon bara är 9 år är Sofia en skicklig ficktjuv och lillgammal för sin ålder. Till och med Erik som har stora planer på att bli slavhandlare, blir förvånad över hur pragmatisk hans lillasyster är då hon i början visar nåd till de som har det sämre ställt men blir i takt med resan alltmer kallhjärtat precis som de vuxna i hennes omgivning.

Bokens intrig kan till en början kännas nästan lite galen med allt från samiska gerillor, uppgörelser i Kirunas ishotell och en norrbottnisk diktatur men är tyvärr en möjlig framtid för oss.  Klimatkriser, pandemier och ekonomiska kollapser är inte längre fiktion för oss utan verkligheten som vi lever i som redan har börjat bli en del av vår vardag. Den norrländska miljön förhöjer ytterligare igenkänningsfaktorn.

Boken finns på vårt bibliotek, som e-bok på Bibblo.se och som talbok på Legimus.

Augustpriset 2018

Svenska Förläggareföreningen delar varje år ut Augustpriset i kategorierna: årets svenska skönlitterära bok, årets svenska fackbok och årets svenska barn- och ungdomsbok.  Dessa böcker vann Augustpriset 2018.

Årets skönlitterära bok:

”Ædnan” betyder landet, marken och jorden på gammal nordsamiska och är en tjock men luftig epos (en längre berättelse skriven i vers) som berör samernas situation från början av 1900-talet till idag. Författaren Linnea Axelsson som själv har samisk släkt, lyfter fram det kvinnliga perspektivet. Vi får följa tre olika kvinnor; Ristin, Lise och Sandra under tre generationer.  Kvinnorna får utstå olika former av diskriminering på grund av sitt samiska påbrå bland annat tvångsförflyttningar och rasbiologiska mätningar.

Axelsson lyfter även fram personer med funktionsvariationer då Ristins son Nila har autism och inte kan tala, vilket drar paralleller både till hur samerna inte fick tala sitt modersmål och hur personer i nutid med funktionsvariationer ofta hamnar utanför arbetsmarknaden.

Årets facklitterära bok:

”Svälten” är en populärhistorisk faktabok som handlar om missväxten i Sverige år 1867-1869. Författaren Magnus Västerbro förklarar orsakerna och konsekvenserna av svälten, som i sin tur ledde till massemigrationen till Nordamerika. Västerbro lyfter fram den lilla människan, då han väljer att berätta om enskilda individer och hur de påverkades av katastrofen.

Årets barnbok:

”Gropen” är en bilderbok som lyfter fram barnens perspektiv. Barnens favorit lekplats, gropen utanför gymnastiksalen, visar på hur barn kan uttrycka sig kreativt och självständigt med hjälp av lekens kraft. De vuxna lärarna saknar fantasi och tänker praktiskt, de vill ta bort gropen så att ingen skadar sig. Emma Adbåge, som vunnit flera priser för sina böcker, visar med hjälp av bild och text hur begränsade barnen känner sig när de inte får fantisera och leka fritt utan måste följa de inrutade rutinerna som de vuxna har bestämt.