Samernas nationaldag

Den 6 februari är samernas nationaldag. Dagen har firats sedan 1993.

Den 6 februari 1917 hölls det första samiska landsmötet i Trondheim. Under kongressen samlades samer från hela Skandinavien för första gången för att diskutera viktiga frågor angående samer.

På mötet blev sången Sámi soga lávlla, med text av Isak Saba, utsedd till den samiska nationalsången. Dagen brukar firas med den samiska flaggan och jojk.

Nedan är några bok- och filmtips som handlar om samer och utspelar sig i både nutid och dåtid:

Rackarungen som blev suffragette

”Här jag kommer.

Djäflar anamma.

Här ska bli ett fint reportage.

Jag har blivit skickad hit.

I gondolen har jag sprit.

För att stimulera mig.

Artikeln den blir fin Tjohej.”

Ester Blenda Nordström var en svensk journalist och författare (f. 1891 – d. 1948) som trotsade normerna om hur flickor och kvinnor skulle vara. Hon levde under en tid då kvinnor inte hade rösträtt eller samma mänskliga rättigheter som män. Nordström körde motorcykel och bröt mot klädkoden genom att bära långbyxor, vilket var ovanligt för kvinnor på den tiden.

Det spekuleras också att hon var bisexuell och hade en hemlig kärleksaffär med Carin Frisell, trots att lesbiska förhållanden var förbjudna enligt svensk lag.

Nordström växte upp i en rik familj i Stockholm men vägrade vara en ”fin flicka”. Hon tyckte om att busa och var inte rädd för att smutsa ned sig. På den tiden var det vanligt att aga barn men Nordström lät sig inte vikas. När prästen agade Nordström och hennes kompis för att de brutit mot reglerna, hämnades hon genom att plantera tusen löss i hans säng.

Hon skrev senare barnboks-serien ”Rackarungen” baserad på sin uppväxt som senare inspirerade Astrid Lindgrens Pippi-böcker. I och med detta skedde en förändring inom barn- och ungdomslitteraturen då barnböcker började fokusera på att underhålla barn istället för att uppfostra dem.

Efter studentexamen på Wallinska skolan 1910 blev hon journalist på Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter. Hon ingick i den så kallade Ligan och var nära vän med den feminisitiska journalisten och suffragetten Elin Wäger. Kvinnliga journalister togs inte på allvar förr i tiden, så Nordström fick använda olika signaturer som ”pojken” och ”Bansai”.

Nordström använde ofta en metod som numera kallas för ”wallraffa” som är en form av undersökande journalistik. 1914 skapade hon sig en falsk identitet som piga på en gård, för att senare skriva ett reportage om sina upplevelser. Pigorna var underbetalda, levde i ohygieniska förhållanden och var näst intill tvingade till slavarbete.

Nordström var med om mycket under sin livstid. Hon kämpade för den kvinnliga rösträtten som gick igenom 1921. Hon tågluffade i Amerika, var nomadlärare i Lappland för samiska barn i ett halvår, för att sprida kunskap om utsatta minoritetsgrupper i norra Sverige. Hon kämpade också mot svälten under finska inbördeskriget och räddade flera byar. Nordström reste världen över och upplevde bland annat jordbävningar i Japan och vulkaner i Hawaii.

Biografin finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som klassuppsättning. Boken finns även tillgänglig som e-bok via Bibblo.se och talbok via Legimus.

Om ni är intresserade av att läsa om fler svenska kvinnor som skrivit historia och förändrat samhället kan ni söka i databasen SKBL – Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

Augustpriset 2018

Svenska Förläggareföreningen delar varje år ut Augustpriset i kategorierna: årets svenska skönlitterära bok, årets svenska fackbok och årets svenska barn- och ungdomsbok.  Dessa böcker vann Augustpriset 2018.

Årets skönlitterära bok:

”Ædnan” betyder landet, marken och jorden på gammal nordsamiska och är en tjock men luftig epos (en längre berättelse skriven i vers) som berör samernas situation från början av 1900-talet till idag. Författaren Linnea Axelsson som själv har samisk släkt, lyfter fram det kvinnliga perspektivet. Vi får följa tre olika kvinnor; Ristin, Lise och Sandra under tre generationer.  Kvinnorna får utstå olika former av diskriminering på grund av sitt samiska påbrå bland annat tvångsförflyttningar och rasbiologiska mätningar.

Axelsson lyfter även fram personer med funktionsvariationer då Ristins son Nila har autism och inte kan tala, vilket drar paralleller både till hur samerna inte fick tala sitt modersmål och hur personer i nutid med funktionsvariationer ofta hamnar utanför arbetsmarknaden.

Årets facklitterära bok:

”Svälten” är en populärhistorisk faktabok som handlar om missväxten i Sverige år 1867-1869. Författaren Magnus Västerbro förklarar orsakerna och konsekvenserna av svälten, som i sin tur ledde till massemigrationen till Nordamerika. Västerbro lyfter fram den lilla människan, då han väljer att berätta om enskilda individer och hur de påverkades av katastrofen.

Årets barnbok:

”Gropen” är en bilderbok som lyfter fram barnens perspektiv. Barnens favorit lekplats, gropen utanför gymnastiksalen, visar på hur barn kan uttrycka sig kreativt och självständigt med hjälp av lekens kraft. De vuxna lärarna saknar fantasi och tänker praktiskt, de vill ta bort gropen så att ingen skadar sig. Emma Adbåge, som vunnit flera priser för sina böcker, visar med hjälp av bild och text hur begränsade barnen känner sig när de inte får fantisera och leka fritt utan måste följa de inrutade rutinerna som de vuxna har bestämt.

Samisk mytologi och fantasy

”Middagsmörker” av Charlotte Cederlund

”Jag landar i istiden. Så känns Kirunas snökaos jämfört med det skånska slask jag lämnat bakom mig. Det förvånar mig inte ett dugg att flygplanet bara var halvfullt. Ingen vid sina sinnens fulla bruk reser norrut i november när Norrland begravts i snö och kyla.”

Charlotte Cederlunds debutantbok är en thriller med fantasy- element som väver in samisk mytologi och kultur.

Huvudpersonen Allí Sunna är 16 år och har precis blivit föräldralös. Hon har nyligen förlorat sin pappa i cancer och hennes mor dog under mystiska omständigheter natten då hon föddes. Allí blir tvungen att flytta upp till Norrland för att bo med sina samiska släktingar som hon aldrig tidigare haft kontakt med. Hennes far har i flera år vägrat att låta henne utforska sin samiska identitet vilket medfört att hon varken behärskar det samiska språket eller har kunskap om kulturen och dess historia.

Allí har komplex för sitt öga som är täckt av en vit hinna. Hon har blivit mobbad för sitt utseende i flera år och får ytterligare svårigheter att passa in när hon flyttar till det lilla samiska samhället.

Allí blir misshandlad av sin morfar som har alkoholproblem och lider av depression. Han beskyller henne för moderns mystiska död, mormoderns självmord och menar att hon är en häxa som för olycka över familjen.

Som tur är hittar hon stöd hos gammelmormodern Ráijá, en lustig liten gumma som går sin egen väg och fortfarande bor i en traditionell samisk kåta. Ráijá varnar henne för uråldriga krafter som kommer att vakna till liv igen men Allí tror att hon bara är gammal och skrockfull.

En dag får hon syn på en vit varg som försvinner i snöyran. När hon berättar om vargen för byn drar byns ordförande Ivvár igång en vargjakt för att skydda byns renar. Allí som är en djurvän och vegetarian är emot detta och försöker övertala honom att stoppa jakten. Ivvár vill inte lyssna på henne, han präglas av ett starkt ”vi och dem” tänk och ser henne inte som en ”sann same”. Allí får veta att hans starka åsikter kommer från en personlig tragedi då hans son fick utstå ett hatbrott på grund av sin samiska utstyrsel vilket ledde till hans död. Ivvár är fast besluten att straffa mördarna, oavsett vad det kommer att kosta.

När Ivvár till sist fångar in vargen och ska skjuta den med sitt gevär, blir Allí förhäxad av en magisk kraft som gör att hon stoppar honom i sista sekund. Vargen visar sig vara hennes skyddsande och de hamnar i andevärlden där Allí träffar sin bortgångna mor, som förklarar att hon är en noadi, en samisk schaman. Hennes uppgift är att skydda samebyn från en magisk kraft som kommer att hota samhället och upprepa den blodiga historien från hundra år sedan då spänningar uppstod mellan samerna och svenska kyrkan.

”Middagsmörker” är första delen av Idijärvi-trilogin som väver samman den verkliga historien av vårt svenska ursprungsfolk blandat med magi och spänning. Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus. Hela trilogin finns tillgänglig på vårt bibliotek.

Bokens förlag är Opal och formgivaren är Anna Henriksson.