Indianernas sorg

”If you were fortunate enough to be born into a family whose ancestors directly benefited from genocide and/or slavery, maybe you think the more you don’t know, the more innocent you can stay, which is a good incentive to not find out, to not look too deep, to walk carefully around the sleeping tiger. Look no further than your last name. Follow it back and you might find your line paved with gold, or beset with traps.”

”Pow wow” är Tommy Oranges debutroman. Författaren är en ursprungsamerikan som härstammar från indiansstammarna, Cheyenne och Arapaho . Han har en konstnärlig masterexamen från Institute of American Indian Arts och har arbetat som lärare.  Romanen har vunnit ”First Novel Prize 2018″ från Center for Fiction och fått god kritik i hemlandet USA. Indianfrågan har blivit särskilt aktuell igen efter att presidenten Donald Trump uttryckt rasistiska åsikter gentemot ursprungsfolket på Twitter.

I romanen får vi följa ett flertal karaktärer som alla är ursprungsamerikaner. Persongalleriet är stort och blandat men det finns tydligt en gemensam nämnare bland dem, då de alla har påverkats av sitt arv på ett eller annat sätt. De bär alla på en inre sorg och hittar olika sätt att trösta sig med: alkohol, droger, skräpmat och Internet. Flera av dem är arbetslösa och lider av depression. Detta kan tyckas framstå som lite stereotypt men författaren Orange pekar på att detta är verkliga problem som många indianer tyvärr lider av. Han har delvis baserat karaktärerna på sina egna erfarenheter då hans far är en nykter alkoholist och mamman lider av biopolär sjukdom.

Karaktärernas öden flätas samman då de alla deltar i en pow wow som är en fest för indianer då de visar upp sina handarbeten, dansar och sjunger. Några av karaktärerna som desperat behöver pengar planerar att råna festen och har tagit med sig olagliga pistoler som de skrivit ut hemma i källaren med en 3D-skrivare. Berättelsen är en blandning av spänning, sorg och humor som gränsar till tragikomik.

”Pow wow” är en viktig roman och en av de få som behandlar den amerikanska ursprungsbefolkningen och deras problem. Om ni är intresserade av att läsa fler böcker om indianer, läs också ”Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian” som finns tillgänglig på både svenska och engelska. ”Pow wow” finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och kommer även ut som talbok den 10 april.

Rappa mot rasismen

”If some Crown hadn’t killed my dad, he’d be a big rap star and money wouldn’t be an issue.

If some drug dealer hadn’t sold my mom her first hit, she could’ve gotten her degree already and would have a good job.

If that cop hadn’t murdered that boy, people wouldn’t have rioted, the daycare wouldn’t have burned down, and the church wouldn’t have let Jay go.

All these folks I’ve never met have become gods over my life.” (p. 79)

”On the Come Up” är Angie Thomas nya ungdomsroman. Hon är tidigare känd för ”The Hate U Give” som vunnit flera priser och filmatiserats. ”On the Come Up” är en fristående roman som utspelar sig i samma miljö som ”The Hate U Give”. Vi får följa den 16-åriga Brianna (smeknamn Bri) och hennes karriär som rappare. Händelserna från den förra romanen påverkar handlingen då Bris mamma blir av med jobbet då byggnaden förstörts under de våldsamma protesterna mot polisvåldet mot färgade personer.

När Bri var tolv år blev hennes far, rap-legenden Lawless, mördad av ett gäng. Hennes mor, Jay, fastnade i drogmissbruk efter faderns död och var frånvarande under stor del av Bris barndom. Hon slutade eventuellt ta droger men saknade fortfarande utbildning. När hon förlorar jobbet får familjen stora ekonomiska problem, vilket medför att de inte längre kan handla mat eller kläder.

Bri börjar sälja godis på sin skola för att kunna köpa ett par nya skor. Hon blir påkommen av personalen på skolan som anklagar henne för att sälja droger. Trots att hon är oskyldig blir hon våldsamt nedbrottad, avstängd från skola och får ta emot rasistiska kommentarer från lärarna. En video laddas upp på nätet där hon förlöjligas och jämförs med en gangster.

För att protestera mot rasismen skriver Bri en satirisk raplåt där hon kritiserar  stereotyperna om färgade personer. Hon nämner pistoler och gängvåld i sin låt som blir missförstådd av de vita skribenterna som vill censurera henne och ta bort hennes låt från musiktjänsten ”Dat Cloud”. Även hennes faster som också är färgad och upplevt rasism är emot Bris låt, då hon anser att färgade aldrig kommer att kunna uttrycka sig fritt utan att dömas av de vita kritikerna.

Bri vägrar dock vika sig och står upp för sina mänskliga rättigheter och yttrandefriheten. Hon börjar rappa i ”The Ring”, som fokuserar på freestylebattle, med hopp om att kunna rädda sin familj från den ekonomiska krisen.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Texten innehåller mycket talspråk och slang på engelska samt flera referenser till populärkultur. Angie Thomas har själv skrivit rap-låtar i sin ungdom, vilket märks i texten.

En bättre morgondag

”Efter ett par minuter går Sehir, min kompis som är DJ, upp på scenen. Han stänger av musiken och säger att en högtalare börjat brinna (…)

”Är det inte läge att gå ut?” frågar Tobias.

”Va fan stanna Tobias, vi kommer ha hela dansgolvet för oss själva, det är bara töntar som springer ut”, svarar jag självsäkert.

I biografin ”En bättre morgondag” berättar den iranska flyktingen Rozbeh Aslanian om branden 29 oktober 1998 i Göteborg. Aslanian var en av de som överlevde; 63 ungdomar mellan åldrarna 12-20 år omkom och över 200 skadades. Branden räknas som en av de värsta i Sveriges historia och var anlagd av ett gäng ungdomar som inte ville betala 40 kronor för inträdesavgiften till festen.

Ett av brandoffren var Aslanians vän Tobias som ville gå ut när branden började men inte vågade på grund av grupptrycket. Grupptryck är något som präglat Aslanians liv i många år, då han kände sig annorlunda under sin barndom eftersom han var en utländsk flykting. Detta ledde till mobbning och mikroaggressioner från både barn och vuxna i hans närhet.

Aslanian bar redan på ett tungt bagage när han anlände vid Västerås flygplats i slutet av 80-talet. Under hans barndom i Iran utsattes han ofta för våld; barnaga från sin familj och flera sexuella övergrepp från pedofiler.

Aslanians far var politiskt aktiv och protesterade mot regimen men hamnade i fängelse och blev torterad. När han blev frisläppt led han av psykiska störningar och missbrukade opium. Han började även aga Aslanians mamma, vilket ledde till skilsmässa. I Iran innebär skilsmässa att kvinnan vanhedras och förbjuds träffa sina barn. Aslaninas mamma bestämde sig dock för att kidnappa Aslanian och hans bror under en utflykt till glasskiosken. Familjen flydde först till ett flyktingläger i Turkiet och sedan till Sverige. Flykten var hård och de var nära att mista livet vid flera tillfällen.

Rasismen, mobbningen och hans barndomstrauma medförde att Aslanian som tonåring började bedöva sig med droger, vilket i sin tur ledde till kriminalitet. Han sökte bekräftelse och kände en slags samhörighet då han deltog i bråk mellan olika kriminella gäng.

Efter branden började hans liv förändras, då han insåg sin egen sårbarhet. Han är idag ordförande i Brandoffrens anhörigförenings (BOA)  styrelse och föreläser kring flykt och överlevnad med syfte att motverka rasism och uppmuntra till tolerans och empati.

Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus.

What the Night Sings

”Come with me,” the woman says softly, pragmatically. ”You’ve been sent to the orchestra, yes? Well. Join your very lucky sisters. Music has saved your life today.”

”Where’s my papa?” I plead with her – ”I want my papa!”

She sighs and points ahead. ”See that chimney?” she says, still softly, but so that I will clearly understand. ”see that smoke? There’s your papa.” (p. 75)

Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.

”What the Night Sings” är en fiktiv historisk roman som utspelar sig, inte under Förintelsen, utan efter. Vi får följa 16-åriga Gertas resa efter hon blivit befriad från koncentrationslägret Bergen-Belsen.

Gerta överlevde Förintelsen tack vare sin musikaliska begåvning, då hon blev en del av lägrets orkester. Hon finner tröst i sin fars altfiol men hade en dröm om att bli sångerska innan tyfusen förstörde hennes stämband.

Gerta visste inte att hon var jude förrän de blev deporterade. Hennes far hade hållit deras ursprung och religion hemligt för henne och skaffat falska pass och falsk identitet. Gerta slits mellan sina identiteter då hon är lämnad ensam kvar efter fadern avrättades i lägret.

Gerta blir vän med den ortodoxa juden Lev som också har överlevt Förintelsen. Lev finner tröst i sin religion precis som Gerta funnit tröst i musiken. Lev har känslor för Gerta men hon känner sig osäker på sin judiska identitet och känner sig inte redo för en romantisk relation.

”What the Night Sings” fokuserar på tonåringarnas liv efter Förintelsen. Hur de klarade sig som flyktingar i ett land som fortfarande inte trodde på deras vittnesmål. Boken är illustrerad med vackra svartvita bilder som stödjer den underliggande melankolin i texten.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.

A Very Large Expanse of Sea

”I was stuck in another small town, trapped in another universe populated by the kind of people who’d only ever seen faces like mine on their evening news, and I hated it.”

 

”A Very Large Expanse of Sea” är skriven av den muslimska författaren Tahereh Mafi som är främst känd för sin dystopiska science fiction serie ”Shatter Me”.

Berättelsen är en fiktiv historia men är baserad på Mafis egna erfarenheter. Handlingen utspelar sig i Amerika år 2001 då rasismen och islamofobin frodades i samband med terrorattacken mot World Trade Center.

Huvudpersonen Shirin är 16 år och är den enda på sin skola som bär hijabi. Hennes familj är persiska invandrare och flyttar ofta vilket medfört att Shirin har svårt att hitta kompisar. Hon känner sig osynlig, blir ofta förminskad till sin religion och mobbad för sin klädsel. Shirin får utstå mikroaggressioner både från mobbarna och de välmenande lärarna som utsätter henne för obehagliga situationer under diskussionerna i klassrummet, vilket får henne att känna sig annorlunda och utpekad.

Shirin och hennes bror Navid använder sig av musik och dans för att uttrycka sina frustrationer mot rasismen. De startar en breakdans klubb tillsammans med Navids kompisar och siktar på att visa alla vad de går för genom att vinna kulturfestivalen.

Shirin håller sig mest till sin bror och hans kompisar tills hon träffar sin blivande pojkvän Ocean James. Han visar intresse för Shirin som sträcker sig bortom hennes religion, utseende och hijabi. Shirin har svårt att lita på andra efter år av mobbning och ensamhet men börjar så småningom öppna upp sig för Ocean. Mobbningen och rasismen avtar dock inte och problem uppstår då Oceans rasistiska basketcoach, som lovat honom stipendium, börjar uttrycka avsky gentemot deras kärlek.

Boken tar upp rasism från olika synvinklar, vilket blir märkbart då Shirins och Oceans perspektiv jämförs. Shirin framstår först som pessimistisk då hon känner sig osäker på sin relation med Ocean, vilket leder till frustration från Ocean som är optimistisk men naiv. Han förstår inte sitt privilegium på djupet förrän mobbningen börjar påverka även honom då de blir uthängda på nätet som ”terrorister” av mobbarna.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.

Girls of Paper and Fire

”We might be Paper Girls, easily torn and written upon. The very title we’re given suggests that we are blank, waiting to be filled. But what the Demon King and his court do not understand is that paper is flammable. And there is a fire catching among us.”

 

”Girls made of Paper and Fire” är en mörk fantasy av Natasha Ngan som berör ämnen som kastsystem, rasism och sexuellt våld. Berättelsen utspelar sig i det fiktiva landet Ikhara som är baserat på Malaysia där Natasha Ngan är uppvuxen. Ngan är själv av blandad etnicitet och inspirerades av den kulturella mångfalden i Malaysia när hon skapade karaktärerna i sin berättelse. Hon beskriver miljö, lukter och färger med ett vackert målande språk, baserat på hennes barndomsminnen av sitt hemland.

I det fiktiva landet Ikhara är alla indelade i tre kaster. De som tillhör ”Papperskasten” är de lägst stående och ser ut som vanliga människor medan överklassen som styr över dem är demoner med djuriska egenskaper. Huvudkaraktären Lei tillhör ”Papperskasten” och kommer från en lågt stående arbetarklass-familj.

En dag får demon-kungen upp ögonen för henne på grund av hennes speciella guld-färgade ögon och tvingar henne att bli en av hans nio konkubiner. Han hotar med att mörda hennes familj om hon inte lyder hans order. Leis liv förändras drastiskt då hon går från hårt grovarbete till att plötsligt leva i lyx och överflöd i palatset men utan yttrandefrihet och rätt över sin kropp.

Lei kommer närmare de andra flickorna i kungens harem, vissa som blivit manipulerade av kungens ytliga charm och vissa som motvilligt vigt hela sina liv åt att tjäna honom. En av dessa är Wren som i hemlighet är den enda överlevaren från en utdöd krigarklan som kungen gjort en etniskt utrensning av.  Hon är fast besluten att störta diktaturen och planerar att döda kungen med sin roll som konkubin som täckmantel. Lei och Wren formar ett starkt vänskapsband då de tillsammans får kämpa mot sin gemensamma tyrann och återta sina rättigheter. Deras relation utvecklas snart till något mer då de upptäcker att de har känslor för varandra, vilket är strikt förbjudet för kungens konkubiner som inte får välja sina egna älskare.

Ngans berättelse berör sexismen i klasssamhället, då kvinnor är underordnade männen och hur våldtäkt ofta används som ett politiskt maktredskap, vilket Ngan tyvärr själv fått erfara . Hon hoppas att hon kan öppna upp för diskussion och ge stöd till andra utsatta med hjälp av sin berättelse.

Boken är första delen av en trilogi och finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.

Augustpriset 2018

Svenska Förläggareföreningen delar varje år ut Augustpriset i kategorierna: årets svenska skönlitterära bok, årets svenska fackbok och årets svenska barn- och ungdomsbok.  Dessa böcker vann Augustpriset 2018.

Årets skönlitterära bok:

”Ædnan” betyder landet, marken och jorden på gammal nordsamiska och är en tjock men luftig epos (en längre berättelse skriven i vers) som berör samernas situation från början av 1900-talet till idag. Författaren Linnea Axelsson som själv har samisk släkt, lyfter fram det kvinnliga perspektivet. Vi får följa tre olika kvinnor; Ristin, Lise och Sandra under tre generationer.  Kvinnorna får utstå olika former av diskriminering på grund av sitt samiska påbrå bland annat tvångsförflyttningar och rasbiologiska mätningar.

Axelsson lyfter även fram personer med funktionsvariationer då Ristins son Nila har autism och inte kan tala, vilket drar paralleller både till hur samerna inte fick tala sitt modersmål och hur personer i nutid med funktionsvariationer ofta hamnar utanför arbetsmarknaden.

Årets facklitterära bok:

”Svälten” är en populärhistorisk faktabok som handlar om missväxten i Sverige år 1867-1869. Författaren Magnus Västerbro förklarar orsakerna och konsekvenserna av svälten, som i sin tur ledde till massemigrationen till Nordamerika. Västerbro lyfter fram den lilla människan, då han väljer att berätta om enskilda individer och hur de påverkades av katastrofen.

Årets barnbok:

”Gropen” är en bilderbok som lyfter fram barnens perspektiv. Barnens favorit lekplats, gropen utanför gymnastiksalen, visar på hur barn kan uttrycka sig kreativt och självständigt med hjälp av lekens kraft. De vuxna lärarna saknar fantasi och tänker praktiskt, de vill ta bort gropen så att ingen skadar sig. Emma Adbåge, som vunnit flera priser för sina böcker, visar med hjälp av bild och text hur begränsade barnen känner sig när de inte får fantisera och leka fritt utan måste följa de inrutade rutinerna som de vuxna har bestämt.

Samisk mytologi och fantasy

”Middagsmörker” av Charlotte Cederlund

”Jag landar i istiden. Så känns Kirunas snökaos jämfört med det skånska slask jag lämnat bakom mig. Det förvånar mig inte ett dugg att flygplanet bara var halvfullt. Ingen vid sina sinnens fulla bruk reser norrut i november när Norrland begravts i snö och kyla.”

Charlotte Cederlunds debutantbok är en thriller med fantasy- element som väver in samisk mytologi och kultur.

Huvudpersonen Allí Sunna är 16 år och har precis blivit föräldralös. Hon har nyligen förlorat sin pappa i cancer och hennes mor dog under mystiska omständigheter natten då hon föddes. Allí blir tvungen att flytta upp till Norrland för att bo med sina samiska släktingar som hon aldrig tidigare haft kontakt med. Hennes far har i flera år vägrat att låta henne utforska sin samiska identitet vilket medfört att hon varken behärskar det samiska språket eller har kunskap om kulturen och dess historia.

Allí har komplex för sitt öga som är täckt av en vit hinna. Hon har blivit mobbad för sitt utseende i flera år och får ytterligare svårigheter att passa in när hon flyttar till det lilla samiska samhället.

Allí blir misshandlad av sin morfar som har alkoholproblem och lider av depression. Han beskyller henne för moderns mystiska död, mormoderns självmord och menar att hon är en häxa som för olycka över familjen.

Som tur är hittar hon stöd hos gammelmormodern Ráijá, en lustig liten gumma som går sin egen väg och fortfarande bor i en traditionell samisk kåta. Ráijá varnar henne för uråldriga krafter som kommer att vakna till liv igen men Allí tror att hon bara är gammal och skrockfull.

En dag får hon syn på en vit varg som försvinner i snöyran. När hon berättar om vargen för byn drar byns ordförande Ivvár igång en vargjakt för att skydda byns renar. Allí som är en djurvän och vegetarian är emot detta och försöker övertala honom att stoppa jakten. Ivvár vill inte lyssna på henne, han präglas av ett starkt ”vi och dem” tänk och ser henne inte som en ”sann same”. Allí får veta att hans starka åsikter kommer från en personlig tragedi då hans son fick utstå ett hatbrott på grund av sin samiska utstyrsel vilket ledde till hans död. Ivvár är fast besluten att straffa mördarna, oavsett vad det kommer att kosta.

När Ivvár till sist fångar in vargen och ska skjuta den med sitt gevär, blir Allí förhäxad av en magisk kraft som gör att hon stoppar honom i sista sekund. Vargen visar sig vara hennes skyddsande och de hamnar i andevärlden där Allí träffar sin bortgångna mor, som förklarar att hon är en noadi, en samisk schaman. Hennes uppgift är att skydda samebyn från en magisk kraft som kommer att hota samhället och upprepa den blodiga historien från hundra år sedan då spänningar uppstod mellan samerna och svenska kyrkan.

”Middagsmörker” är första delen av Idijärvi-trilogin som väver samman den verkliga historien av vårt svenska ursprungsfolk blandat med magi och spänning. Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus. Hela trilogin finns tillgänglig på vårt bibliotek.

Sorgen efter en skjuten broder

Tyler Johnson was here” av Jay Coles

”Who do you call when the cops are the ones being the bad guys?”

”Tyler Johnson was here” är en historia om två tvillingbröder, Tyler och Marvin. Tvillingarna var oskiljaktiga när de var små men växte ifrån varandra när de blev äldre. Marvin är en av skolans bästa elever med A i alla ämnen medan Tyler som knappt klarar skolgången, har börjat hamna i dåligt sällskap och sälja droger för snabba pengar. Marvin är nördig och kan inte stå upp för sig själv vilket gör honom ett lätt offer för de tuffa killarna på skolan.

Tvillingarna och deras två kompisar Ivy och G-mo är alla mörkhyade och bor i ett fattigt område i Amerika med hög kriminalitet. Kompisgänget får utstå olika former av rasism och oprovocerat våld från polisen. I början av boken blir de anklagade för att ha rånat en kiosk trots att de bara går omkring på gatan med en chipspåse i handen.

Denna händelse blir bara början av många och Tyler som är mer aggressiv än sin bror hamnar ofta i konflikt. Marvin älskar sin bror trots detta och bestämmer sig för att skugga honom tillsammans med kompisarna då han misstänker att brodern ska träffa sin gängledare på en fest för att langa droger. Under festen sker en oväntad skottlossning och Tyler blir anmäld saknad i flera veckor.

Marvin gör allt för att hitta sin bror, han kontaktar polisen som är mer intresserade av att arrestera alla som vistats på festen och blir lurad av gängledaren Johntae som pressar honom på pengar samt träffar sin blivande flickvän Faith som också bär på ett tungt bagage.

En dag visar kompisarna Marvin en video som får hans värld att rasa samman. Tyler blev mördad på väg hem från festen av en polis som oprovocerat sköt honom och lämnade liket liggandes i en gränd.

När Marvins skola anordnar en demonstration för att få polismannen som mördade hans bror friad, inser Marvin, arg och utom sig av sorg, att han inte längre kan vika sig.

”Tyler Johnson was here” är skriven av författaren och läraren Jay Coles som trots sin unga ålder (22 år) upplevt både rasism och polisbrutalitet. Boken är baserad på hans egna erfarenheter.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Läs också ”The hate u give” av Angie Thomas som också är inspirerad av ”black-lives-matter” rörelsen.

Islamofobins offer

”Kärlek, hat och andra filter” av Samira Ahmed

Huvudpersonen Maya Aziz är sjutton år och bor i USA tillsammans med sin indiska familj. Mayas föräldrar är djupt troende muslimer och stödjer arrangerat äktenskap. De anser att Maya bör välja att gå på ett universitet i närheten av dem och gifta sig med en muslimsk kille av deras tycke.

Maya älskar sina föräldrar men har i smyg sökt till ett universitet i New York. Hennes stora passion är att filma dokumentärer och hon hoppas kunna utveckla sina färdigheter på filmutbildningen. Hennes moster som också brutit mot familjens konventioner och valt att inte gifta sig stöttar Mayas val och lyckas till slut övertala föräldrarna att låta Maya följa sina drömmar.

Då Mayas situation verkar ha vänt, inträffar en tragedi som skakar om samhället. En terrorattack sker mot ett köpcenter och flera personer blir svårt skadade och omkommer. Terrorattacken utfördes av en amerikansk extremist vars budskap var att stoppa invandringen men misstankarna riktas felaktigt mot en invandrare från Egypten vid namn Kamal Aziz.

Eftersom Maya delar efternamn med den oskyldigt anklagade blir hon trakasserad och mobbad på skolan av sin rasistiske klasskamrat Brian. Mobbningen börjar med verbala attacker men övergår snabbt till fysisk misshandel. Mayas pojkvän Phil bevittnar misshandeln och hamnar i slagsmål med Brian då han försöker försvara henne. Även Mayas familj blir trakasserad då de får en tegelsten inkastad på tandläkarkliniken som de driver tillsammans.

Phil blir, trots sitt civilkurage, anklagad för misshandel och arresteras av polisen. Mayas föräldrar blir paranoida och tar tillbaka sitt löfte om att hjälpa till att finansiera Mayas filmutbildning. De börjar kontrollera henne ännu hårdare i rädsla att något ska hända deras dotter igen. Maya är bestört och vet först inte hur hon ska konfrontera situationen men kommer sedan på att hon kan använda sina kunskaper som dokumentärfilmare för att få pojkvännen friad från misstankarna.

Boken visar på en slags dominoeffekt, hur ett brott kan leda till fördomar och diskriminering av vissa grupper. Boken tar också upp hur media framställer de muslimska terroristerna i kontrast med de ljushyade. När det framkommer att förövaren är ljushyad försvinner terroriststämpeln snabbt och vi får ta del av diverse snyfthistorier från hans barndom.

Boken är delvis baserad på författarens egna erfarenheter som själv är född i Bombay men bott större delen av sitt liv i USA. Boken finns tillgänglig på både svenska och engelska samt som talbok via Legimus.