My brother’s husband

My Brother's Husband v1 cover.jpg”That huge foreigner. The one with Kana. Who is he?”

”He is Mike. He is my brother’s…

friend.”

 

”My Brother’s Husband” är en HBTQ-manga av den japanske tecknaren Gengoroh Tagame. Serien fokuserar på kulturkrockar och fördomar.

I serien får vi följa Yaichi som är en ensamstående deprimerad pappa som nyss skiljt sig från sin fru. Han får oväntat besök av kanadensaren Mike Flanagan som utger sig för att vara hans bortgångna tvillingbror, Ryojis änkling. Mike är nu fast besluten att lära sig förstå den japanska kulturen och hans mans förflutna som han tidigare inte fått ta del av.

Yaichi har varit medveten om att hans bror var homosexuell sedan tonåren men han har inte haft någon kontakt med honom sedan han flyttade till Amerika. Han uttrycker inte homofobi gentemot sin svåger men mikroaggressioner förekommer.

Yaichis fördomar är grundade i den japanska kulturen där homosexuella äktenskap fortfarande inte är erkända i de flesta delar av Japan (det finns dock diskussioner om partnerskap). Den japanska kulturen präglas av patriarkatet som är idén om att fadern är familjens överhuvud. Yaichi har svårt att pussla ihop detta nu när hans fru har lämnat honom ensam med deras dotter och han tvingas konfrontera sina egna fördomar.

Yaichis dotter, Kana är däremot nyfiken på Mike och välkomnar den nya familjemedlemmen. Eftersom hon fortfarande är liten saknar hon fördomarna som de vuxna karaktärerna har. Serien diskuterar också japanernas avhållsamhet till varandra och bristen på fysisk kontakt. Mike, som är en krambjörn, har svårt att förstå detta och upplever Yaichi som kall när han inte vill gosa med sin dotter och andra människor.

Tagame berättar i en intervju med magasinet Ottar i ”Gaymangans sista suck” att han tidigare fokuserat på erotiska berättelser men upplever numera att HBTQ har blivit mer accepterat men också mer avsexualiserat. Exempel som nämns är Tokyo Rainbow Pride då Disney i Japan delade ut regnbågsfärgade Musse-Pigg hattar till barnfamiljer. Om detta hjälper till att normalisera HBTQ eller om det tvingar på kärnfamiljens ideal på HBTQ-personer, ställer sig dock tecknaren frågande till.

Serien finns tillgänglig i två volymer på engelska. I vår regnbågshylla kan ni hitta serier, skönlitteratur och facklitteratur på både svenska och engelska. Ni kan även läsa magasinet Ottar, som fokuserar på sexualupplysning, på vårt bibliotek.

En inre resa i den norrländska naturen

”Det enda jag vet om författaren är att han bodde ensam i en stuga i två år. Jag vill ge upp efter några veckor. Jag lägger ned Walden i bokhögen. Plockar upp Väggen istället. Nu har nästan alla kattungar i boken dött. Det gör mig glad. Kvinnan i boken säger att hon längtar till en tid då allt är dött. Då slipper hon ta någonting till sitt hjärta längre. Då slipper hon bli besviken.”

”Bete sig” är en ungdomsroman av Linda Jones. Boken är hennes debutroman och utspelar sig i Lokkjaur. Utöver att vara författare är Jones också reporter för SVT Norrbotten och bor i Luleå.

Berättelsen handlar om 19-åriga Stina som ska läsa till läkare till hösten. Efter att Stina kommit tillbaka från en längre vistelse i Thailand, berättar hennes föräldrar att de kommer att skilja sig.

Vardagen präglas av bråk och pappan super för att bedöva sin smärta. Stina bestämmer sig för att hyra en egen stuga i skärgården för att vara ensam med sina tankar.

Berättelsen är uppdelad i två delar, den ena delen utspelar sig nutid i stugan och den andra i dåtid då hon besöker föräldrarna. Miljöbeskrivningarna är målande då den norrländska naturen beskrivs.

Berättelsen handlar om överlevnad både fysisk och psykisk. Stina måste anpassa sig efter klimatet och överleva ensam i skogen utan hjälp från de vuxna. Hon lär sig att hugga ved och skaffa fram mat efter att råttorna ätit upp hennes skafferi. Dessa sysslor håller Stina sysselsatt då hon måste tvinga sig själv upp ur sängen trots att hon troligtvis är deprimerad.

Huvudpersonen passar inte in på normerna då hennes vänner och bekanta drömmer om att skaffa man och barn medan Stina värderar sin frihet och självständighet allra högst.

Boken finns att låna på svenska på vårt bibliotek och som talbok med text via Legimus.

Kärleken till havet

”Jag tänkte på det hela tiden. Hur någon som alltid har funnits bara kan försvinna.”

 

”Väntan på vind” av Oskar Kroon är årets vinnare av Augustpriset i barn- och ungdomslitteratur. Kroon har arbetat som journalist för olika dagstidningar men omskolade sig senare i livet till bagare.

Berättelsen handlar om huvudpersonen Vinga som besöker sin morfar på sommaren.  Vingas morfar är en lustig gammal man som bor ensam på en glest befolkad ö och kan förutspå vädret. Vinga och hennes morfar förenas i sin gemensamma kärlek till havet och hittar tillflykt i skärgården långt bort från storstadens stress och krav.

Boken berör ämnen som skilsmässa, sorg och utanförskap. Vinga beskrivs som rödhårig och fräknig och har inga vänner. Hon är däremot väldigt förtjust i havet och drömmer om att bli sjöman. När hennes morfar visar henne en gammal sjöoduglig snipa, börjar hon att reparera den för att förverkliga sin dröm att segla runt ön.

Vinga träffar en mystisk svartklädd tjej som heter Rut. Hon är Vingas motsats då hon är populär och längtar hem till fastlandet. Medan Vinga är introvert och föredrar det lugna livet på ön, är Rut en partytjej som hellre hade tillbringat sommaren med att festa med sina kompisar. Trots sina olikheter blir tjejerna vänner och börjar så småningom få känslor för varandra.

Men Rut är trots allt väldigt osäker i sig själv och en konflikt blossar upp mellan tjejerna då Vinga hamnar i dagstidningen för en upptäckt på ön som Rut gjort men inte får någon berömmelse för.

Berättelsen handlar om förändring och sorg men också att kunna gå vidare i livet. Boken handlar om döden men också om nytt liv då Vingas lillebror föds. Vinga känner sig utanför i skolan och hemma hos pappas nya familj eftersom hon inte vill dela med sig av pappan men blir mer självständig och börjar frigöra sig när hon blir förälskad i Rut och finner sin passion för sjöfart.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och kan lånas som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Det osynliga barnet

”Man kan inte se att jag har klippt sönder fotografier.

Nej.

När man kommer in i mitt rum tror man att jag har skräpat ner min prinsesskoja med pyssel.”

 

”Alla är ledsna nuförtiden” är en ungdomsroman av den belgiska författaren och poeten Bart Moeyaert. Han vann ALMA-priset 2019 som delas ut varje år till minne av Astrid Lindgren. Juryns motivering löd:

”Bart Moeyarts förtätade och musikaliska språk vibrerar av undertryckta känslor och outtalade önskningar. Med filmisk närvaro gestaltar han ögonblick där relationer ställs på sin spets samtidigt som berättelsernas komplexitet pekar på vägar vidare. Bart Moeyearts självlysande författarskap understryker att böcker för barn och unga har en självklar plats i världslitteraturen.”

”Alla är ledsna nuförtiden” handlar om tolvåriga Bianca som känner sig osynlig eftersom hennes lillebror som är mycket sjuk kräver all uppmärksamhet. Trots att berättelsen är ganska kort på 150 sidor, har texten djup och huvudpersonens känslor beskrivs ingående.

Bart Moeyaert närvarade vid Bokmässan 2019 vid seminariet ”Undertexternas mästare” där han berättade om sitt författarskap. Moeyaert som själv är översättare, diskuterade den svenska utgåvan av boken. Han läste även upp ett stycke på flamländska och skojade att det är ett lustigt språk.

Moeyaert berättade att han ville fokusera på vardagliga scener för att skapa igenkänning med protagonisten Bianca. Moeyaert är inte intresserad av att skapa idyller och beskriva barndomens oskuldsfullhet utan har istället valt att fokusera på livets gråzoner och karaktärer som inte är perfekta.

Den första scenen handlar om hur familjen sitter samlad runt bordet men det finns ingen värme och gemenskap. Mamman beskrivs som ouppmärksam på barnens behov då hon inte förser dem med bra mat och dricker sprit mitt på dagen.

Bianca känner sig också ignorerad av pappan som skiljt sig och skaffat sig en mycket yngre flickvän. Bianca slutar att prata och börjar utveckla selektiv mutism. Hon lider av existentiell ångest och har svårt att uttrycka sig, vilket leder till en inre känslostorm som uttrycks i Moeyaerts starka prosa. Berättelsen vänds när Bianca plötsligt träffar sin favoritskådespelare, Billie King i vardagsrummet som lär henne att öppna upp sig.

Moeyaert berättade under seminariet på Bokmässan att han blev inspirerad av Astrid Lindgren eftersom hennes karaktärer är mer som verkliga människor. Han påpekade också att Pippi-böckerna till stor del handlar om inkludering.

En annan bok som också påverkat hans författarskap var Aidan Chambers bok ”Dansa på min grav”. Moeyaert var imponerad av Chambers HBTQ-perspektiv, vilket enligt honom öppnade upp flera möjligheter eftersom utbudet av regnbågslitteratur var smalt på 80-talet när boken först kom ut.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus. Läs även ”Kärleken vi inte förstår” som också är skriven av årets ALMA-pristagare.

Prinsesssaga om civilkurage

”Elena är en klurig spelare, men Ali kör mer på känn. Han lägger snabbt kort som Elena snappar åt sig och vinner med. Stella tycker synd om honom. När hon får ett stoppkort är det dags att hjälpa en kompis.

– Tänk om det skulle vara så lätt i verkligheten.  Att man bara tar fram ett kort när man vill säga stopp, säger Elena, och får plötsligt något mörkt i blicken.” (sid 95)

Madeleine Bernadotte är född 10 juni 1982 på Drottningholms slott. Hon är prinsessa av Sverige och hertiginna av Hälsingland och Gästrikland. Hon bor numera i USA, Florida tillsammans med maken Christopher O’Neill och sina tre barn.

Prinsessan Madeleine har skrivit boken ”Stella och hemligheten” i samarbete med World Childhood Foundation som grundades av hennes mor Drottning Silvia. Hon har skrivit boken tillsammans med Karini Gustafson-Teixeira och Marie Oskarsson.

Berättelsen handlar om Stella som nyligen flyttat till Sverige från USA då hennes föräldrar skilt sig. Prinsessan beskriver Stella som en busig pojkflicka som också har en känslig sida. Hon inspirerades av Astrid Lindgrens Pippi-böcker när hon skapade karaktären.

Stella blir kompis med en svensk flicka som heter Elena. En dag berättar Elena en fruktansvärd hemlighet som Stella absolut inte får föra vidare; hon har blivit utsatt för sexuella trakasserier av sin styvpappa.

” När jag kom ner till frukost satt han där vid köksbordet i kalsonger. Jag kunde inte äta. Han kallade mig sin lilla docka och sa att jag aldrig får berätta om honom för en enda människa. Han såg konstig ut i ögonen när han sa det. Mamma skulle inte tro mig. Hon gillar ju honom.”

Prinsessan var närvarande vid Bokmässan i Göteborg och diskuterade vilka teman som hon ville ta upp i sin bok och hur det kan hjälpa att stötta utsatta unga tjejer. Medverkande vid seminariet var förläggaren Ulrika Caperius, generalsekreteraren för Childhood Paula Guillet De Monthoux, barnpsykologen Anna Norlén, medförfattaren Marie Oskarsson och journalisten Tara Moshizi.

Författarna berättade att de besökt olika skolklasser för att samtala om boken med yngre barn. De fick olika respons beroende på vilken klass de besökte. Vissa barn hade lättare att relatera till temat kring skilsmässa och invandring då Stellas mamma skilt sig och bor kvar i USA.

I en annan klass träffade författarna en flicka som hade blivit utsatt för samma övergrepp som Elena men trots detta kände att hon kunde småprata om vardagliga saker som att hon nyss bytt frisyr. Medförfattaren tror att prinsessans berättelse hjälpte till att avdramatisera det tunga ämnet och fungera som ett stöd för det utsatta barnet.

Prinsessan upplevde i sitt samarbete med Childhood att ansvaret ofta faller på barnet när det gäller övergrepp eftersom utsatta barn brukar föredra att anförtro sig åt en kompis istället för en vuxen person. Bernadotte trycker på vikten av att stå upp för sig själv men också att våga be om hjälp när man upplever att man själv eller någon annan blivit illa behandlad.

Prinsessan diskuterade också hur beröring utan samtycke kan upplevas som obehagligt för vissa barn och hur viktigt det är att alla får bestämma över sin egen kropp. Det kan även finnas andra situationer som kan göra ett barn obekvämt även om det inte finns övergrepp med i bilden. Några exempel är moster Charlotte som vill gosa med barnen även när de säger ifrån och då Stella blir anfallen av grannens glada hund. Prinsessan trycker på vikten av att låta omgivningen veta hur man känner i sådana situationer och våga stå upp för sig själv.

Den största utmaningen med att skriva boken var att alla medverkande befann sig på olika platser i världen. Bernadotte hade ursprungligen tänkt skriva en bok om övergrepp för målgruppen 3-9 år men märkte att det var en stor skillnad att skriva för yngre barn jämfört med målgruppen 9-12 år.

Om boken hade varit inriktad till en äldre målgrupp hade berättelsen kunnat vara mer ingående och mörkare men Bernadotte kände att barn mellan 9-12 år är en grupp som man sällan riktar in sig på när det gäller litteratur om övergrepp vilket medför att de blir osynliggjorda. Prinsessan tänkte att en barnbok kan vara ett bra sätt att nå ut till både de utsatta barnen och deras kompisar som får bära bördan av hemligheten.

Stellas namn betyder stjärna och är den latinska varianten av Estelle som också är namnet på Prinsessan Madeleines systerdotter. Hon valde namnet eftersom det påminde henne om Nordstjärnan som alltid visar vägen hem till Sverige. Nordstjärnan är också en symbol för kungahuset.

”Stella och hemligheten” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.