Teckenspråkets dag

14 maj är Teckenspråkets dag. Den svenska riksdagen tog ett historiskt beslut den 14 maj 1981, då man officiellt erkände teckenspråket som de dövas första språk. Att få tala sitt eget språk var viktigt för de dövas mänskliga rättigheter och demokratin. Sverige var det första land i världen som officiellt erkände teckenspråket som språk. (Källa: Sveriges Dövas Riksförbund)

Här är några boktips på böcker med döva karaktärer:

”Vad sa du?” av Ida Bäckström

I denna biografi berättar Ida Bäckström om sin dövhet. Bäckström drabbas av plötslig dövhet först på det ena örat och sen på båda öronen.  Hennes tillvaro förändras helt, vilket påverkar hennes jobb som frisör och hennes fritidsintressen. Bäckström blir tvungen att anpassa sig efter sin funktionsvariation och skaffa cochlea-implantat. Bäckström reser till Bali och Nepal för att hitta sig själv och bearbeta sin känslor.

 

”Seger – En dövhistorisk seriebok” av Viktor Jägerlund

Viktor Jägerlund är en döv serietecknare och berättar i denna seriebok om de dövas historia. Boken är lättläst och sammanfattar kort hur teckenspråket legaliserades och uppkom. Teckenspråket antas vara ett av världens första språk eftersom det användes när grottmännen kommunicerade med varandra under jakt.

 

”A Silent Voice” av Yoshitoki Oima

En mangaserie om en japansk döv flicka, Shoko. Hon börjar ny i klassen och blir snabbt favorit-offret för mobbaren Shoya och resten av klassen. Hon tvingas byta skola på grund av mobbningen, vilket leder till att klassen istället börjar mobba Shoya. Sju år senare lider han av depression och självmordstankar. Han har starka skuldkänslor gentemot den döva flickan som han mobbade och bestämmer sig lära sig teckenspråk för att kunna be henne om ursäkt.

En mörk berättelse om krigets gråzoner

”Min brors kista sänks ner i gropen och ett kors med mitt namn, bara annorlunda stavat, sätts sedan på graven. (…) Jag tittar på korset med namnet Claus och tänker att jag borde byta ut det mot ett annat kors med namnet Lucas. (…) Tåget är nog ingen dum idé.” (sid 426)

 

Agota Kristof (f. 1935 – d. 2011) var en exilförfattare från Ungern som skrev för att överleva. I sin självbiografi ”Analfabeten” berättar hon om flykten från sitt hemland efter Ungernrevolten 1956. Av alla sina personliga tillhörigheter prioriterade hon att ta med sig en tjock ordbok och en anteckningsbok. Kristof skrev flera politiska texter, i hopp om att kunna skapa en förändring i samhället.

Hon kunde inte överleva genom att skriva på sitt modersmål ungerska utan var tvungen att översätta sina texter ord-för-ord på franska. Kristofs unika sätt att skriva har influerat många författare bland annat den japanska författaren Haruki Murakami som skriver både på sitt modersmål och engelska. I sin självbiografi ”Författare till yrket” berättar Murakami om hur han influerats av Kristof:

”Franskan var ett främmande språk hon hade lärt sig som vuxen (eller snarare blivit tvungen att lära sig). Men genom att skriva på ett främmande språk lyckades hon skapa en helt egen, ny litterär stil. Den fina rytmen i de korta meningarna, det enkla, raka uttryckssättet, de exakta beskrivningarna utan eftertänksamma utvikningar. Ändå lyckades hon skapa en gåtfull atmosfär, en känsla av att något mycket viktigt som inte är utskrivet döljer sig i texten.” (sid 36, Författare till yrket, Haruki Murakami)

Det abstrakta, det som inte står utskrivet, utan ligger dolt mellan raderna är precis det som utmärker Kristofs trilogi som innefattar tre kortromaner; ”Den stora skrivboken”, ”Beviset” och ”Den tredje lögnen”. Trilogin är en mörk fiktiv berättelse men är också ett vittnesmål på krigets grymhet från en överlevares perspektiv. Fokus ligger på hur människan påverkas av trauma och på gråzonerna mitt emellan, hur ett offer kan övergå till att själv bli en förövare. Vem är det då som bär skulden?

Den första romanen ”Den stora skrivboken” handlar om tvillingarna Lucas och Claus som flytt från den fiktiva ”Stora staden” för att komma undan krig och svält. Modern överger dem och lämnar dem hos deras mormor, ”Häxan”, en elak kvinna med alkoholproblem och dålig hygien.  Pojkarnas far antas vara vid fronten och hans öde är ovisst. Tvillingarna bestämmer sig för att föra en krigsdagbok över den absurda och grymma tillvaron. Pojkarna visar sig så småningom vara opålitliga berättare, de fyller dagboken med lögner.

Lucas och Claus anpassar sig efter krigssituationen; de blir emotionellt avtrubbade och förfäras inte längre av grymheterna som sker runt omkring dem. De härdar sig genom att slå varandra och ”öva krig” genom att svälta sig och ligga stilla i flera timmar. ”Häxan” och andra förövare blir galna på tvillingar. De känner äckel men kanske ändå en gnutta beundran gentemot bröderna som vägrar att vara offer och vika sig. Trots detta finns det empati för de utsatta och svaga begravt djupt inne i pojkarna. Bland annat hotar de med att offentligt skämma ut byns präst som utnyttjat den fattiga grannflickan ”Harläppen” sexuellt, om han inte hjälper henne och hennes svältande familj ekonomiskt.

Den första delen slutar med att tvillingarna separeras från varandra efter att Claus flyr över gränsen genom att använda deras fars lik som sköld för att undvika elstängslet. I efterhand blir det alltmer oklart om detta verkligen skedde eller om Lucas lider av en psykos och bara föreställt sig detta då han inte längre kan skilja på sanning och lögn. Finns det egentligen bara en tvillingbror? Och vem av dem är i så fall den riktiga? Detta är en fråga som aldrig besvaras utan är öppen för läsarens tolkning.

Agota Kristofs självbiografi ”Analfabeten” är mycket kortfattad med sina 52 sidor men är intressant läsning för att få ökad förståelse för trilogin och dess budskap. Hela trilogin finns tillgänglig på vårt bibliotek som samlingsvolym och som talböcker via Legimus.

Kärlekens Antarktis

”Vi är stora myror som bär bort de döda utan att förstå varför vi gör det, vi bär i riktning mot ett hål i marken som dödgrävaren har öppnat.

Alla gråter utom jag, men det är någonting som har stelnat inom mig. Det är inte bara tårarna, det är någonting annat också. En besvikelse så djup, så genomgripande, det är blodets fryspunkt, det är kärlekens yttersta Antarktis.”

Sara Stridsberg är en prisbelönt författare som nominerats till Augustpriset och tilldelats Nordiska rådets litteraturpris. Hon har även varit ledamot i Svenska Akademin men begärde utträde i april förra året på grund av kontroversen som uppstod i samband med #metoo.

Stridsberg ger i denna mörka roman röst åt de utsatta kvinnorna i samhället. Hon lyfter fram de mördade kvinnorna som förblir fotografier i våra dagstidningar.

Berättarjaget Kristina (smeknamn Inni) är ett spöke som passivt iakttar de levande.  Hon hade en svår barndom med missbrukande föräldrar och en lillebror som dog ung. Som vuxen fastnade hon själv i drogmissbruk och prostitution vilket ledde till att hennes två barn, Solveig och Valentino (Valle) tvångsomhändertogs. Innis liv fick ett abrupt slut då en av hennes kunder mördade och lemlästade hennes kropp. Innis ande stiger ur kroppen och observerar likgiltigt sin mördare. Hon hade redan gett upp och accepterat sin undergång. Efter år av prostitution och misshandel accepterar Inni en värld där män utövar våld mot kvinnor.

”Kärlekens Antarktis” är en vacker berättelse färgad av poetiska smärtsamma bilder. Det ständigt närvarande våldet skildras i groteska scener men det finns även plats för värme och kärlek. Relationen mellan barn och mor är ett viktigt tema i berättelsen, familjebanden mellan de drabbade skildras och smärtan för de kvarlevande.

”Kärlekens Antarktis” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok på Bibblo.se och talbok via Legimus.

Sorg och magisk surrealism

”Dagen du förstörde allt” av Linnea Dahlgren

Vi dog samtidigt, du och jag. Vi gjorde det, jag svär. Det är ingen som har upptäckt att jag har dött än, bara.

Huvudpersonen Melanie och hennes bästa kompis Kassandra har varit oskiljaktiga sedan de gick i förskolan. Tjejerna har en speciell förmåga som gör att de kan resa tillbaka i tiden när de besöker den magiska gläntan Tidssmygen. Kompisarna brukar ibland resa till det förflutna för att uppleva nostalgiska barndomsminnen. De kan även resa framåt i tiden till när de är pensionärer och sitter och myser utanför ålderdomshemmet med varsin kopp varm choklad. Melanie har tagit för givet att Kassandra alltid kommer att finnas där för henne, i dåtid, nutid och framtid. När de börjar på gymnasiet hamnar de tyvärr i olika klasser men Melanie oroar sig inte eftersom de fortfarande kan vara bra kompisar även om de inte alltid är tillsammans.

En vacker höstmorgon får Melanie ett telefonsamtal som vänder upp och ned på allt som hon någonsin har trott på. Kassandra har lidit av depression under en lång tid och har begått självmord. Melanie hamnar i sorgens första fas: förnekelsen. Hon kan inte acceptera att Kassandra skulle dölja något för henne och är fullt övertygad om att hon kan resa tillbaka i tiden för att rädda henne. Problemet är bara att vad hon än gör och hur hon än försöker så fungerar det inte.

”Dagen du förstörde allt” är en sorglig och gripande berättelse om att förlora en nära vän, men också sorgearbetet efteråt. Berättelsen använder magisk surrealism för att, på ett abstrakt sätt, beskriva de olika stadierna av sorg som Melanie går igenom. Hur hon först förnekar kompisens självmord och depression, tror att hon kan åka tillbaka i tiden och förhandla med henne och ilskan hon känner både gentemot sig själv och mobbarna som sårat Kassandra.

Boken berör ett viktigt ämne i dagens samhälle, då många ungdomar lider av depression och psykisk ohälsa. Varje person som begår självmord lämnar ett tomrum efter sig och sorgearbetet för de kvarlevande är en lång och svår process.  Berättelsen visar även på att det finns hopp för framtiden och trycker på vikten att söka stöd och hjälp från nära och kära, då Melanie får tröst från sin egen familj, Kassandras familj och sina fina kompisar. Hon får även hjälp från oväntat håll av sin mattelärare som hjälper henne att komma tillbaka till vardagen och hitta rutiner då hon får svårt att klara skolgången.

”Dagen du förstörde allt” är Linnea Dahlgrens (född 1991) debutbok. Hon arbetar som biblioteksassisten i Malmö och är utbildad vid Lunds författarskola. Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus.

En berättelse om social utsatthet

”Om vi bara kunde byta kroppar med varandra” av Johanna Nilsson

” (…) Jag tänker på hur en dikt om mig reser med vindarna ända hem och landar i gräset framför pappa när han går runt med gräsklipparen. Ska han köra över mig eller skona mig, kanske rentav läsa mig, vika ihop mig och lägga mig i sin skjortficka, rakt ovanför hjärtat?”

Huvudpersonen Bill (smeknamn Kung B) är en hemlös tonåring som växt upp i en konservativ kristen familj. Bill är en transperson och hette tidigare Bella. Hans djupt religiösa familj, i synnerhet fadern, kunde inte acceptera honom vilket ledde till att han blev utsparkad hemifrån. För att klara det hårda livet på Stockholms gator tar han starka droger och sniffar lim under bron med två yngre marockanska pojkar, Lill-Muhammed och hans autistiska bror Ali. Barnen har ingen som försörjer dem, så de har lärt sig att stjäla plånböcker och handväskor. Bill saknar sin familj väldigt mycket men klarar inte av att ta hjälp av socialen eftersom han fastnat i sitt drogmissbruk.

En kväll när Bill övernattar i ett mossigt förråd träffar han den muslimska poeten Omari (smeknamn Drottning O) som letar igenom soporna efter bortslängd klassisk litteratur. Det visar sig att hon också är transperson, hemlös och beroende av droger. Bill faller direkt för henne och de har passionerat sex i soprummet.

Omari har flytt från Iran och har fått avslag när hon sökt asyl i Sverige. Hon är en illegal flykting och riskerar att skickas tillbaka hem om hon blir upptäckt av polisen. Hon har flytt från hedersvåld och kommer att bli avrättad om hon åker tillbaka till Iran. Även om hon älskar Bill, kan hon inte låta bli att avundas honom eftersom han, som svensk medborgare, har möjlighet till en bättre framtid.

Omari tvingas prostituera sig för att överleva. När hennes välbärgade hallick kidnappar henne och håller henne fånge som sexslav i flera dygn får hon till sist nog. Omari och Bill bestämmer sig för att tillsammans råna våldtäktsmannen och använda pengarna för att ta sig ur drogmissbruket. Detta visar sig vara lättare sagt än gjort.

Boken berör ämnen som ensamhet, längtan och att hitta sig själv. Det finns hopp om en bättre framtid men samtidigt trycker berättelsen också på att alla barn och ungdomar i världen inte har samma förutsättningar som vi har i vårt svenska demokratiska samhälle.

Författaren Johanna Nilsson blev nominerad till Augustpriset 2017 för sin bok ”För att väcka hon som drömmer” och har skrivit flera böcker som berör depression, självmord och social utsatthet. Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus.