Det andra könet

”Det går inte att vara sig själv som kvinna i den här världen, man måste gömma sig  och kompromissa, annars kommer dom efter en, så är det bara. Dom hyllar målningarna för att dom tror att det är en kille som gör dom, men tror du reaktionerna hade varit likadana om det var en brud?”

 

”Paradiset ligger under mammas fötter” är Gina Dirawis debutroman. Titeln är ett citat från profeten Muhammed. Dirawi berättade på bokmässan 2020 under seminariet ”Våga skriva en bok!” att hon tolkar citatet som feministiskt eftersom det talar emot patriarkatet. I hennes berättelse har hennes karaktärer väldigt olika och komplicerade relationer med sina mödrar vilket påverkar dem och formar deras identiteter.

Dirawi är mest känd som  programledare, komiker, artist och skådespelare. Hon är född i Sverige men har har palestinska rötter. Dirawi är känd på YouTube för sina satiriska videoklipp som fokuserar på feminism och stereotyper angående invandrare och muslimer. Tyvärr har hon också blivit mordhotad flera gånger av personer som inte accepterar hennes åsikter. Hon blev även hotad av kristna svenska tittare då hon var jul värd under julen 2015 eftersom hon är muslim.

Berättelsen handlar om två muslimska tjejer Mona och Mila och utspelar sig växelvis i Norrland och i ett palestinskt ”ghetto” i Beirut. Dirawi tar upp fler viktiga ämnen i boken som feminism (från olika perspektiv), främlingsfientlighet, kulturell appropriering, sexuella trakasserier, arrangerat äktenskap, hedersmord och psykiskt ohälsa.

Mona och Mila är varandras extrema motsatser. Mona är en bisexuell liberal feministisk konstnär som protesterar mot pariakatet med sin uppseendeväckande och vulgära konst. Mona är en duktig muslimsk flicka som bär hijab, har otroligt höga krav på sig själv och siktar på att komma in på läkarlinjen. Trots sin vänskap ser tjejerna varandra som överdrivna extremister.

När Mila misslyckas med att komma in på läkarlinjen, får hon en psykos och försöker ta livet av sig genom att köra in i ett träd. Medan detta sker ber Monas mor, som är dödligt sjuk, att bli begravd i ett palestinskt flyktingläger. Mona beger sig utomlands utan att Mila är medveten om detta vilket leder till att hon känner sig övergiven, vilket i sin tur försvårar hennes psykiska ohälsa. Hon blir inlagd på psyket men fortsätter förneka sina problem och ser ned på de övriga patienterna.

Samtidigt får vi följa Nour som är Monas släkting i Beirut. Staden är fylld av korrupta män som styr kvinnorna med en järnhand. Hedersmord och våldtäkt är vanligt i lägret och det är alltid kvinnorna som får skulden eftersom de inte har samma rättigheter som männen. Mona får inte ens närvara vid sin egen mors begravning på grund av att hon är tjej och blir tvungen att klättra upp på en balkong med en kikare för att se sin mor bli nedsänkt i marken av främmande män.

När Mona protesterar mot orättvisorna genom att måla en satirisk väggmålning av en av tyrannerna, blir hon viral på internet vilket leder till upplopp i staden. Straffet blir att kvinnorna inte längre får gå ut själva utan manligt sällskap, vilket Nour och Mona inte kan acceptera. De planerar en kupp och skaffar fram vapen för att lura förövarna att konstnären blivit skjuten men allt går inte som planerat. Nour, som är lesbisk och bitter över att hennes flickvän blivit bortgift till en utländsk äldre man, vill använda dessa vapen för att hämnas istället.

”Paradiset ligger under mammas fötter” är trots de allvarliga ämnena som Dirawi diskuterar en humoristisk berättelse. Författaren använder sig av mycket galen humor och sätter sina karaktärer i absurda situationer och diskussioner. Kulturkrockar sker men samtidigt med glimten i ögat. Observera dock att boken innehåller en hel del grafiska beskrivningar om kroppsliga vätskor, svordomar, självskadebeteende och självmord.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Black Lives Matter

George Floyd, Mural, Houston Texas, Third Ward, Artist

(Bildkälla: Pixabay)

”Black-Lives-Matter” är en global opinionsrörelse vars syfte är att synliggöra polisvåld och rasism mot färgade personer.

Rörelsen bildades i staden Sanford i delstaten Florida efter den 17-årige afroamerikanske pojken Trayvon Martin (1995–2012) mördades i februari 2012 av en vakt. Pojkens hudfärg medförde att förövaren gick fri, vilket ledde till omfattande protester och demonstrationer.

2013 spreds hashtaggen #BlackLivesMatter på sociala medier. Den fick ytterligare spridning efter dödsskjutningar av två afroamerikaner i förorten Ferguson i delstaten Missouri respektive i New York 2014.

I samband med den amerikanska presidentvalskampanjen 2016 blev rörelsen allt synligare. Flera kända personer som bland annat sångerskan Beyoncé har visat sitt stöd för rörelsen. Hennes låt ”Formation” har blivit black-lives-matter rörelsens signum.

Black-Lives-Matter rörelsen har återigen uppmärksammats i år i samband med mordet på den afroamerikanske mannen George Floyd (1973–2020) maj 2020. Floyd blev kvävd av en polisman efter att ha arresterats i Minneapolis, Minnesota. Vid gripandet bad Floyd flera gånger för sitt liv men ignorerades av polisen. Hans sista ord ”I can’t breathe!” har blivit en slogan för rörelsen.

Även i Sverige har rörelsen uppmärksammats. Demonstrationerna har däremot varit kontroversiella, inte på grund av budskapet utan för att restriktionerna för COVID-19 har brutits då det samlats grupper på över 50 personer och folk inte har hållit avstånd till varandra. (Källa: NE.se)

Här är några boktips som berör rasism och black-lives-matter rörelsen:

Närmar du dig mjukt

Visa källbilden”Miah, du är en svart man. Du är en krigare. Men i vilken strid? undrade han alltid. Var fanns kriget? Sedan var det den där gången när han fick syn på en serieteckning med en apa som spelade basket och skämdes, som om den där apan på något vis var han. Och då insåg han att kriget pågick överallt omkring honom. ” (sid 15)

”Närmar du dig mjukt” är en romantisk berättelse av ALMA-pristagaren Jacqueline Woodson från 1998. Berättelsen utspelar sig i New York och handlar om en mörkhyad 15-årig kille Jeremiah (Miah) och hans flickvän judinnan Elisha (Ellie).

Boken börjar med att Jeremiah förklaras död, då han skjutits av en polis på grund av hans hudfärg, för ett brott som han inte har begått. Berättelsen som följer efter handlar om vardagen innan tragedin.

De lever för de mesta vanliga tonårsliv med kompisar och basket men samhällets fördomar hänger ständigt över Jeremiah som ofta blir utdömd för sin hudfärg och att han dejtar en ljushyad judisk tjej. Jeremiah blir utsatt för mikroaggressioner, små tanklösa kommentarer och elaka blickar som till sist övergår till värre diskriminering.

”Han är längre än jag, sa jag. Han har dreads och ljusbruna ögon…”

”Dreads?”

”I håret. Du vet.”

”Hu. Det är väl lite motbjudande.”

”Varför då?”

”Jag gillar inte när vita har dreads. Jag menar, det är så uppenbart att man försöker lägga beslag på…”

”Han är svart, Anne.”

Hon sa ingenting. Jag kände att det blev en konstig stämning i luften. Det gick en minut. Kanske två.

”Allvarligt?” (sid 60)

Woodson ifrågasätter också idén bakom ”white feminism” via Ellies syster, Anne. Hon är en gift lesbisk kvinna som kritiserar bland annat att vita har dreadlocks men när hon får veta att Ellies pojkvän är mörkhyad, reagerar hon väldigt negativt och avråder sin syster från att dejta honom. Woodson pekar ut dubbelmoralen som ofta förekommer även hos dem som påstår att de strider för mänskliga rättigheter men trots detta inte inkluderar mörkhyade människor.

Trots att berättelsen skrevs för över 20 år sedan, är temana som den tar upp fortfarande relevanta. Polisvåld mot oskyldiga mörkhyade personer förekommer fortfarande vilket lett till rörelsen ”black-lives-matter” i Amerika.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Brun flicka drömmer” och ”Fjädrar” som är skrivna av samma författare.

Titeln refererar till Maria Herrons dikt ”If You Come Softly”:

If you come softly,
as the wind within the trees.
You may hear what I hear,
see what sorrow sees.
If you come softly as threading dews,
I will take you gladly, nor ask more of you.

And if you come I will be silent
nor speak harsh words to you
I will not ask you why, now or how
or what you do

We shall sit here soflty
beneath two different years
and the rich earth between us
shall drink our tears

Ett viktigt möte som avgör din framtid

”Jenny tittade på muggen. Den var väldigt färggrann. Och det var ändå ett starkt varumärke. Man fick medge att den utstrålade något som kunde betraktas som distinkt nordiskt, och nordiskt var väldigt rätt. Finsk design ägde en berättigad dignitet ute i världen, och vad kunde vara mer finskt än Mumintrollet?

(…)

Tystnad, fullständig tystnad. Louise tittade uttryckslöst på Jenny.

– Du fattar att jag skojar, va? Den här? Skulle vi sälja den här? ”

”Vi hör av oss” är en novellsamling av debutförfattaren Jacob Sundberg. Samlingen innehåller nio noveller som alla utspelar sig under en anställningsintervju.

Sundberg är själv en arbetare och jobbar på Nässjö Näringsliv AB. En vanlig dag för Sundberg består av att rensa ogräs och måla plank. Han vill i sin novellsamling fokusera på den lilla människan och de inre känslostormarna.

”Det jag egentligen ville utforska är det som rör sig i vårt undermedvetna: avund, storhetsvansinne, fördomar och självförakt. Allt sånt som man helst vill dölja eller inte är medveten om. Det finns nästan ingen arena som förkroppsligar de här känslorna så starkt som en anställningsintervju. ” – Jacob Sundberg i intervju med SVT nyheter

Författaren påpekar att det är just under anställningsintervjuer som allt ställs på sin spets då respondenten måste presentera sig själv på ett attraktivt sätt för att fånga rekryterarnas uppmärksamhet. Många känslor uppstår och man kan få både dålig självkänsla och sin stolthet kränkt. Vad händer när ens egen självbild inte stämmer överens med omgivningens?

Novellerna fokuserar på en rad olika personer inom olika yrken. Novellsamlingen tar även upp fördomar och diskriminering som kan komma från både respondenten eller rekryteraren. I en novell landar respondenten drömjobbet men hamnar i en obehaglig situation då det visar sig att rekryteraren är rasist. Är det bättre att vara arbetslös än att bli nedvärderad som människa och kränkt?

Trots det någorlunda allvarliga ämnet, har Sundberg valt att fokuserar på humorn i det hela. Situationerna som uppstår gränsar ibland på att bli dråpliga och vi får skratta åt en hel del lustiga fadäser. I en novell verkar allt gå bra för respondenten Jenny Sundin som tror att hon har fått drömjobbet men ett sarkastiskt skämt om en oskyldig liten muminmugg ställer till det för protagonisten.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus.

Böcker mot rasism

”We have different stories, different points of view, different issues in the world. Other people should be able to see that.” (p. 58)

 

”Marley Dias Gets It Done” är en självbiografi av den amerikanska aktivisten, feministen och modellen Marley Dias. Hon har blivit känd för sitt engagemang för färgade flickors rättigheter trots sin unga ålder.

När Dias en dag skulle läsa en bok i skolan upptäckte hon att det inte fanns några böcker som handlade om färgade flickor. De fick bara läsa klassiker som handlade om ljushyade pojkar och deras äventyr.

 ”They just wanted us to read about a white boy and his dog.”

Bildkälla: Elle

Dias bestämde sig  då för att starta ett projekt där hon skulle samla in tusentals barn- och ungdomsböcker där mörkhyade tjejer innehar huvudrollen och sedan donera dem till ett bibliotek. Projektet blev en succé på sociala medier och Dias har hyllats för sitt engagemang som visar på att alla kan göra en förändring i samhället oavsett ålder.

Bildkälla: marleydias.com

Dias berättar om sin familj och bakgrund samt hur man kan använda sociala medier för att skapa en förändring i samhället. Hon berättar också hur hon tacklat rasism på internet och trolling. Dias rankar också Disney prinsessorna och diskuterar hur genus och mångfald framställs i filmerna. Hon har även gjort projekt i samarbete med barnsjukhus, skolor och bokklubbar.

Boken finns att låna på vårt bibliotek på engelska.

Böcker på vårt bibliotek som fanns med i projektet #1000BlackGirlBooks:

En berättelse om en sårad man

”Jag ser att motpartens advokat också konsekvent stavat barnens namn fel. Det är människor som inte vet vad barnen heter som bestämmer över dem nu.”

 

”Jag väntar i snön” är en roman av Daniel Dencik. Han är en dansk författare och filmregissör. Dencik har framförallt regisserat dokumentärer om historiska händelser och expeditioner. ”Jag väntar i snön” är en så kallad autofiktion, en blandning mellan en fiktiv berättelse och en självbiografi.

Berättelsen handlar om den danska småbarnspappan Alexander som just förlorat vårdnaden om sina två barn. Han har blivit anklagad av barnens svenska mor, som lider av en psykisk störning som gör att hon blandar ihop traumatiska barndomsminnen med verkligheten. Alexander anklagas för att ha skadat barnen som mamman lyckats vända emot honom.

Alexander blir alltmer deprimerad och sårad eftersom han saknar umgänget med barnen och känner sig hjälplös i rättsalen.  Han utpekas som skyldig trots att de inte har gått igenom de fysiska bevisen ordentligt utan endast gått på verbala anklagelser.

Alexander börjar utveckla ett starkt hat gentemot det svenska rättsystemet som eventuellt övergår till hat mot Sverige generellt sett. Den sårade mannen pekar ut feminismen och könsneutrala pronomen som syndabock. Han visar också tecken på högerextrema åsikter då han sympatiserar med terroristen Anders Behring Breivik. Huvudkaraktären framstår däremot som någorlunda förvirrad då han också uttrycker sympati med familjerna som förlorade sina barn i massakern.

Denricks roman har fått ganska hård kritik och ansetts som kontroversiell. Kritikerna pekar då på att berättelsens huvudkaraktär Alexander fungerar som en förlängning av Denrick själv eftersom romanen beskrivs som självbiografisk även om själva berättelsen är fiktiv. Kritikerna menar att tragedin med barnen används för att ursäkta huvudkaraktärens högerextrema åsikter. Om Denrick själv besitter sådana åsikter är däremot oklart.

”Jag väntar i snön” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok på Bibblo.se.

Den manliga ensamheten

”Fredriks decennium som invandrare i Pattaya präglades av kolossalt mycket festande, supande, knarkande och sex med prostituerade kvinnor.  Han lärde sig inte tala språket, han tog inte till sig kulturen och han integrerades inte i majoritetssamhället. Och han levde inte som laglydig invandrare.

– I dagen läge är ju Sverige sjukt alltså, fortsätter Fredrik.

De anser att Sverige har en vårdslös invandringspolitik som leder till att nyanlända lever på alldeles för generösa bidrag och struntar i att lära sig det svenska språket, struntar i att söka jobb och struntar i att tillföra något till samhället.”

”Thailandssvenskarna” är en reportagebok av den modiga journalisten Joakim Medin. Hans reportage och analysartiklar fokuserar på demokratifrågor, politik, högerpopulism, högerradikalism, mänskliga rättigheter, väpnade konflikter, flyktingkriser och fattigdomsfrågor.

Boken bygger på anonyma intervjuer som Medin har gjort med ett flertal svenska män i 20-80 årsåldern som köper sex i Thailand. I Thailand är prostitution mycket vanligt och det uppges finnas över 100 000 prostituerade kvinnor trots att prostitution är olagligt för både säljare och köpare i Thailand. Trots att det är förbjudet att sälja sexleksaker och potenshöjande läkemedel på  gatan, blomstrar sexturismen.

Medin har använt en metod som kallas för wall-raffa som går ut på att han lurar intervjuobjektet med en falsk identitet. Han låtsas vara en sexturist som tycker att invandringen förstört Sverige, för att komma närmare de svenska sexturisterna och undersöka hur det egentligen ligger till.

Flera sexturister uttrycker hypokritiska åsikter gentemot invandring och hur Sverige misslyckats med att integrera flyktingar  i majoritetssamhället, samtidigt som de själva lever på sjukpension som de egentligen inte har rätt till som betalas av den svenska staten. Flera thailandssvenskar uppger sig ha funktionsvariationer som ADHD och har tidigare varit involverade i kriminalitet. Trots detta påstår de att de tycker synd om våldtäktsoffer i Sverige och att det är förskräckligt att gängvåldet har ökat i södra Sverige.

Medin diskuterar även den manliga ensamheten som är särskilt utbredd i glesbygden i norra Sverige. Flera osäkra och ensamma män hittar tillfykt hos de thailändska kvinnorna som är vana vid att vara underordnade männen. De thailändska kvinnorna hamnar ofta i beroendeställning till sina svenska makar eftersom de kan bli utvisade om de inte gifter sig med och behagar mannen.

Medin har tagit kontakt med kvinnojouren i Luleå som berättat om ett fall där en thailändsk hustru isolerades och misshandlades av sin man. Hon fick inte lära sig det svenska språket, objektifierades och var tvungen att bli hemmafru även när hon ville söka jobb. Kvinnojouren i Luleå uppger att det finns tusentals thailändska fruar i Norrbotten som far illa och inte har någon att anförtro sig åt.

Joakim Medin fördjupar sig i hur sexturismen blev så utbredd i Thailand, hur dagens könsroller påverkat de högerextremas åsikter och självkänsla och hur prostitution har blivit en normaliserad och självklar del av det thailändska samhället. Till skillnad från de flesta kulturer så förväntas kvinnorna försörja familjen när de blir äldre vilket bidrar till ökad prostitution. Över 60 % av thailändska män uppger att de någon gång köpt sex och förlorade oskulden med en prostituerad.

”Thailandssvenskarna” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

”Hope is the thing with feathers”

”Mormor kunde slå till ordentligt i huvudet på en med sin bibel om hon kände för det. En gång sa jag till och med: ”Jag tror inte att Gud ville att den där fina boken skulle fungera som ett vapen, mormor.” Hon skrattade gott och sa: ”Den är inget vapen – jag råkade bara ha den nära till hands.”

Jacqueline Woodson är född 12 februari 1963 i Columbus, Ohio och är bosatt i Brooklyn, New York. Sedan januari 2018 är hon nationell läsambassadör i USA. Hon har även vunnit ALMA-priset 2018 med boken ”Brun flicka drömmer”.

Boken har fått sitt namn efter Emily Dickinsons dikt ”Hope is the thing with feathers”. Fjädrarna symboliserar hopp vilket är ett återkommande tema i berättelsen. De olika karaktärerna i boken hoppas alla på något; Jesus, kärlek, graviditet eller att hitta sig själv.

Huvudpersonen Frannie är en färgad flicka och berättelsen utspelar sig under 70-talet i Amerika. De färgade är inte längre segregerade från de vita men mikroaggressionerna kvarstår. Handlingen kretsar kring den nya pojken i klassen som är av blandad etnicitet. Han har bytt skola på grund av mobbning och rasism eftersom han är färgad. Däremot är han blond och mycket ljusare än de andra eleverna på Frannies skola vilket återigen leder till mobbning på grund av hans hudfärg.

Frannies kompis Samantha är djupt troende och övertygad om att den nya pojken är Jesus som kommit för att skapa fred i samhället. Frannie vill finna hoppet och förstå innebörden av Emily Dickinsons dikt men är osäker på om kristendomen kommer att hjälpa henne att hitta sig själv.

Kristendomen spelar en stor roll inom Frannies familj eftersom hennes mor har blivit deprimerad efter flera missfall samt en spädbarnsdöd då Frannies syster Lila miste livet. Mamman hittar tröst i sin religion och tror att Frannies syster vakar över dem från himmelen tillsammans med de ofödda syskonen.

Frannies funktionsvarierade bror, Sean är döv och talar teckenspråk. Han är snygg och trevlig men tjejerna på hans skola slutar intressera sig för honom när de inser att han är döv and har talsvårigheter.

Detta gör Frannie upprörd då hon anser att insidan är det viktigaste och att fler personer borde försöka förstå broderns modersmål. När ”Jesus” en dag försöker kommunicera med henne på teckenspråk blir hon ställd eftersom hon inser att hon dömt ut honom på samma sätt som omgivningen dömt ut hennes bror.

”Tecknet för tro flög förbi i huvudet – så som Sean tecknade det: med pekfingret mot sidan av huvudet som om han sa tänka, innan händerna gick ihop och såg ut som tecknet för gifta sig. Jag stod där och tänkte, för första gången, att det var ett så perfekt ord – att ha en tanke i huvudet och sedan gifta sig med den, ta den till sitt hjärta för all framtid”.

”Fjädrar” är en lättläst bok på 150 sidor men innehåller trots detta flera filosofiska funderingar kring identitet, fördomar och religion. Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok och e-ljudbok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

#MeToo tjejernas hämnd

”Det var precis som i en reklamfilm. En fotbollsstjärna och en fotomodell sitter i en blänkande röd öppen bil och ser lyckligt på varandra. (…) Själv stod jag där och fylldes av hat. Och när fotomodelltjejen la sin hand på Christians kind och såg honom djupt i ögonen trodde jag att jag skulle explodera. Jag kramade min nyckelknippa och hatade, hatade, hatade.” (sid 156)

Per Nilsson är född 1954 i Malmö och är bosatt i Sölvesborg, Blekinge. Han är utbildad till lärare i musik och matematik men är numera författare på heltid. Han skriver ungdomsromaner om viktiga ämnen som livet, döden och oro för framtiden men försöker också hitta humorn i sina berättelser. Nilsson besöker aktivt olika skolklasser runt om i Sverige för att samtala om sina böcker.

Under ett av hans många författarbesök på en skola i Malmö fick han en förfråga av en ung tjej. Hon går under det fingerade namnet ”Nora” och bad Nilsson att berätta hennes historia eftersom hon inte kunde göra det själv. En historia om hur två utsatta unga kvinnor planerade sin hämnd mot en manlig förövare och våldtäktsman.

Nora har fått uppleva sexuella trakasserier på tåget. Hon hade tack och lov känt av situationen innan och hade beredskap. När förövaren tafsade på henne högg hon honom i ena testikeln med sin nyckelknippa. Händelsen förevigades på Internet men ingen visste att det var Nora som blev utsatt.

I berättelsen ingår flera berättarröster. Alla går under fingerade namn och Nilsson har delvis dramatiserat händelserna men berättelsen är baserad på verkligheten. Vi får träffa Noras kompisar; den vackra arabiska ”Nadin” och den rebelliska ”Liv” med kortklippt frisyr och hår under armarna. Alla tre tjejer har utsatts för sexuella trakasserier och våldtäkt.

Nadin träffade en utåt sett trevlig fotbollskille som bodde i överklassområdet i Malmö. Hon blev förälskad vid första ögonkastet och flyttade in hos honom i hans lyxlägenhet. Saker och ting blev däremot inte som hon hade tänkt sig. Pojkvännen som festade mycket, kom hem stupfull en kväll. Han ville ha oralsex men Nadin ville inte eftersom hon tyckte det var obehagligt och dessutom var upptagen med en viktig skoluppgift. Pojkvännen kunde inte acceptera ett nej och våldtog Nadin. På bara 10 sekunder vändes hennes tillvaro upp och ned och Nadin var tvungen att fly från pojkvännen.

När Nora berättade om händelsen för Liv, som också blivit våldtagen när hon var full på en fest, föreslog Liv att de skulle hämnas på Nadins ex-pojkvän genom att ge tillbaka med samma medel. De två tjejerna planerade en kupp och köpte utrustning för att spela in en förnedrande porrfilm som skulle läggas upp på nätet. Nora påstår dock att hon fick kalla fötter när hon insåg att hämnd inte skulle hjälpa hennes kompis och att hon höll på att begå ett lika allvarligt brott mot ex-pojkvännen som han hade begått mot Nadin.

Berättelsen diskuterar begrepp som hämnd och rättvisa. Vad innebär det att hämnas på en person som aldrig kommer att bli bestraffad för sina brottsliga handlingar? Vad händer när ett offer övergår till att själv bli en förövare? Vad är rättvisa i ett samhälle där tjejer som blivit våldtagna inte tas på allvar?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska , som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Karibisk folktro och magisk realism

”I think we must be closer to being alive than adults. They’ve been alive too long to remember the passion of life. Maybe the only animals on this Earth that really understand life are the insects that are born and mate and die within seconds. They’re really the ones that understand it all.”

 

”Hurricane Child” är en berättelse om utanförskap, första kärleken och magisk realism. I berättelsen får vi följa den 12-åriga Caroline från den karibiska ön, Water Island. Berättelsen är baserad på karibisk folktro; kontakten mellan den verkliga världen och andevärlden. Caroline föddes under en orkan och har en övernaturlig förmåga att  kommunicera med andar och se spöken.

Caroline som är väldigt ensam, börjar bli förföljd av en gammal kvinna i svart som visar sig vara en ande som kommit för att meddela ett hemligt budskap till henne. Caroline är mobbad i skolan av både eleverna och lärarna. Hon saknar vuxna att anförtro sig åt och hennes pappa är ofta frånvarande. Hennes mor försvann spårlöst och tros vara död men Caroline är övertygad om att anden har kommit för att återförena dem.

En dag börjar en ny elev på Carolines skola, Kalinda från Barbados som är hennes raka motsats. Kalinda är självsäker och för sig som en afrikansk drottning. Hon stolt över sin härkomst och sitt utseende, vilket gör att hon blir snabbt populär även bland de rasistiska mobbarna som tidigare trakasserat Caroline. Till Carolines stora förvåning verkar hon dessutom vara intresserad av henne och är den enda i klassen som inte ignorerar henne.

Det visar sig så småningom att Kalinda också har en förmåga att se andar. För Caroline känns det som en tyngd lyfts från hennes axlar, då hon ensam burit på sin hemlighet och äntligen har en kompis som förstår henne. Kalinda lovar att hjälpa henne hitta sin försvunna mor.

När de kommer allt närmare varandra, börjar starkare känslor blossa upp mellan dem och Caroline inser att hon är förälskad i Kalinda. Känslorna verkar vara besvarade men Kalinda kommer från en religiös familj och Caroline är rädd för att mista sin första och enda vän.

”Hurricane Child” är en poetisk skildring av en karibisk flickas uppväxt. Författaren Kheryn Callender har baserat karaktärerna och miljön från sina egna erfarenheter då hen identifierar sig som en icke-binär transperson och är uppvuxen på den karibiska ön Water Island.  Öns kultur skildras utifrån en inhemsk persons synvinklen; Caroline åker båt till skolan, äter karibisk mat och läser litteratur skriven av karibiska författare.

Turism är också ett ämne som diskuteras, både positivt och negativt. Det uppstår en tydlig segregation då turisterna och den inhemska befolkningen kommer i kontakt med varandra, till exempel den sura fiskargubben som är emot all sorts turism och turisterna själva som endast ser ön som en semesterort. Berättelsen visar också på hur turism och integration kan vara positivt, då Caroline och Kalinda för första gången kommer i kontakt med andra HBTQ-personer då de ser ett lesbiskt äldre par som semestrar på ön.

Berättelsen handlar om att hitta sig själv men också acceptera sin identitet, då Caroline till sist lär sig att stå upp för sig själv och säga ifrån när hon blir illa behandlad.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.