Nobelpriset i litteratur 2026 – Anne Carson

Årets nobelpris går till den 76-åriga Anne Carson från Kanada. Nobelpriset har funnits sedan 1901 och priset till vinnaren är 12 miljoner kronor. Utöver skrivandet är hon även översättare, litteraturkritiker och poet. Under tonåren blev hon influerad av sin latinlärare och förtjust i de grekiska myterna som präglat hennes författarskap.  Hennes författarskap berör erotik och begär även samkönad kärlek.

Motiveringen löd:

 ”För hennes djärva och infallsrika verk, som i lekfull dialog med den klassiska traditionen har skapat nya former för den samtida litteraturen.”

Hon debuterade 1998 med ”Röd självbiografi” som är en versroman baserad på de antika grekiska myterna, specifikt Herakles-myten. Diktjaget Geryon, är en pojke men också är ett rött monster med vingar. Han skriver en självbiografi vid fem års ålder. När han blir äldre lämnar han sin våldsamma familj. Han blir olyckligt förälskad i en annan man, Herakles. Erotisk laddning uppstår då Geryon blir överväldigad av lusten och åtrån. Berättelsen fortsätter i uppföljaren ”Red Doc” då Geryon ger sig ut på en resa.

Ett citat från ”Red Doc”:

“To feel anything
deranges you. To be seen
feeling anything strips you
naked. In the grip of it
pleasure or pain doesn’t
matter. You think what
will they do what new
power will they acquire if
they see me naked like
this.
If they see you
feeling. You have no idea
what. It’s not about them.
To be seen is the penalty.”

Hon har även skrivit ”Eros den bitterljuva” som är en essäbok som utforskar erotisk romantik i det antika Grekland. Carson väver in samtid och antiken i varandra. Boken var en utvidgning av Carsons doktorsavhandling från 1981 om Sapfo som var en känd poet på ön Lesbos. Boken kan lånas som e-bok på Biblio.

Ett citat från boken:

”The English word ’symbol’ is the Greek word symbolon which means, in the ancient world, one half of a knucklebone carried as a token of identity to someone who has the other half. Together the two halves compose one meaning. A metaphor is a species of symbol. So is a lover. (…)

Every hunting, hungering lover is half a knucklebone, wooer of a meaning that is inseparable from its absence. The moment when we understand these things – when we see what we are projected on a screen of what we could be – is invariably a moment of wrench and arrest. We love that moment, and we hate it. We have to keep going back to it, after all, if we wish to maintain contact with the possible. …

Sappho drew this conception together and called Eros glukupikron. [bittersweet].”

En hjälplös honkatt

”James broke the silence.

”Okay, what’s something you wanted when you were a kid that you have now? A dream, or a birthday wish.”

What did I want as a kid? I wanted to never grow up.

”A boyfriend,” I finally said, lying.” (p 46)

”Kitten” av Stacy Yu är en unik roman som handlar om att åldras och bli vuxen men också att fastna i hjälplösheten. Den asiatiska huvudkaraktären Katie som är uppvuxen i Amerika är 22 år och arbetslös, utan några konkreta mål i livet. Hon blir tillsammans med en äldre vit man som visar sig vara ägare till en gullig kattunge, Silver.

Skenet bedrar dock då den hjälplösa ”kattungen” är 10 år vilket blir 56 kattår. Silver visar sig snart vara en symbol för Katies egen stagnation och längtan att återvända till barndomen. Hennes ekonomiska situation blir alltmer sträv då hennes bankkonto är tomt. Vännerna som hon har skulder hos tycker att hon kan betala dem. Hon har ju trots allt en rik kille, och skulle kunna bli hans sugarbaby. Trots längtan efter att förbli en passiv flickvän finns det något i Katie som motsätter sig detta då det känns fel att leva som sin pojkväns ”husdjur”.

Katies relation med hennes mamma blir också alltmer ansträngd. Mamman har en liknande emotionell arkitektur då hon som asiatisk kvinna i Amerika med en lätt brytning ofta diskrimineras och infantiliseras. Hon blir besatt av att vara liten och börjar låna Katies gamla skoluniform då hon är för mager för att komma in i vuxna kläder, möjligtvis på grund av ätstörningar.

”Kitten” är en abstrakt berättelse som använder ett djur som symbol för kvinnornas hjälplöshet och stagnation. Bitvis kan scenerna med katten tolkas som konstiga eller våld mot djur då den förmänskligas genom att dricka kaffe eller dess försök att ”återvända till havet” där pojkvännen hittade den som barn. Katten blir därmed en symbol för längtan efter friheten, och ska antagligen inte tolkas bokstavligen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Om ni vill läsa en mer lättsam berättelse om en asiatisk kvinna och en katt, läs även ”Hon och hennes katt”:

Is This A Cry For Help?

”I’ve googled ”how to forgive yourself.” The first result from a reputable source says: ”Take responsibility. Face your guilt.” I scroll down. ”Telling yourself that you are a bad person is not constructive, but feeling guilt can help you avoid repeating mistakes. Make Amends-” I pause. How do I make amends with someone who isn’t alive? I scan the rest of the article. It doesn’t say.” (p. 128-129)

”Is This A Cry For Help?” är en roman om en utmattad lesbisk bibliotekarie och rätten till det fria ordet. Darcy jobbar på ett bibliotek i Amerika där censuren börjar krypa sig in i hennes vardag.

När en låntagare tittar på en erotisk film för en skoluppgift på bibliotekets lånedator hamnar den stackars bibliotekarien mitt i slagfältet för den heta debatten om vilken sorts media som biblioteket får tillhandahålla med. När en journalist för en högerextrem tidskrift intervjuar henne sprids nyheten om ”porrtittaren” i biblioteket som en löpeld. Snart börjar även böckerna att granskas och censureras, särskilt de som innehåller HBTQ-tematik och berättelser om andra utsatta minoriteter.

Samtidigt brottas Darcy med psykisk ohälsa. Hennes tidigare pojkvän innan hon insåg att hon var homosexuell har tagit livet av sig. Han var 10 år äldre än henne men levde ett pojkaktigt liv med TV-spelsberoende, ett fallfärdigt hem och drickande med killkompisarna. Darcy plågas av skuldkänslor både för att ha mist en person som en gång var hennes närmaste och för den egna sexualiteten som växer alltmer med trakasserierna av henne och hennes kollegor på biblioteket. En av hennes kollegor Mordecai som är transperson får sina barndomsbilder postade på sociala medier med hotfulla meddelanden.

Som om detta inte vore nog, blir hon utsatt för hämndporr av en okänd konservativ man som går under användarnamnet Eagle88 samtidigt som en anonym låntagare börjat skicka underliga mejl om frågor om homosexualitet bland fåglar men också om abort och tonårsgraviditet. Darcy blir orolig för den anonyma låntagaren då hon själv gjorde en abort som tonåring, vilket påverkat henne psykiskt. Mysteriet tätnar då hon och hennes kollegor börjar nysta i vilka dessa avsändare kan vara…

Berättelsen kan bitvis verka lite tragikomisk men berör ett hett ämne i inte bara Nordamerika utan även numera i Sverige. Bannlysta och censurerade böcker uppmärksammas samtidigt som material hotas med att censureras särskilt barnböcker med HBTQ-tematik och sagostunder. Rätten till bibliotek är inget att ta för givet då demokratiska värderingar som rätten till sin berättelse ifrågasätts av politiker. Boken visar dock på att det finns de som står upp för yttrandefriheten, även i motgångar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Läs även ”That Librarian” som handlar om en liknande konflikt, fast i den verkliga världen:

Vem gömmer sig under slöjan?

Icke-binär huvudperson, biografi, baserad på verkliga händelser, romantik, passar för bokklubb”But Allah uses the royal we in the Quran all the time! Why can’t we use a royal they? Because that’s what the transgenders use.” (p 71)

 

”Hijab Butch Blues” är en självbiografisk berättelse om den anonyma muslimska författaren som går under det fingerade namnet Lamya H. Hon/hen har ett unikt perspektiv på Islam, som en muslim som bär hijab men samtidigt identifierar sig som butch och möjligtvis en icke-binär transperson.

Hen har valt att vara anonym på grund av normerna inom Islam. Patriarkala synsätt genomsyrar allt. När närstående kvinnor till hon och hennes familj blir misshandlade av sina män får de rådet att härda ut. Skilsmässa är synd, och män ses som överhuvud i familjerna, de som kvinnorna måste lyda och underkasta sig.

Samtidigt känner Lamya att hen inte passar in. När hen är 14 år blir Lamya kär i sin kvinnliga lärare, men kan inte acceptera detta, inte ens för sig själv. Hen blir klassens clown som ställer till med bus för att få uppmärksamhet. Bättre att bli hatad av omgivningen än ignorerad. Sår från barndomen svider fortfarande då grannflickan med den roliga känguru styltan sa att man inte fick leka med barn som Lamya för att hon var brun, och kom från en familj som åt konstig mat och luktade illa. De hade lekt snällt innan de vuxna runt omkring dem lärde henne att tänka fördomsfullt.

Lamya är dock intresserad av berättelser och böcker. När de läser Koranen börjar Lamya ifrågasätta om det finns fler perspektiv, kanske kan man tolka texterna olika. Hon får lära sig om profeten Maryam som dock inte erkänts som en, trots att hon kommunicerar med en ängel. Den unga oskulden blir gravid, och när ängeln meddelar henne detta, skrattar hon till. Hon kan väl inte vara gravid. Hon är ju inte intresserad av män.

Lamya börjar fundera. Är Maryam kanske lesbisk precis som hen? Men när Lamya tar upp diskussionen får hon till svar att man inte ska ifrågasätta de heliga texterna. Maryam var oskuld eftersom kvinnlig sexualitet var synd, svarar läraren. Lamya är dock inte övertygad.

Kanske till och med Allah var queer, eller icke-binär. De muslimska feministerna som Lamya umgås med kan acceptera att Allah kanske är en kvinna men att diskutera alternativa könsidentiteter blir lite för utmanande. Samtidigt börjar Lamya söka sig till andra HBTQ-personer, de flesta blir dock förnärmade. Queer och hijab, hur är det ens möjligt? Lamya berättar om sin resa, hur hen försöker hitta sin plats i världen, men det är svårt när man är annorlunda på flera olika sätt.

”Hijab Butch Blues” är en lärorik bok med ett perspektiv som vi inte ofta ser i litteratur om muslimer. Lamya har en blick inifrån då hen ifrågasätter alla normer och heliga texter men samtidigt (kanske lite motsägelsefullt) följer flera av normerna. Kvinnorna tror att de blir förhäxade av djinn som är en slags ande om de visar sitt hår för andra. Flera kvinnor i Lamyas närhet blir rädda och börjar bära hijab även i sällskap med andra kvinnor, då de föreställer sig att männens blick alltid är närvarande. Kognitiv dissonans uppstår då Lamya slits mellan Islams hårda regler och längtan efter friheten och den lesbiska kärleken.

Samtidigt får vi som inte är muslimer lära oss om andra traditioner och synsätt, vilket kanske inte heller är helt fel, bara ett annat sätt att se på världen.

Boken finns tillgänglig i vår regnbågshylla på engelska. Läs även ”Stone Butch Blues” som är en klassisk lesbisk berättelse från 2003, som titeln refererar till:

Läs även ”Under ditt finger” som även finns som klassuppsättning, och också handlar om muslimska lesbiska tjejer som utmanar normerna fast med ett danskt perspektiv:

För ett kontrasterade perspektiv från en annan muslimsk kvinna som valt att inte bära hijab, läs boken ”Vem har sagt något om kärlek?”:

 

Den sårade skogsmullen

”När hon kommer fram till morsan och polisen bakom glasrutan stryker hon undan håret. Kilar in en hårslinga bakom örat. Jag tror först hon ska vända sig om för att kontrollera var jag står. Kolla om jag är kvar. Men det gör hon inte. Istället lägger hon båda händerna på bänken framför glaset, där man står och fyller i papper eller beställer ett nytt pass. Hon pressar fingrarna mot träskivan. Benen skakar när hon tittar på polisen.

Jag skulle vilja anmäla en våldtäkt.” (sid 165)

”De tar allt ifrån mig” är en bok av den augustprisnominerade författaren Linda Jones. Berättelsen handlar om en fiktiv norrländsk ort, Marken. Vi får följa den 15-åriga Frida, en pojkflicka som älskar att jaga och vill följa i sin tuffa mors fotspår. Mamman är jaktlagets ledare och är den som styr och ställer i den annars mansdominerade miljön.

Glesbygden karaktäriseras av förfall. Allt lägger ned, snart till och med älgjakten. Ett oidentifierat djur som döps till ”Korsningen” dyker upp, och allt konstigare händelser börjar ske. ”Järven” som är en macho skogsmulle börjar bli paranoid då hans liv börjar barka utåt. Hans älskade jakthund hittas slaktad, hans fru får ”tjejcancer” i livmodern och hans son blir anklagad för att ha våldtagit Fridas vän under en fyllefest. Hans ilska mot samhället växer, då han börjar få allt värre våldsfantasier. Detta hat späds på då alla jägare får i uppdrag att döda Korsningen, för att få tillbaka älgjakten som definierar dem och deras maskulinitet. Snart är det inte bara djur som de jagar utan även människor.

Samtidigt börjar en ny kille i Fridas klass. Han heter Frej och är i skarp kontrast med jägarna en väldigt feminin gotisk emo kille som har långt svart hår och glittrigt nagellack. Alla börjar mobba honom då de tror att han är gay. Frida blir dock förtjust i honom, då han vågar stå upp för sina åsikter. Han är djurvän och vegan, och är villig att ifrågasätta om allt verkligen måste handla om jakt och att hävda sig.

Vi anar snart att ”Korsningen” kanske inte bara är en oidentifierad varelse utan en symbol för rädslan för det okända. Att inte passa in eller vara den som utmanar normer anses lika hotfullt för jägarna som det konstiga djuret, oavsett om det gäller att anmäla en våldtäkt, vara vegan eller en feminin man.

Boken innehåller mycket slang och möjligtvis en del stereotyper om Norrland som målas upp som en förfallen glesbygd utan rättvisa, där alla är lite skitiga och jargongen är hård.

Boken påminner delvis om ”Jag for ner till bror” av Karin Smirnoff då miljön i boken kantas av misär, isolering och förfall, samt med ett fokus på våld mot kvinnor och barn. En annan bok som ofta jämförs med Jones berättelse är ”Löpa varg” av Kerstin Ekman då startskottet är en pensionerad jägares möte med en varg.

Läs även Jones tidigare bok ”Bete sig” som handlar om att hitta friden i skogen och ”Lejonflock” som utspelar sig på Bergnäset i Luleå och handlar om jämställdhet:

Het romans på kall is

”Gay. I’m not gay. (…) Not in public. I can’t… I would not be able to go home.”

”Your family?”

”Russia. I could not go home to Russia.” (p 202)

 

”Heated Rivarly” av Rachel Reid är det nya Tik-Tok fenomenet som även fått en filmatisering via Netflix. Berättelsen handlar om den ryska hockey-spelare Ilya och hans rival Shane… som också är hans hemliga älskare.

På isen hatar de varandra. Alla tycker Ilya är ett rövhål som skryter om sina framgångar. Han spelar aggressivt och offensivt på isen medan hans rival är mjukare, mer strategisk och feminin. Dessa roller dyker även upp i sovrummet då Shane är den som är mer följsam och passiv. Rivaliteten byts snart ut mot ett flertal heta sexscener.

Även svårare ämnen får dock plats som bisexualitet, internaliserad homofobi, och situationen för HBTQ-personer i Ryssland. Ilyas mor begick självmord, och hans far lider av Alzheimers. Han tvekar inför att komma ut som gay eftersom han vet att han kommer att bemötas av fördomar och hat i hemlandet. Vid ett tillfälle går den internaliserade homofobin nästan överstyr då Ilya funderar på om han borde gifta sig med den vackra Svetlana med det blonda långa håret, inte för att han älskar henne utan för att han vill få amerikanskt medborgarskap och ses som ”normal”.

Parets hemliga möten påminner till viss del om ”Brokeback Mountain” som har ett liknande tema om förbjuden homosexuell kärlek. Däremot är denna berättelse lite mildare, och det finns inga direkta fysiska hot mot killarna i jämförelse med våldet och hatbrotten i ”Brokeback Mountain” även om diskrimineringen i Ryssland nämns till viss del.

Boken har blivit en bästsäljare och fått både ris och ros av läsare. Många läsare upplever romansen som ”spicy” och menar att vi inte riktigt får lära känna killarna innan vi hoppar rakt in i sexscenerna redan i början av boken. I en artikel i Expressen ”Bögsexet på tv suger som fan” riktar den homosexuella författaren Jonas Gardell kritik mot serien eftersom den är skriven av en heterosexuell kvinna och upplevs som ”könlös”, möjligtvis för att göra den lättare för alla oavsett kön att relatera till.

Åsikterna går dock isär då hockey-spelaren Brock McGillis som är den första som är öppet gay uttrycker att han gillade berättelsen men har svårt att tro att de heterosexuella hockeykillarna som har en ganska smal syn på maskulinitet kommer att läsa serien, trots att de kanske är de som borde läsa den mest av alla.

Serien som finns i sju delar, finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Observera att boken innehåller flera grafiska sex scener.

Titta även på filmen ”Brokeback Mountain” som är baserad på Annie Proluxs bok ”Berättelse från vidderna”:

Tik Tok favoriter – Fourth Wing

”Han höjer ett mörkt ögonbryn, lutar sig framåt och stödjer armbågarna mot knäna.

”Du förvandlade alltså apelsiner till vapen, Våldsam?”

Jag lyckas ta mig upp i sittande ställning och rycker på axlarna.

”Man tar vad man har.” (sid 234)

”Fourth Wing” är den första delen av Rebecca Yarros romantasy serie ”The Empyrean” som tagit Booktok med storm. Boken klassas som New Adult då den fokuserar på en lite äldre protagonist i 20-årsåldern, vilket även speglas i romantiken som ligger mer åt det erotiska hållet.

Vi får följa Violet Sorrengail som är en svag funktionshindrad kvinna som lever i en high fantasy värld där drakar finns. Hennes liv vänds upp och ned då hennes kallhjärtade mor kallar in henne till militärtjänsten som i denna värld innebär att bli drakryttare. Vägen dit är dock lång och svår då de är mitt uppe i ett krig, samtidigt som ryttarna slåss mot varandra, oftast med dödlig utgång. Upplägget kan kännas igen från Battle Royale och Hunger Games då Violet måste ta till sin list för att överlista sina motståndare.

Men det är inte bara människorna som hotar. När drakarna äntligen introduceras inger de genast en känsla av att vara väldiga bestar, som besitter krafter som människorna inte kan mäta sig med. En ryttare får kalla fötter och försöker fly men drakarna sätter eld på dem som de anser vara fega och svaga, och han förvandlas till en hög med aska. Violet är dock en modig själ, och visar drakarna sympati till och med de små och svaga. Hon vinner förtroendet av den uråldriga draken Tairn som är en av de starkaste. De börjar kommunicera telepatiskt och det visar sig att draken har en fräck tunga men också humor.

Violet hamnar i kläm med ledaren Xaden som vill hämnas sin familj som dödades av Violets mor. Han ger henne öknamnet ”Violence”. Men en gnista mellan rivalerna tänds då de kommer närmare både varandra och sanningen. Romantiken övergår till erotik, då Violets krafter väcks till liv när hon utforskar sin sexualitet. Det går riktigt hett till, gardinerna fattar eld och hon lär sig kontrollera åskan när hon får orgasm. Yarros väjer sig inte för att beskriva lusten, både från kvinnorna och männens perspektiv.

Mot slutet börjar även Xadens perspektiv att vävas in då han blir alltmer moraliskt grå och visar sig ha suttit på en mörk hemlighet, då myter som alla trott var sagor visar sig vara hemligheter som det korrupta politiska styret mörkat för folket…

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek i tre delar på både svenska och engelska, läs den spännande fortsättningen i ”Iron Flame” och ”Onyx Storm”:

Läs även ”Sunrise on the Reaping” som är den senast delen av Hunger Games och utspelar sig före den första boken:

Boktips fredag – Förbjuden kärlek

Snart är det Alla hjärtas dag! Biblioteket har något roligt planerat nästa vecka. Tills dess får ni romantiska boktips för att känna pirret inför den stora dagen. Elmira Rye-Danjelsen från ES24 har tipsat om en bok med HBTQ-tema som handlar om en förbjuden romans mellan en prins och en president son:

”Red, White and Royal Blue är en romantisk berättelse som fokuserar lite på politik. Den delar konceptet av förbjuden kärlek från ett nytt perspektiv då vi får se två män dela en romans. Båda har problem från samma rötter men gestaltat olika.”

Läs även min recension här. Ett roligt citat från boken:

”O, fathers of my bloodline! O, ye kings of olde! Take this crown from me, bury me in my ancestral soil. If only you had known the mighty work of thine loins would be undone by a gay heir who likes it when American boys with chin dimples are mean to him.”

Den maskerade rosen

”He can give you a real rose while I can only give you a paper one.” (p 206)

 

”When Haru Was Here” är en sockersöt romantisk ungdomsbok av den vietnamesiska författaren Dustin Thao som också skrivit ”You’ve Reached Sam”. Vi får följa Eric som är en ung gaykille som trampas med trauma från sitt förflutna. Magisk realism genomsyrar berättelsen, då gränsen mellan sanning, fiktion och det övernaturliga suddas ut. Vi märker snart att vår huvudperson är en opålitlig berättare då han ibland fabulerar och drömmer ihop de perfekta scenerna, som nästan känns som tagna ur en riktigt smörig romantisk manga.

Eric har en barndomsvän, Daniel som han har en pirrig romans med, men efter en kyss på taket under en stjärnklar himmel börjar de glida isär trots att de varit vänner sedan länge och gjort allt ihop. Under en skolresa till Japan övernattar Eric med Daniel men ger sig en dag ut på äventyr i det okända landet och tar helt fel tåg vilket medför att han går vilse.

Som räddaren i nöden dyker Haru som talar flytande engelska upp. Han jobbar på sin familjs washipappersaffär, och erbjuder sig att guida honom. De spenderar en rolig eftermiddag ihop, tar del av japansk kultur och stjärnfestivalen som handlar om två käresta som inte kunde vara tillsammans. När det är dags för Eric att bege sig tillbaka till Daniel, ber Haru honom om hans nummer. Han räcker över en papperslapp som flyger iväg medan tågdörrarna stängs, likt en film.

Efter denna märkliga upplevelse försöker Eric återgå till vardagen i Chicago men saknaden efter Haru värker i bröstet. Han flörtar med ett flertal killar som är mer eller mindre ytliga, tills det är svårt som läsare att hålla koll på alla särskilt när berättarrösten har svårt att skilja på fiktion och verklighet. Erics sorg efter att ha mist flera personer i sitt liv börjar så småningom bearbetas, vilket också är där den övernaturliga delen av berättelsen kommer in då han kan se spöken. Vi kan ana att hans himlastormande romanser och äventyr kanske är ett sätt att fly verkligheten. Det finns vissa likheter med Thaos tidigare bok som också berör samma tema då huvudpersonen får ett samtal av sin döda japanska pojkvän Sam, som precis som Haru väver in en del mytologi i berättelsen.

Identitet är också ett ämne som skildras, i detta fall hur det är att växa upp med en hybrid identitet i Amerika då Erics mamma är från Vietnam men han behärskar endast delvis språket. Mamman talar sitt modersmål som översätts, medan Eric svarar på engelska. Detta vävs också in med hans HBTQ-identitet då hans mors ideal om maskulinitet speglar kulturen som hon kommer ifrån.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Läs även ”You’ve Reached Sam” av samma författare:

Om ni vill läsa en ännu mörkare bok som också skildrar parasociala relationer och gränsen mellan fiktion och verklighet, läs Sayaka Muratas nya bok ”Vanishing World”:

Se även filmen ”All of us Strangers” som också handlar om en homosexuell man som blir hemsökt av döda familjemedlemmar, även den grundad i japansk mytologi:

 

Skogens hemlighet

”Sarah tittade upp från Annas dagbok och stirrade på sin egen spegelbild över toalettbordet. Hon kunde knappt tro det hon just läst. ”Stackars Anna”, viskade hon och rörde vid boksidan. Fingerspetsarna följde handstilen, som om hon kunde sträcka sig genom tiden för att trösta flickan.” (sid 240)

 

”Den förlorade dagboken” är en romantisk feelgood berättelse om magisk realism, irländsk mytologi och folklore. Evie Woods som bor på den irländska västkusten skildrar vardagsdramatik som möter det mystiska och fördolda.

Vi får följa två berättarröster Sarah från New York år 2010 och Anna från Irland år 1910. Efter en jobbig skilsmässa ser Sarah inte fram emot att fira jul med familjen i Amerika. Istället bestämmer hon sig, busig som hon är, att ghosta familjen genom att boka ett plötsligt äventyr till Irland. I en dagstidning har hon fått nys om att det finns feer som gömmer sig i de irländska skogarna. Lokalbefolkningen protesterar mot en motorväg som kräver att de urgamla träden som tros vara de magiska väsens hem ska huggas ned. En mystisk dagbok med en oanvänd biljett till Amerika hamnar i Sarahs händer, som om det vore ödet. Den har legat gömd i en ihålig stubbe i ett mystiskt litet skrin, i väntan på att få bli läst.

Anna som sedan länge är död berättar om hur hon räddades av feerna. Hon var en bondflicka med begränsade möjligheter till utbildning och jobb, i en tid då männen sågs som det starkare könet. Likt Weyward av Emilia Hart anar vi att kvinnornas förtryck vävs samman med de övernaturliga och ger dem en chans att utmana normerna. Anna träffar en amerikansk forskare Harold som rest till Irland för att studera feerna. Deras öden vävs samman då han vill översätta ett verk på irländska till engelska, för att komma närmare de mytomspunna varelserna.

Båda delarna av berättelsen utspelar sig i december-januari, precis vid jul och nyår. En perfekt bok att mysa med i januarikylan då jobb och skola kommit igång igen efter ledigheten.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att den innehåller grafiska beskrivningar av våldtäkt, kvinnomisshandel och våld mot djur.

Läs även Weyward som har ett liknande upplägg med fokus på kvinnors solidaritet genom århundradena, magi och kampen mot det patriarkala förtrycket:

Om ni inte kan få nog av jakten på feer och magiska väsen, läs även ”Emily Wilde’s Encyclopaedia of Faeries” som också blivit stor på BookTok: