”There used to be horses, four of them, but early in the first season, we noticed how the Tox was starting to get inside them like it got inside us, how it was pushing their bones through their skin, how it was stretching their bodies until they screamed. So we led them out to the water and shot them.”
”Wilder Girls” är en dystopisk skräckroman med lesbisk romantik. Boken har jämförts med ”Flugornas herre” men med ett starkare kvinnoperspektiv. Skillnaden mellan böckerna är att ”Wilder Girls” fokuserar mer på överlevnad än grupptryck och makt.
Berättelsen utspelar sig i en dystopisk värld där alla har insjuknat i den fiktiva sjukdomen Tox. Huvudpersonen Hetty går på en flickskola som ligger på en isolerad ö när pesten bryter ut. Tjejerna insjuknar när de kommer in i puberteten men sjukdomens symptom är individuella. När de insjuknar blir deras kroppar förvridna; vissa får fjäll och andra får fler kroppsdelar som två ryggrader.
I början av berättelsen har sjukdomen varat i två år och spritt sig som en pandemi. Inte bara människorna har blivit infekterade utan även djuren har börjat sprida smittan. Lärarna har dött i sjukdomen, vilket medför att tjejerna delar in sig i grupper för att slåss om de få resurser som de har kvar.
Hetty har ingått i en pakt med två andra tjejer Byatt och Reese. Reese var förr en söt blond tjej och skolans skickligaste prickskytt men har nu långsamt börjat förvandlas till ett monster med silverfjäll. Hennes hand har blivit vass som en kniv, vilket ger henne ett starkt övertag över de andra tjejerna när de brottas för att vinna mat och andra nödvändigheter. Hon bär på en stark inre ilska som hon har svårt att kontrollera vilket leder till våldsamma utbrott.
Skolan har isolerat de sjuka tjejerna och satt dem i karantän. När Byatt försvinner spårlöst, bestämmer sig Hetty för att leta efter henne och börjar så småningom inse att flickinternatet döljer något.
Romanen har fått viss kritik för att den slänger in läsaren i berättelsen på en gång istället för att redogöra hur sjukdomen uppkom. Pandemin som drabbat karaktärerna förblir ett mysterium men kan också tolkas som en metafor för puberteten och kanske till och med dysmorfofobi (att ha extrema komplex för hur ens kropp ser ut). En del av tjejerna har däremot accepterat sina förändringar och diskuterar att de vill behålla dem efter pandemin är över eftersom de är nöjda med sin kroppar även om de inte är perfekta.
Berättelsen handlar delvis om sexualitet då Reese och Hetty är bisexuella och attraherade av varandra men romansen är inte där berättelsens fokus ligger. Detta kan däremot ses som något positivt då det behövs fler genreböcker med HBTQ-karaktärer.
Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Observera att boken innehåller en hel del grafiska beskrivningar.
”Det enda jag vet om författaren är att han bodde ensam i en stuga i två år. Jag vill ge upp efter några veckor. Jag lägger ned Walden i bokhögen. Plockar upp Väggen istället. Nu har nästan alla kattungar i boken dött. Det gör mig glad. Kvinnan i boken säger att hon längtar till en tid då allt är dött. Då slipper hon ta någonting till sitt hjärta längre. Då slipper hon bli besviken.”
”Hon måste bara titta till Kristina innan hon går. Motvilligt smyger hon sig fram i sina klumpiga skoterskor, förbi Kristina och till vardagsrummet där hon hittar en grårutig yllepläd på soffan. Pläden lägger hon försiktigt över henne i det trånga badrummet. Hon slätar till Kristinas hår, halvlångt och hennarött, och stoppar om henne så att hon inte fryser mer.