Etikett: självmord

Publicerat

Giftmakerskan

”First, there was trust. Then, there was betrayal. You cannot have one without the other. You cannot be betrayed by someone you do not trust.”

 

”Giftmakerskan” är en historisk roman med flera berättarröster som utspelar sig i London över två tidsepoker: i slutet av 1700-talet och nutid. Vi får följa Nella, en apotekare som har en mörk hemlighet. Hon kan blanda ihop olika gifter åt lönnmörderskor som vill hämnas på sina män. Hon har dock två regler: att alltid skriva ned namnen på mörderskorna i sin anteckningsbok och namnet på deras offer samt giftet som används för att döda. Den andra regeln är att hon aldrig dödar andra kvinnor.

En dag får hon oväntat besök av en mycket ung gäst, en 12-årig flicka vid namn Eliza som kommit för att köpa ett ägg fullt med gift för att mörda sin husbonde som är en ond man som våldtar barn. Trots sin unga ålder är hon fast besluten att begå detta mord. Nella ger henne äggen och barnet begår dådet genom att dölja giftet i ägget med en pepparsås. Nellas moderskänslor väcks till liv igen då hon blir påmind om barnet hon förlorade i magen, och samtidigt sig själv som barn då hon alltid varit fascinerad av gifter och örter. Eliza blir förälskad i den lilla affären och ber Nella att lära henne allt hon kan.

Vi hoppar till nutid, då historikern Caroline just skiljt sig från sin otrogna och deprimerade man efter ett 10 år långt äktenskap. Hon bestämmer sig för att jaga efter sina drömmar och åker ensam till London vilket egentligen var tänkt som en bröloppsresa. Hon har alltid varit intresserad av historia och hittar under en mudlarking samma flaska som Eliza använde för att transportera de förgiftade äggen. Caroline börjar nysta i det förgångna, för att lösa ett 200 år gammalt mysterium.

”Giftmakerskan” är en berättelse om moraliska dilemman och hemligheter. Borde Nella ägna sitt liv åt att döda när hon har stora kunskaper inom läkemedels konsten? Är mord någonsin rättfärdigat även om det är en ond man som är offret? Vi kan också ana att det finns en viss koppling till män som skyller ifrån sig på kvinnor för att de är olyckliga, både historiskt och i nutid. Carolines före detta man James lider av depression och hans tendens att skylla ifrån sig påminner om Goethes ”Den unge Werthers lidanden” då olyckliga män blev inspirerade av boken att skada sig själva eller i värsta fall begick självmord för att skuldbelägga kvinnorna för sina hjärtesorger, vilket är lite ironiskt med tanke på att han beskrivs som någon som ser historisk litteratur som slöseri med tid.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek, som e-bok via en nya Bibblo-appen och som talbok med text via Legimus.

Om ni istället vill läsa en mer lättsam bok om en apotekare som använder sina kunskaper om gift för att hjälpa människor i nöd, läs även manga-serien ”The Apothecary Diaries” som utspelar sig i dåtid i Kina:

Eller om ni inte kan få nog av kvinnor som ruvar på sin hämnd och förgiftar sina män, läs ”Blybrölopp” som handlar om en bibliotekarie som istället för 10 års olyckligt äktenskap genomlidit 40 år med en elak man:

Publicerat

Nobelpriset 2024 – Vegetarianen

”Varför förändras jag så här? Varför blir jag kantigare, vassare – vems ögon kommer jag att trycka ut?”

 

”Vegetarianen” är en roman skriven av den sydkoreanska författaren Han Kang som vann årets nobelpris för litteratur. Vi får följa den sydkoreanska kvinnan Yeong-hye som är olyckligt gift med en missunnsam och sexistisk man som ser kvinnor som objekt som existerar för att behaga männen. Hon saknar för det mesta en röst, istället skildras hennes kropp genom hennes makes ögon som konstant granskar den med en kritisk blick.

Yeong-hye har ett jobb som manhwa-författare (koreanska serier/manga) men är följsam och lyder sin make tills en natt då hon har en otäck mardröm som leder till att hon börjar rensa ut allt kött från kylskåpet. Yeong-hye har nämligen alltid varit vegetarian men saknat autonomin för att uttrycka detta. Trots att hon är villig att kompromissa med maken och erbjuder att hon kan laga vegetarisk mat till middag medan han äter kött till lunch på jobbet, är han inte villiga att acceptera att hon har egna åsikter och är sin egen person. Även Yeong-hyes far håller med om att kvinnor borde lyda sina män vilket leder till att han under en middag agar Yeong-hye och tvångsmatar henne kött.

Detta leder eventuellt till att Yeong-hye börjar lida av ätstörningar och psykisk ohälsa medan hennes man blir alltmer sexistisk vilket mynnar ut i att han börjar ha extrema sexfantasier med inslag av våld och blir besatt av grov pornografi. Samtidigt blir Yeong-hye mindre intresserad av sex, dock oklart om hon är asexuell eller helt enkelt börjat frukta sin mans våldsfantasier.

”Vegetarianen” är en skrämmande roman om en asiatisk kultur som fortfarande är mycket patriarkal. Intressant nog blir även några manliga karaktärer offer för Yeong-hyes mans sexfantasier då han försöker övertala en yngre man till att medverka i en porrfilm. Fokuset ligger främst på förtrycket av kvinnor men det sker även ett försök till att väga in ett manligt perspektiv också vilket är intressant med tanke på berättarrösten som är Yeong-hyes man skildras riktigt otäckt. Detta visar på hur grupptryck kan påverka då maken påverkar andra män men samtidigt blir påverkad av omgivningen då han försöker leva upp till förväntningarna genom att ljuga om att frun har en tarmsjukdom för att undvika diskussioner om hennes kost. Köttätandet är en viktig del av koreansk kultur, att välja att bli vegetarian innebär att trotsa normerna. Allt som sticker ut och är annorlunda måste rätas till.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok och punktskriftsbok via Legimus. Observera att boken innehåller sexuella scener och självskadebeteende samt beskrivningar av ätstörningar.

Läs även ”Hur mår Fröken Furukura?” som också handlar om kvinnors autonomi, asiatisk kultur (i detta fall Japan) och har asexuella inslag:

Publicerat

En dagbok från fjällen

”Men sprickan var inte tom, något hade fötts ur berget och låg nu blottat i nattens skuggljus. Fálfforijddas svalor dök längs branten för att se vad som kommit i dagen. Vem som äntligen kommit fram.” (sid 330)

 

”Mödramärg” är en roman av den samiska författaren Tina Harnesk och utspelar sig över två tidsepoker, i nutid och på 1600-talet. Precis som titeln antyder är moderskapet ett återkommande tema, både mänskliga mödrar och moder natur som exploateras i samband med kolonialiseringen av Sápmi. Boken är en fristående uppföljare till ”Folk som sår i snö”.

Vi får följa två berättarröster samen Majalis Eivor Pihl som är i 40-årsåldern och just återvänt hem till Sverige, till Vuojat, som ligger sex mil väster om Jokkmokk efter att hon bott i Dublin i 22 år. Hennes mage växer, och barnet därinne påminner henne om sin egen mor Maud som hon har svårt att försonas med.

Boken växlar till 1600-talet då vi får följa nomaden Nienna Mársso som är en stark kvinna trots den hårda tid hon lever i. Hennes man Antur har visat kolonialherrarna var silvret finns, och därmed dömt ut samernas heliga jaktmarker och fjäll. Detta kopplas även till nutid då Majalis och hennes två vänner skåningen Torsten och hunden Stigga genomlever en liknande kamp emot gruvan som ännu en gång hotar bevaringen av urfolkets kultur. Nienna inser dock vikten av att kunna kommunicera för att göra sin röst hörd vilket medför att hon blir så bra på svenska att hon kan fungera som en tolk mellan kolonialherrarna som bara klampar på och samerna som lider i det tysta. Psykisk ohälsa och självmord bland samiska män är ett starkt tema vilket skildras i en otäck scen, något som ofta återfinns i samisk litteratur.

Trots det tunga ämnet kan vi precis som i Harnesk tidigare bok ana att det finns en glimt av hopp och till och med inslag av feelgood-genren. Detta känns viktigt då vårt urfolks kultur inte bara skildras melankoliskt och som hjälplösa offer utan även de roliga och lättsamma stunderna får ta plats. En annan rolig anekdot är att Majalis beskriver väder och temperatur i början av varje kapitel vilket inger känslan av att kika på någons hemliga dagbok.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och talbok via Legimus.

Läs även ”Stöld” av Ann-Helén Laestadius som också berör bland annat psykisk ohälsa bland samer:

Publicerat

Modet att våga berätta

”Jag har emotionell instabil personlighetsstörning. Jag har både ljus och mörker inom mig. Hårdare och större än de flesta. När de flesta av er upplever toppar och dalar som i våra nordiska rundade fjäll och tar er ner i bekväm storslalom åker jag istället störtlopp nerför branta backar i Alperna. Vassa känslor. Som river och känns.” – Tilda Boisen

”Aldrig släppa taget” är en stark och modig självbiografi skriven av Tilda Boisen och hennes mor Frida Boisen. Två olika berättarperspektiv skildras då mor och dotter ömsom berättar om vardagen som kantas av psykisk ohälsa och vägen till friskheten, till slut anar man glimten av hoppet om en ljusare framtid.

Tilda lider av en rad olika fysiska, kroniska och psykiska sjukdomar. Hon diagnosticeras med ADHD och senare med bipolär sjukdom och anorexi. Stackars mamman som får ta emot både slag och glåpord gör allt vad hon kan för att stödja och gå balansgång samtidigt som hon brottas med spöken från sitt förflutna. Detta är inte den första gången som en närstående familjemedlem drabbats. Hennes mor och Tildas mormor Rosita led av samma missmod, tills hon till slut tog sitt liv. Frida svor att hon aldrig skulle berätta om mammans självmord. Skammen var stark. Mormodern beskyllde Frida för sin undergång i sitt sista brev, skuldkänslorna och rädslan av att vara otillräcklig hänger ständigt över henne som en mörk vålnad.

Till slut sker det som absolut inte får ske. Tilda kommer hem full som ett hus och drogpåverkad av olika substanser som mördare och kriminella tar för att döda efter en festkväll.  Hon skriker och slåss med mamman som nästan kvävs av en tröja och pappan som försöker komma emellan dem. Lillebror Arvid handlar väldigt moget och rationellt för sin ålder och tar initiativet att ringa 112, emot sin mors vädjan. Psykisk ohälsa är ju fortfarande tabubelagt. Arvid visar sig dock ha gjort rätt då pappan i sista minuten räddar Tilda som nästan hoppat ut genom fönstret och brottar ned henne tills räddningspersonalen hinner fram.

Vidare fraktas hon mellan olika rum som känns skrämmande och obekanta, sjukvårdspersonal och psykiatriker försöker hjälpa men ilskan och föraktet blossar ständigt upp vilket försvårar kommunikationen med omvärlden. Morgonen därpå vaknar Tilda i en säng i ett kalt rum, med endast en trasig klocka som om tiden stannat, utan minne av natten då hon nästan miste livet. Hon kastar ett skräckslaget öga mot sängen bredvid henne med bälten som liknar en tvångs jacka, tacksam att hon i alla fall inte sitter fast i den. En annan trasig flicka försöker få ögonkontakt men Tilda orkar inte med sin medmänniska och låtsas somna om. Resan mot friskhet börjar, mamman och dottern försöker reparera sin trasiga relation, många missförstånd sker vilket vi får följa genom de två berättarrösterna.

Denna viktiga bok finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som e-bok och e-ljudbok via E-lib och som talbok med text via Legimus. Läs även ”Berätta aldrig det här” och ”Du är inte längre min dotter” där Frida bearbetar sorgen efter sina föräldrars svek.

Om du likt Frida är en anhörig till en nära vän eller familjemedlem som lider av psykisk ohälsa rekommenderas även boken ”Vem hjälper den som hjälper? : att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa” av Nelson Martina. Du är också viktig! ♥

Publicerat

Grönlands sorg

”De stora fjällen skyddade oss mot vinden, mot världen. Jag satt på en stor sten på stranden en dag i viken och tänkte på min farbror. Hans jolle hittades här i närheten. Min farbror fanns inte i jollen men där fanns tomma ölflaskor, ett par svarta gummistövlar med foder och ett brev till aanaa. Vid hans minnesgudstjänst sa de att det var en olycka. (…) Jag skulle lära mig att flyga helikopter och flyga in i mina föräldrars hus medan de var på jobbet. Så skulle de inte kunna ljuga om min död.” (sid 264-265)

”Blomsterdalen” utspelar sig i det postkoloniala Grönland och handlar om landet som har den högsta självmordsstatistiken i världen, med ett självmord per tusen invånare vilket är sex gånger högre än Sverige. Boken är skriven av den lesbiska författaren Niviaq Korneliussen som själv är grönländare.

Denna berättelse utspelar sig i Nuuk som är Grönlands största stad. Vi får följa jaget som är en lesbisk inuit-kvinna som likt många grönländare lider av självmordstankar. Jaget har sedan hon var liten varit fascinerad av döden. Hon hoppar ut genom fönster och gör kullerbyttor i bassängen för att få uppmärksamhet men blir alltid bortglömd, en känsla som är ett återkommande tema.

I blomsterdalen smyckas gravarna med fula plastblommor. Jaget är övertygad om att en dag kommer hon också att ligga där. Hon åker till Danmark för att studera på universitet men saknar läshuvud. Hennes relation med flickvännen Maliina blir alltmer avlägsen då hon är otrogen med en döv kvinna. Under berättelsens gång får vi ta del av små notiser om personer som begått självmord och blivit anonyma delar av statistiken. Vi får även se HBTQ-personernas problem då jagets homosexuella vän till slut begår självmord på grund av en kombination av homofobin i det lilla samhället och postkolonial sorg.

”Blomsterdalen” är en prisbelönt bok som vunnit Nordiska rådets litteraturpris 2021 och berör flera allvarliga samhällsproblem i Grönland. Både den mentala ohälsan då jaget eventuellt förlorar allt förnuft medan hon sakta sjunker in i depressionens svarta avgrund och den pågående rasismen både mot grönländare generellt sett men också inuiter som har svårt att få jobb om de har traditionella tatueringar. När jaget kommer till Danmark ses hon genast som ett misslyckade vilket blir en självuppfyllande profetia.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observerar att boken innehåller väldigt många grafiska beskrivningar av sex och självmord.

Publicerat

Bully

”My son will be 11 years old forever.”

 

”Bully” är en dokumentärfilm från 2011 som handlar om mobbning på amerikanska skolor. I denna film får vi följa flera mobbningsoffer under deras vardag. Filmen inleds med en minnesstund för en pojke som har begått självmord efter att ha blivit mobbad i flera år.

Fokuset ligger på Alex som är 12 år och har Aspergers syndrom. Han föddes för tidigt och har på grund av detta ett särskilt utseende. Hans plågoandar har döpt honom till ”fiskfejset” och han får varje dag ta emot slag, sparkar och dödshot på skolbussen. Något som kan tyckas märkligt, då man skulle kunna tro att filmteamet som filmat dokumentären skulle skrämma bort mobbarna, men Alexs vardag pågår som vanligt.

Föräldrarna och lärarna visar lite förståelse för Alexs situation. De säger att han själv måste göra något åt mobbningen, vilket lägger över ansvaret på de utsatta barnen. Vi får även se en scen då en pojke blir mobbad av en klasskamrat och tvingas skaka hand med honom. När han vägrar blir han utskälld av läraren trots att det är han som är offret.

Filmen som utspelar sig 2011 på amerikanska södern tyder på att det fanns (och antagligen fortfarande finns) fördomar mot de som är annorlunda. Både barn och vuxna mobbar. Den 16-åriga Kelby som är en maskulin lesbisk tjej blir mobbad då hon bor i en liten stad med en stark religiös identitet. Hon mobbas av killarna i området som till och med försöker köra över henne och lärarna på skolan gör narr av henne på idrotten då killar och tjejer delas upp.

Vi får även se mobbningsoffrens mörka sidan.  14-åriga Ja’Meya Jackson som tidigare var mönsterelev med högsta betyg i alla ämnen och proffsbasketspelare bestämmer sig en dag för att rikta en pistol mot sina klasskamrater på skolbussen. Lyckligtvis blir ingen skadad men flickan döms till ungdomsvård.

”Bully” är en viktig film som fortfarande är aktuell 2022. Våldet som fortsätter och eskalerar trots filmteamets kameror kan liknas med dagens problem med cyberbullying då barn och ungdomar mobbas öppet på nätet där alla kan se det.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Finns även som e-film via Cineasterna.

Publicerat

Värma händer

”Hon tillät sig vandra några minuter av minnen. Minnen av hans vackra ansikte som hon knappt kommer ihåg längre, av deras samtal, brev och hans ögon som är så lika Tinas.”

 

”Värma händer” är en fortsättning på serien om Betty som skulle kunna beskrivas som historisk feelgood. I den andra delen av serien får vi följa Betty under 1940-talet. Hennes dotter, Martina har nu hunnit bli fem år och Bettys nya roll som ung och för det mesta ensamstående mor skildras. Nya utmaningar uppstår då flickan är i trotsåldern, men även svårare ämnen som barnaga och kvinnomisshandel diskuteras.

Betty är olyckligt gift med Carl-Axel som börjar bli alltmer våldsam. Han spelar bort deras pengar, blir ofta full och lider av svår psykisk ohälsa som därmed utvecklas till självmordstankar, något som tyvärr är vanligt när HBTQ-karaktärer skildras i historiska sammanhang. Intressant nog är våldet inte helt riktat mot kvinnorna då även Carl-Axels manliga älskare utsätts för hans vrede.

Flickans judiska far, universitetslektorn Martin Fischer visar sig vara i livet men ett komplicerat kärleksdrama uppstår då den nazistiska doktorn ljugit för Betty och undanhållit Fischers brev vilket leder till missförstånd. För att göra Bettys situation ännu värre får hon reda på att Fischer gift om sig med en dansk kvinna och har skaffat ytterligare barn med henne.

Dessutom vill inte doktorn lämna Betty ifred då hon är hans idealiska ”ariska” kvinna. Detta förvirrar Betty som söker en trygg fadersgestalt men samtidigt dras till doktorn sexuellt då han trots sin ondska utstrålar en alldeles särskild charm. Även dottern blir en bricka i spelet då doktorn spelar rollen som snäll farfar som skämmer bort henne med godis och presenter.

Serien om Betty diskuterar bland annat minoriteternas situation men man märker även att de får vara som vanliga människor med fel och brister. Fischer blir en karaktär med grå moral då han ofta skyller på antisemitismen för att rättfärdiga både sin otrohet mot den nya frun samt hans bristande intresse för dottern han har med Betty. Detta är dock något som delvis problematiseras då Betty ifrågasätter honom och till slut lär sig att stå upp för sig själv och ställa krav.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus. Läs först ”Räkna Hjärtslag” som är den första delen av serien.

Publicerat

Jordbor

”Before I knew it, I had left my body and was looking down from the ceiling at Mr Igasaki holding my head. Wow, I must have summoned a super strong magical power.”

 

”Jordbor” är en mystisk berättelse av den prisbelönta japanska författaren Sayaka Murata. Hon har även skrivit romanen ”Hur mår fröken Furukura?” som vann Akutagawa-priset som är ett av Japans finaste litteraturpris.

Denna berättelse har till en början stora likheter med Muratas tidigare verk med likande teman som bland annat frivillig barnlöshet och asexualitet. Vi får följa den japanska flickan Natsuki under hennes barndom och i vuxen ålder.  Natsukis förhållande till sex har påverkats efter att hon blev sexuellt utnyttjad av sin snygga och populära lärare, Igasaki. Det är dock oklart om hon är traumatiserad eller saknar intresse för sex.

Efter våldtäkten försöker hon berätta för sin familj men eftersom att läraren har hög status blir hon inte trodd och utmålas som en hora. När hon sedan börjar utöva liknande sexuella övergrepp på sin kusin, övergår familjens hat till något som skulle kunna liknas med hedersvåld.

Natsuki som blivit övergiven av alla vuxna, får en psykos och börjar inbilla sig att hennes mjukisdjur som är en liten igelkott pratar med henne. Den ger henne order om att straffa de onda och påstår att hon egentligen är en ”magisk tjej” från en annan planet i samma anda som seriefiguren Sailor Moon. Detta leder till att hon söker upp de vuxna som har skadat henne och mördar dem.

Precis som i ”Hur mår fröken Furukura?” ingår Natsuki i vuxen ålder i en pakt med en annan utstött person som är väldigt problematisk. Hon gifter sig med en man som hon träffat på nätet. Han antas ha liknande problem efter att ha blivit sexuellt utnyttjad av sin mor som barn. Natsuki och hennes man är båda övertygade om att samhället är korrupt och att de kommer att tvingas skaffa barn och ha sex trots att de egentligen är nöjda med att bara vara platoniska rumskamrater.

Efter att Natsukis man har spelat bort sina pengar och blivit självmordsbenägen, åker de till hennes gamla barndomshem där de träffar kusinen igen. Efter detta spårar berättelsen ur och de skapar en nudist sekt tillsammans. Till sist blir deras psykiska problem så ohanterliga att de blir kannibaler vilket beskrivs väldigt grafiskt med alla snuskiga detaljer.

”Jordbor” är en berättelse som väldigt specifikt handlar om Japans samhällsproblem. Personer med psykisk ohälsa som inte får de stöd som de behöver. Även sekter är ett stort problem i Japan. En förövare som försvaras och utnyttjar systemet. Övergreppen börjar med att han vill kontrollera Natsukis trosor vilket underligt nog är ett krav på vissa japanska skolor då eleverna bara är tillåtna att ha vissa färger på underkläderna (dock sker detta oftast av en kvinnlig lärare).

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att boken innehåller väldigt grafiska beskrivningar av sexuella övergrepp mot barn, mord och kannibalism.

Om ni är intresserade att läsa liknade böcker kan ni även låna den icke-binära författaren Marieke Lucas Rijnevelds böcker ”Obehaget om kvällarna” och ”Min dyra ögonsten” på vårt bibliotek.

Publicerat

Utvandrarna

”Hora för dig, kyrkvärd? Vad sade du till mig förr i världen? När du kom till mig med riksdalerna i ena handen och kuken i den ann’ra?”

–  det kontroversiella citatet från romanen ”Utvandrarna”

 

 

”Utvandrarna” är en ny filmatisering av Vilhelm Mobergs klassiska verk, Utvandrarserien som gavs ut 1949-1959. Filmen utkom under pandemin 2021 och skiljer sig markant från Jan Troells filmatisering som utkom 1971.

Precis som originalet skildrar den nya filmen emigrationen från Sverige till Nordamerika. Filmen utspelar sig i Småland på 1800-talet då de kända romankaraktärerna Karl-Oskar och Kristina söker sig till Minnesota efter år av missväxt och fattiga förhållanden. Deras gård brinner ned och ett av deras barn dör, vilket skildras i en stark scen då Karl-Oskar snickrar en kista i barn storlek som han sedan slår sönder i förtvivlan. Filmen är indelad i tre delar, först tiden i Sverige, resan över Atlanten och till sist deras nya liv i Amerika (som spelades in i Västra Götaland istället för i USA på grund av pandemin).

Något som skiljer den nya filmatisering från originalet är att innehållet kortats ned kraftigt och några karaktärer saknas som t ex Karl-Oskars bror Robert och Kristinas morbror Danjel som förföljdes för sin tro. Religionen spelar dock fortfarande en viktig roll i den nya filmen. Ulrikas karaktär är med i filmen men har tonats ned något. Hon är fortfarande prostituerad och kritisk mot prästen som betalar för sex vilket var kontroversiellt när romanen kom ut på 40-talet.

En annan skillnad är att atmosfären är väldigt dyster och ackompanjeras av sorglig musik och en gråbrun palett. Även Kristinas karaktär har blivit alltmer deprimerande då hon antas lida av psykisk ohälsa och kanske till och med självmordstankar. Möjligtvis kan detta referera till Mobergs självmord 1973 då han dränkte sig i en sjö utanför sitt hus efter att han kämpat med depression i flera år.

Den nya filmen skildrar även ursprungsamerikanerna på ett mer sympatiskt sätt. Lill-Märta går vilse i skogen efter att Kristina förnekat henne rätten till utbildning på grund av hennes kön. Hon blir räddad av en indiankvinna som ger henne en kappa att värma sig med, vilket ses som en synd av deras kristna grannar.  Rasismen är något som delvis ifrågasätts då Lill-Märta står på sig och undrar om det egentligen är indianerna som bor där. Jämför med Troells grafiska och våldsamma 70-tals film då indianerna framställs som galna vildar som dödar gravida nybyggarkvinnor och sätter deras foster på pålar som trofé.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Om ni vill se den gamla versionen så finns den också, både som fysisk film och som e-film via Cineasterna.

Publicerat

Torka aldrig tårar utan handskar

”Jag vill, i mitt liv, få älska någon som älskar mig.”

 

”Torka aldrig tårar utan handskar” är en tv-serie som är baserad på Jonas Gardells trilogi: Kärleken, Sjukdomen och Döden. Varje bok i serien är ett avsnitt. Berättelsen utspelar sig 1982 i Stockholm då HIV- och AIDS-pandemin just brutit ut. Berättelsen fokuserar på den största riskgruppen, unga homosexuella killar.

Vi får följa ett antal färgstarka karaktärer: Benjamin som är strikt religiös och vuxit upp som Jehovas vittne, Rasmus från den lilla värmländska orten Koppom som blev mobbad under uppväxten, Paul som är väldigt feminin och spelar lite bimbo men egentligen är mycket klok och flera andra.

Benjamin är ute och missionerar som vanligt när han en dag knackar på Pauls dörr och blir inbjuden. Paul som är i färd med att plocka fram julpyntet flörtar med Benjamin och upplyser honom om att det är uppenbart att han också är homosexuell. Benjamin får en chock men inser att det är sant. Men dessa två livsstilar krockar med varandra och han blir tvungen att välja. Benjamin väljer kärleken.

Benjamin blir dock inbjuden till Pauls julfest där flera andra gaykillar också dyker upp. En av dem är Rasmus som just flyttat från Värmland till Stockholm för att leva ut sina begär, vilket han inte kunde på den mindre orten där alla pratade bakom ryggen på honom eller skrek skällsord. Benjamin och Rasmus blir kära efter en snöig romantisk julpromenad och flyttar eventuellt ihop trots att Rasmus inte är troende.

Benjamin hemlighåller sitt förhållande för familjen och säger att Rasmus bara är en vän. Rasmus tar detta mycket personligt och börjar vara otrogen mot sin pojkvän trots att Benjamin inte är intresserad av att ha ett öppet förhållande. Till slut får Rasmus HIV efter att han haft oskyddat sex med flera killar.

Det glada kompisgänget blir sorgligt nog mindre och mindre då sjukdomen sprider sig mellan männen. Några av de som blir smittade begår självmord på grund av skammen. Till slut kan inte ens Paul hålla modet uppe då han har både svamp i munnen och är mycket trött men trots detta försöker fira jul med de andra som vanligt. Julmiddagen blir dock endast en liten sallad och det är bara två kvar i gänget som har överlevt.

De dödas föräldrar vill inte veta av sina söners pojkvänner och bryr sig mer om sina egna rykten. Historier ljugs ihop att de hade flickvänner och dog i cancer. Men Paul bestämmer sig att han minsann ska dö med värdighet eftersom han är stolt över den han är.

Gardell lånar mycket från sitt eget liv då han själv är homosexuell och överlevt HIV- och AIDS-pandemin. Han har också skrivit mycket om sitt förhållande till sin tro och Gud, ett sökande som återfinns i Benjamins karaktär då han blir tvungen att ompröva hela sin världsbild.

Berättelsen blir också en viktig historielektion om hur personer som inte passade in på samhällets normer blev behandlade illa av sjukvården. När Paul läser i tidningen om en man som dött i AIDS på grund av en blodtransfusion, benämns han som ”oskyldig” vilket ifrågasätts.

Filmen finns att låna på vårt bibliotek på svenska. Låna även i bokform, alla tre delar finns i bibliotekets regnbågshylla. Vi har även en klassuppsättning av den första delen i serien.