Att vara kvinna i krigets Ukraina

”Jo, tre stridsvagnskillar här har våldtagit en tjej.”

”Vem?”

”Tre soldater… Hon var 16 år.”

”Våra soldater?”

”Ja…”

”Fuck.” (sid 43)

”Slava Ukraini! Kvinnors motstånd under Rysslands krig” är en reportagebok direkt ur det pågående kriget i Ukraina. I denna bok riktar Lisa Bjurwald fokus på kvinnornas situation. I krigstider är de särskilt utsatta för bland annat våldtäkt och människohandel.

Bjurwald reste till kriget i Ukraina för att träffa de kvinnliga krigsoffren. När Putin tågade in sa han att han skulle våldta Ukraina som om landet vore den sovande Törnrosa. Machobilden av Putin sprids, där han är barbröstad och rider på vilda djur.

Soldaterna uppmanas att döda alla, även de civila. Våldtäkterna sker systematiskt, för att få folket att frukta dem. En rysk barnsoldat tränas upp till att blir en utmärkt våldtäktsman och uppmanas att våldta alla sina familjemedlemmar så att han lär sig att inte tveka när han är ute i kriget.

Samtidigt bortom fronten och männen i leriga diken, pågår kvinnornas kamp mot kriget. Kvinnor som flyr med barn och familj. Kvinnor som demonstrerar genom att hänga upp blodiga trosor, ett vittnesmål på det pågående sexuella våldet. Kvinnor som fått själsliga sår då de våldtagits framför sina barn eller i värsta fall sett sina barn bli våldtagna. Kvinnor som försöker fly men istället får sina pass stulna och blir indragna i människohandel som om de vore föremål eller bytesvaror.

Vi får ta del av ett transkriberat samtal mellan en grupp ryska soldater. En av dem är tveksam. Ska de verkligen döda alla i en by som mest består civila människor? En annan skriker att alla måste dö för det är en order. En tredje undrar vem som våldtagit ett barn, om det verkligen var deras egna soldater som gjort något så hemskt.

Bokens titel betyder ”ära åt Ukraina”. Om denna ära kan återfås återstår att se men de modiga kvinnorna har i alla fall inte gett upp kampen om en bättre framtid. En viktig reportagebok som viskar om en mörk framtid som även skulle kunna inträffa här i Sverige.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Tradition möter passion

”Titta på hans händer! Han gör narr av georgisk dans!”

 

”And then we danced” är en svensk-georgisk film från 2019 med HBTQ-tema. Filmen har vunnit flera fina priser bland annat Guldbaggen 2020 för bästa film, manuskript, manliga huvudroll och foto. Filmen har även blivit Oscarsnominerad. Filmens regissör Levan Akin fick idén till filmen då han såg ett videoklipp om ett hatbrott under den första georgiska Pride-paraden.

Filmen utspelar sig i Georgien och handlar om den homosexuella dansaren Merab som lever under fattiga förhållanden. Han och hans bror är med i ett danskompani som utövar den traditionella georgiska dansen. En ny dansare tillkommer en dag, den bisexuella Irakli och gnistor sprakar mellan honom och Merab när de dansar tillsammans. Vi får se kulturen i Georigien uttryckas inte bara genom dans men också nattliv, klubbar, erotik och musik.

Samhället som de lever i är tyvärr inte tolerant mot de som är annorlunda. Den georgiska dansen fokuserar på maskulinitet, något som Merab som homosexuell man brottas med. Han kämpar på trots kompaniets fördomar men hans sexualitet väcker omgivningens förakt som uttrycks i våld och skällsord.

Samtidigt brottas han med sin fattigdom. Hans familj har inte längre el eftersom de inte kan betala räkningarna och hans bror har börjat prostituera sig för att kunna försörja dem. Iraklis mor blir sjuk och han måste resa hem och gifta sig med en kvinna. Allt slutar inte lyckligt för Merab men han vågar till slut i alla fall stå upp för den han är och uttrycka sig genom sin dans trots att dansjuryn med sina föråldrande traditioner inte kan förstå den.

Filmen väckte starka känslor i Georgien där homofobin fortfarande är stark. Filmteamet fick ta emot dödshot och var tvungna att ha livvakter. Vid filmens premiär utbröt våldsamma protester från nationalkonservativa kristna organisationer, vilket även stöddes av den ortodoxa kyrkan. Filmens koreograf har därför valt att vara anonym.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med georgiskt tal och svenska undertexter. Observera att filmen innehåller några erotiska sexscener.

Utvandrarna

Hora för dig, kyrkvärd? Vad sade du till mig förr i världen? När du kom till mig med riksdalerna i ena handen och kuken i den ann’ra?”

–  det kontroversiella citatet från romanen ”Utvandrarna”

 

 

”Utvandrarna” är en ny filmatisering av Vilhelm Mobergs klassiska verk, Utvandrarserien som gavs ut 1949-1959. Filmen utkom under pandemin 2021 och skiljer sig markant från Jan Troells filmatisering som utkom 1971.

Precis som originalet skildrar den nya filmen emigrationen från Sverige till Nordamerika. Filmen utspelar sig i Småland på 1800-talet då de kända romankaraktärerna Karl-Oskar och Kristina söker sig till Minnesota efter år av missväxt och fattiga förhållanden. Deras gård brinner ned och ett av deras barn dör, vilket skildras i en stark scen då Karl-Oskar snickrar en kista i barn storlek som han sedan slår sönder i förtvivlan. Filmen är indelad i tre delar, först tiden i Sverige, resan över Atlanten och till sist deras nya liv i Amerika (som spelades in i Västra Götaland istället för i USA på grund av pandemin).

Något som skiljer den nya filmatisering från originalet är att innehållet kortats ned kraftigt och några karaktärer saknas som t ex Karl-Oskars bror Robert och Kristinas morbror Danjel som förföljdes för sin tro. Religionen spelar dock fortfarande en viktig roll i den nya filmen. Ulrikas karaktär är med i filmen men har tonats ned något. Hon är fortfarande prostituerad och kritisk mot prästen som betalar för sex vilket var kontroversiellt när romanen kom ut på 40-talet.

En annan skillnad är att atmosfären är väldigt dyster och ackompanjeras av sorglig musik och en gråbrun palett. Även Kristinas karaktär har blivit alltmer deprimerande då hon antas lida av psykisk ohälsa och kanske till och med självmordstankar. Möjligtvis kan detta referera till Mobergs självmord 1973 då han dränkte sig i en sjö utanför sitt hus efter att han kämpat med depression i flera år.

Den nya filmen skildrar även ursprungsamerikanerna på ett mer sympatiskt sätt. Lill-Märta går vilse i skogen efter att Kristina förnekat henne rätten till utbildning på grund av hennes kön. Hon blir räddad av en indiankvinna som ger henne en kappa att värma sig med, vilket ses som en synd av deras kristna grannar.  Rasismen är något som delvis ifrågasätts då Lill-Märta står på sig och undrar om det egentligen är indianerna som bor där. Jämför med Troells grafiska och våldsamma 70-tals film då indianerna framställs som galna vildar som dödar gravida nybyggarkvinnor och sätter deras foster på pålar som trofé.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Om ni vill se den gamla versionen så finns den också, både som fysisk film och som e-film via Cineasterna.

Fädernas missgärningar

”Hon är rädd för depressionen. Den går som en skugga, en jätte, runt hennes hus med långsamma obönhörliga steg. Om hon håller på så här och fuckar upp sina rutiner är det som att hon lämnar dörren öppen. Så att den där jätten kan huka sig och kliva in och ta henne.”

 

”Fädernas missgärningar” är den sjätte delen av Åsa Larssons serie om Rebecka Martinsson. ”Till offer åt Molok” kom ut 2012 och nu har Larsson äntligen gett karaktären Rebecka Martinsson ett avslut.

Boken är en klassisk deckare men också till stor del en relationsroman. Berättelsen utspelar sig år 2013 i Kurkkio (Pajala, Norrbotten) och börjar med pensionären Ragnhild Pekkari som lidit av psykisk ohälsa under en lång tid och därmed beslutat sig för att skida ut ensam på nattskaren och ta sitt liv. När hon bestämmer sig för göra upp en eld och att ta en sista kafferast får hon plötsligt ett telefonsamtal. Hennes bror Henry Pekkari är spårlöst försvunnen.

Ragnhild är dock inte särskilt oroad för sin bror som hon inte haft kontakt med på 31 år. Han fick ta över familjens gård men blev alkoholiserad och misslyckad som person. Gården ligger på en liten ö ute i Torneälven och Ragnhild, som är en trogen djurvän, inser plötsligt att broderns hund kanske kommer att svälta ihjäl därute. Hon bestämmer sig därför att skjuta upp sina självmordsplaner och beger sig ut till ön där hon inte bara hittar brodern död på soffan i det smutsiga och förfallna huset utan också ett lik i hans frys.

Liket visar sig vara den kända boxarens Börje Ströms pappa. Mordet skedde 1962 och är därför preskriberat. Ragnhild och Börjes öde sammanflätas på grund av dessa underliga omständigheter. Dessa två sårande själar hittar kärleken och passionen i varandra.

Samtidigt får Rebecka Martinsson ännu fler fall på sitt bord då två utländska prostituerade tjejer hittas döda in snön. Hon brottas även med sina egna relationsdrama bland annat sin ex-pojkvän Krister som numera dejtar en idrottstjej som är tokig i sociala medier och sin taskiga och någorlunda sexistiska kollega Carl von Post som just blivit tillförordnad chefsåklagare. Rebecka och Ragnhild visar sig även ha kopplingar då hennes bortgångna mor Virpi var fosterbarn i Pekkaris familj.

Boken är någorlunda lång på 560 sidor men har ett lättläst och vardagligt språk. Miljöbeskrivningar är målande och igenkänningen är stor för oss norrbottningar. Även de passionerade kärleks- och sexscenerna skildras på ett fint sätt, utan att vara smaklösa. Innehåller dock några scener med grafiskt våld mot hundar men det kanske man nästan har förväntat sig vid det här laget…

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok på Bibblos nya sida efter Koha-bytet där man lätt kan söka efter e-böcker och e-ljudböcker.

Den manliga ensamheten

”Fredriks decennium som invandrare i Pattaya präglades av kolossalt mycket festande, supande, knarkande och sex med prostituerade kvinnor.  Han lärde sig inte tala språket, han tog inte till sig kulturen och han integrerades inte i majoritetssamhället. Och han levde inte som laglydig invandrare.

– I dagen läge är ju Sverige sjukt alltså, fortsätter Fredrik.

De anser att Sverige har en vårdslös invandringspolitik som leder till att nyanlända lever på alldeles för generösa bidrag och struntar i att lära sig det svenska språket, struntar i att söka jobb och struntar i att tillföra något till samhället.”

”Thailandssvenskarna” är en reportagebok av den modiga journalisten Joakim Medin. Hans reportage och analysartiklar fokuserar på demokratifrågor, politik, högerpopulism, högerradikalism, mänskliga rättigheter, väpnade konflikter, flyktingkriser och fattigdomsfrågor.

Boken bygger på anonyma intervjuer som Medin har gjort med ett flertal svenska män i 20-80 årsåldern som köper sex i Thailand. I Thailand är prostitution mycket vanligt och det uppges finnas över 100 000 prostituerade kvinnor trots att prostitution är olagligt för både säljare och köpare i Thailand. Trots att det är förbjudet att sälja sexleksaker och potenshöjande läkemedel på  gatan, blomstrar sexturismen.

Medin har använt en metod som kallas för wall-raffa som går ut på att han lurar intervjuobjektet med en falsk identitet. Han låtsas vara en sexturist som tycker att invandringen förstört Sverige, för att komma närmare de svenska sexturisterna och undersöka hur det egentligen ligger till.

Flera sexturister uttrycker hypokritiska åsikter gentemot invandring och hur Sverige misslyckats med att integrera flyktingar  i majoritetssamhället, samtidigt som de själva lever på sjukpension som de egentligen inte har rätt till som betalas av den svenska staten. Flera thailandssvenskar uppger sig ha funktionsvariationer som ADHD och har tidigare varit involverade i kriminalitet. Trots detta påstår de att de tycker synd om våldtäktsoffer i Sverige och att det är förskräckligt att gängvåldet har ökat i södra Sverige.

Medin diskuterar även den manliga ensamheten som är särskilt utbredd i glesbygden i norra Sverige. Flera osäkra och ensamma män hittar tillfykt hos de thailändska kvinnorna som är vana vid att vara underordnade männen. De thailändska kvinnorna hamnar ofta i beroendeställning till sina svenska makar eftersom de kan bli utvisade om de inte gifter sig med och behagar mannen.

Medin har tagit kontakt med kvinnojouren i Luleå som berättat om ett fall där en thailändsk hustru isolerades och misshandlades av sin man. Hon fick inte lära sig det svenska språket, objektifierades och var tvungen att bli hemmafru även när hon ville söka jobb. Kvinnojouren i Luleå uppger att det finns tusentals thailändska fruar i Norrbotten som far illa och inte har någon att anförtro sig åt.

Joakim Medin fördjupar sig i hur sexturismen blev så utbredd i Thailand, hur dagens könsroller påverkat de högerextremas åsikter och självkänsla och hur prostitution har blivit en normaliserad och självklar del av det thailändska samhället. Till skillnad från de flesta kulturer så förväntas kvinnorna försörja familjen när de blir äldre vilket bidrar till ökad prostitution. Över 60 % av thailändska män uppger att de någon gång köpt sex och förlorade oskulden med en prostituerad.

”Thailandssvenskarna” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Kärlekens Antarktis

”Vi är stora myror som bär bort de döda utan att förstå varför vi gör det, vi bär i riktning mot ett hål i marken som dödgrävaren har öppnat.

Alla gråter utom jag, men det är någonting som har stelnat inom mig. Det är inte bara tårarna, det är någonting annat också. En besvikelse så djup, så genomgripande, det är blodets fryspunkt, det är kärlekens yttersta Antarktis.”

Sara Stridsberg är en prisbelönt författare som nominerats till Augustpriset och tilldelats Nordiska rådets litteraturpris. Hon har även varit ledamot i Svenska Akademin men begärde utträde i april förra året på grund av kontroversen som uppstod i samband med #metoo.

Stridsberg ger i denna mörka roman röst åt de utsatta kvinnorna i samhället. Hon lyfter fram de mördade kvinnorna som förblir fotografier i våra dagstidningar.

Berättarjaget Kristina (smeknamn Inni) är ett spöke som passivt iakttar de levande.  Hon hade en svår barndom med missbrukande föräldrar och en lillebror som dog ung. Som vuxen fastnade hon själv i drogmissbruk och prostitution vilket ledde till att hennes två barn, Solveig och Valentino (Valle) tvångsomhändertogs. Innis liv fick ett abrupt slut då en av hennes kunder mördade och lemlästade hennes kropp. Innis ande stiger ur kroppen och observerar likgiltigt sin mördare. Hon hade redan gett upp och accepterat sin undergång. Efter år av prostitution och misshandel accepterar Inni en värld där män utövar våld mot kvinnor.

”Kärlekens Antarktis” är en vacker berättelse färgad av poetiska smärtsamma bilder. Det ständigt närvarande våldet skildras i groteska scener men det finns även plats för värme och kärlek. Relationen mellan barn och mor är ett viktigt tema i berättelsen, familjebanden mellan de drabbade skildras och smärtan för de kvarlevande.

”Kärlekens Antarktis” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok på Bibblo.se och talbok via Legimus.

Girls of Paper and Fire

”We might be Paper Girls, easily torn and written upon. The very title we’re given suggests that we are blank, waiting to be filled. But what the Demon King and his court do not understand is that paper is flammable. And there is a fire catching among us.”

 

”Girls made of Paper and Fire” är en mörk fantasy av Natasha Ngan som berör ämnen som kastsystem, rasism och sexuellt våld. Berättelsen utspelar sig i det fiktiva landet Ikhara som är baserat på Malaysia där Natasha Ngan är uppvuxen. Ngan är själv av blandad etnicitet och inspirerades av den kulturella mångfalden i Malaysia när hon skapade karaktärerna i sin berättelse. Hon beskriver miljö, lukter och färger med ett vackert målande språk, baserat på hennes barndomsminnen av sitt hemland.

I det fiktiva landet Ikhara är alla indelade i tre kaster. De som tillhör ”Papperskasten” är de lägst stående och ser ut som vanliga människor medan överklassen som styr över dem är demoner med djuriska egenskaper. Huvudkaraktären Lei tillhör ”Papperskasten” och kommer från en lågt stående arbetarklass-familj.

En dag får demon-kungen upp ögonen för henne på grund av hennes speciella guld-färgade ögon och tvingar henne att bli en av hans nio konkubiner. Han hotar med att mörda hennes familj om hon inte lyder hans order. Leis liv förändras drastiskt då hon går från hårt grovarbete till att plötsligt leva i lyx och överflöd i palatset men utan yttrandefrihet och rätt över sin kropp.

Lei kommer närmare de andra flickorna i kungens harem, vissa som blivit manipulerade av kungens ytliga charm och vissa som motvilligt vigt hela sina liv åt att tjäna honom. En av dessa är Wren som i hemlighet är den enda överlevaren från en utdöd krigarklan som kungen gjort en etniskt utrensning av.  Hon är fast besluten att störta diktaturen och planerar att döda kungen med sin roll som konkubin som täckmantel. Lei och Wren formar ett starkt vänskapsband då de tillsammans får kämpa mot sin gemensamma tyrann och återta sina rättigheter. Deras relation utvecklas snart till något mer då de upptäcker att de har känslor för varandra, vilket är strikt förbjudet för kungens konkubiner som inte får välja sina egna älskare.

Ngans berättelse berör sexismen i klasssamhället, då kvinnor är underordnade männen och hur våldtäkt ofta används som ett politiskt maktredskap, vilket Ngan tyvärr själv fått erfara . Hon hoppas att hon kan öppna upp för diskussion och ge stöd till andra utsatta med hjälp av sin berättelse.

Boken är första delen av en trilogi och finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.

En berättelse om social utsatthet

”Om vi bara kunde byta kroppar med varandra” av Johanna Nilsson

” (…) Jag tänker på hur en dikt om mig reser med vindarna ända hem och landar i gräset framför pappa när han går runt med gräsklipparen. Ska han köra över mig eller skona mig, kanske rentav läsa mig, vika ihop mig och lägga mig i sin skjortficka, rakt ovanför hjärtat?”

Huvudpersonen Bill (smeknamn Kung B) är en hemlös tonåring som växt upp i en konservativ kristen familj. Bill är en transperson och hette tidigare Bella. Hans djupt religiösa familj, i synnerhet fadern, kunde inte acceptera honom vilket ledde till att han blev utsparkad hemifrån. För att klara det hårda livet på Stockholms gator tar han starka droger och sniffar lim under bron med två yngre marockanska pojkar, Lill-Muhammed och hans autistiska bror Ali. Barnen har ingen som försörjer dem, så de har lärt sig att stjäla plånböcker och handväskor. Bill saknar sin familj väldigt mycket men klarar inte av att ta hjälp av socialen eftersom han fastnat i sitt drogmissbruk.

En kväll när Bill övernattar i ett mossigt förråd träffar han den muslimska poeten Omari (smeknamn Drottning O) som letar igenom soporna efter bortslängd klassisk litteratur. Det visar sig att hon också är transperson, hemlös och beroende av droger. Bill faller direkt för henne och de har passionerat sex i soprummet.

Omari har flytt från Iran och har fått avslag när hon sökt asyl i Sverige. Hon är en illegal flykting och riskerar att skickas tillbaka hem om hon blir upptäckt av polisen. Hon har flytt från hedersvåld och kommer att bli avrättad om hon åker tillbaka till Iran. Även om hon älskar Bill, kan hon inte låta bli att avundas honom eftersom han, som svensk medborgare, har möjlighet till en bättre framtid.

Omari tvingas prostituera sig för att överleva. När hennes välbärgade hallick kidnappar henne och håller henne fånge som sexslav i flera dygn får hon till sist nog. Omari och Bill bestämmer sig för att tillsammans råna våldtäktsmannen och använda pengarna för att ta sig ur drogmissbruket. Detta visar sig vara lättare sagt än gjort.

Boken berör ämnen som ensamhet, längtan och att hitta sig själv. Det finns hopp om en bättre framtid men samtidigt trycker berättelsen också på att alla barn och ungdomar i världen inte har samma förutsättningar som vi har i vårt svenska demokratiska samhälle.

Författaren Johanna Nilsson blev nominerad till Augustpriset 2017 för sin bok ”För att väcka hon som drömmer” och har skrivit flera böcker som berör depression, självmord och social utsatthet. Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus.