Wilder Girls

”There used to be horses, four of them, but early in the first season, we noticed how the Tox was starting to get inside them like it got inside us, how it was pushing their bones through their skin, how it was stretching their bodies until they screamed. So we led them out to the water and shot them.

 

”Wilder Girls” är en dystopisk skräckroman med lesbisk romantik. Boken har jämförts med ”Flugornas herre” men med ett starkare kvinnoperspektiv. Skillnaden mellan böckerna är att ”Wilder Girls” fokuserar mer på överlevnad än grupptryck och makt.

Berättelsen utspelar sig i en dystopisk värld där alla har insjuknat i den fiktiva sjukdomen Tox. Huvudpersonen Hetty går på en flickskola som ligger på en isolerad ö när pesten bryter ut.  Tjejerna insjuknar när de kommer in i puberteten men sjukdomens symptom är individuella. När de insjuknar blir deras kroppar förvridna; vissa får fjäll och andra får fler kroppsdelar som två ryggrader.

I början av berättelsen har sjukdomen varat i två år och spritt sig som en pandemi. Inte bara människorna har blivit infekterade utan även djuren har börjat sprida smittan. Lärarna har dött i sjukdomen, vilket medför att tjejerna delar in sig i grupper för att slåss om de få resurser som de har kvar.

Hetty har ingått i en pakt med två andra tjejer Byatt och Reese. Reese var förr en söt blond tjej och skolans skickligaste prickskytt men har nu långsamt börjat förvandlas till ett monster med silverfjäll. Hennes hand har blivit vass som en kniv, vilket ger henne ett starkt övertag över de andra tjejerna när de brottas för att vinna mat och andra nödvändigheter. Hon bär på en stark inre ilska som hon har svårt att kontrollera vilket leder till våldsamma utbrott.

Skolan har isolerat de sjuka tjejerna och satt dem i karantän. När Byatt försvinner spårlöst, bestämmer sig Hetty för att leta efter henne och börjar så småningom inse att flickinternatet döljer något.

Romanen har fått viss kritik för att den slänger in läsaren i berättelsen på en gång istället för att redogöra hur sjukdomen uppkom. Pandemin som drabbat karaktärerna förblir ett mysterium men kan också tolkas som en metafor för puberteten och kanske till och med dysmorfofobi (att ha extrema komplex för hur ens kropp ser ut). En del av tjejerna har däremot accepterat sina förändringar och diskuterar att de vill behålla dem efter pandemin är över eftersom de är nöjda med sin kroppar även om de inte är perfekta.

Berättelsen handlar delvis om sexualitet då Reese och Hetty är bisexuella och attraherade av varandra men romansen är inte där berättelsens fokus ligger. Detta kan däremot ses som något positivt då det behövs fler genreböcker med HBTQ-karaktärer.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Observera att boken innehåller en hel del grafiska beskrivningar.

National Book Award 2018

”And the words I never say

are better left on my tongue

since they would only have

slammed against

the closed door of your back”

 

”The Poet X” av Elizabeth Acevedo

National Book Award är ett av USA:s mest prestigefyllda litterära priser. Priset delas ut årligen sedan 1950 av universitetet The New School i New York. I år vann boken ”The Poet X” priset ”Young People’s Literature Award ”.

Boken är skriven i vers och handlar om en 15-årig mörkhyad dominikansk tjej, Xiomara Batista som använder slam poetry för att utforska sin identitet och uttrycka sina känslor gentemot sin religiösa familj. Xiomara bor i Harlem (stadsdel i Manhatta, New York) och hennes familj är invandrare.

Hon kom in i puberteten tidigt och har en välutvecklad kropp med stora bröst och höfter som väcker oönskad uppmärksamhet från killarna och männen i hennes närhet. När Xiomara till slut träffar en kille som hon frivilligt vill dela sin sexualitet tillsammans med uppstår ytterligare komplikationer, då hennes mor, som är strikt religiös, inte accepterar utomäktenskapliga förhållanden.

Familjen präglas starkt av könsrollerna då Xiomara behandlas annorlunda än sin tvillingbror Xavier på grund av sitt kön. Tvillingbrodern som Xiomara gett smeknamnet ”Twin” påverkas också av familjens konventioner, då det visar sig att han i hemlighet är homosexuell och döljer sin sexuella läggning för föräldrarna.

Flera spanska uttryck dyker upp i texten för att understryka hur viktigt Xiomaras modersmål är för hennes kulturella identitet. Xiomaras svåruttalade namn spelar också en viktig roll, både i själva berättelsen och för oss läsare som måste anpassa oss efter ett språk som vi (möjligtvis) inte fullkomligt behärskar, vilket ger oss ökad empati för huvudpersonen och hennes situation.

Utdrag ur författaren Elizabeth Acevedos tacktal när hon vann National Book Award i år:

”As the child of immigrants, as a black woman, as a Latina, as someone whose accented voice holds certain neighborhoods, whose body holds certain stories, I always feel like I have to prove that I’m worthy enough and there will never be an award or accolate that would take that away.

But every single time I meet a reader who looks at me and says, ‘I have never seen my story until I read yours,’ I am reminded of why this matters. And that it’s not going to be an award or accolade. It’s going to be looking at someone in the face and saying, ‘I see you,’ and in return be told, ‘I am seen.’ And so, thank you so much to the readers who time and again remind me why I took this leap, why it matters, and why books matter.”