Den bistra vintern

”Hon måste bara titta till Kristina innan hon går. Motvilligt smyger hon sig fram i sina klumpiga skoterskor, förbi Kristina och till vardagsrummet där hon hittar en grårutig yllepläd på soffan. Pläden lägger hon försiktigt över henne i det trånga badrummet. Hon slätar till Kristinas hår, halvlångt och hennarött, och stoppar om henne så att hon inte fryser mer.

Trots att hon vet.

Någon i jättemössa tittar på henne från badrumsspegeln. Någon osminkad och rödnäst. En tjej med långt, brunt hår och sorgliga ögon. En tjej som är hon själv.” (sid 80)

”Kyla” är en dramathriller som handlar om vad som skulle hända med samhället om Sverige utsattes för en terrorattack under vintern och strömmen slogs ut.

Berättelsen utspelar sig i Åleå i Norrbotten. Huvudpersonen Sofia Kallgren är 17 år och är ensam hemma med sina två bröder; storebror Simon och den lillgamla lillebrorsan Theo. Deras föräldrar är på semester i Thailand.

Sofia är mitt uppe i att poppa popcorn inför en filmkväll när strömmen plötsligt går. Syskonen oroar sig inte först eftersom de tror att det bara är ett strömavbrott. Det visar sig att strömmen inte kommer tillbaka och temperaturen har sjunkit till minus 36 grader.

Bröderna är frusna och hungriga, så Sofia bestämmer sig för att låna föräldrarnas bil (trots att hon inte har körkort) och åka med dem till morfars stuga där det finns en kamin och ved som de kan elda. När resurserna tryter, beger sig Sofia ut för att jaga. Hon är turligt nog intresserad av jakt och överlevnad eftersom hon lärt sig av deras bortgångna morfar.

Sofia börjar oroa sig för sin pojkvän Elias som var på en musikfestival flera mil bort innan katastrofen slog till. Hon bestämmer sig för att åka tillbaka till stan för att leta efter honom och möts av en förskräcklig syn. Byggnader och affärer är sönderslagna och plundrade. Folk har frusit ihjäl i sina bilar som stannat och Sofia hittar lik längs vägen. Några är så desperata att de försöker stjäla hennes skoter. När Sofia med nöd och näppe kommer fram till Elias lägenhet är han försvunnen och hon möts istället av den förskräckliga synen av hans mamma som ligger död och ihjälfrusen på golvet.

Hon lämnar en lapp till Elias som leder honom till morfars stuga. De hittar honom utanför bron, halvt ihjälfrusen men lyckas rädda honom. Sofia måste nu komma överens med de tre killarna under samma tak och överleva vintern.

Elias, som är bisexuell, är Simons bästa vän men de hade tidigare en romantisk relation med varandra. Deras förhållande tog slut men det finns många upprörda känslor mellan dem som blossar upp under de svåra omständigheterna.

För att ytterligare försvåra det hela dyker en oväntad gäst med en yxa upp, Jarmo som är en förtvivlad pappa och villig att göra vad som helst för att rädda sin sjuka dotter, även om det innebär att råna och hota med våld…

”Kyla” är en verklighetstrogen berättelse om vad som skulle kunna hända när det som vi tar för givet rycks ifrån oss. En aktuell berättelse i tider om klimatförändringar och terrorhot, som visar på hur sårbara och oförberedda vi egentligen är.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok på Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Årets svenska deckare 2018

”Han tog en ny nål ur skrivbordslådan och punkterade kartan ännu en gång för att markera platsen han besökt natten innan. Han skulle inte ge sig förrän varje millimeter var täckt, förrän varenda vägstump och vändplatta och ruttet människohygge var genomsökt.”

 

”Silvervägen” av Stina Jackson

”Silvervägen” är Stina Jacksons debutroman och blev utvald till årets kriminalroman av Svenska deckarakademin. Motiveringen löd: ”Mörkt och hypnotiskt om marginella existenser i ett stämningsfullt Norrland. ”

Huvudpersonen Lennart (Lelle) Gustavsson är en far som förlorat sin tonårsdotter, Lina. Hon försvann för tre år sedan när hon väntade på bussen på väg till sitt första sommarjobb. Lelle var den som skjutsade henne till busshållplatsen, så han har tagit på sig skulden för hennes försvinnande. Hans äktenskap gick i kras när Lina försvann. Sedan han blev sjukskriven från sitt jobb som lärare har hans liv bestått av att maniskt söka efter sin försvunna dotter längs Silvervägen medan han sjunker djupare in i sin depression.

Bokens andra huvudperson är Meja som är sjutton år gammal och nyss har flyttat till Norrland, Glommerträsk med sin mamma Silje som träffat en äldre man på nätet. Meja har haft en svår uppväxt då mamman lider både av alkoholism och psykiska problem. Silje är en misslyckad konstnär och har svårt att få ekonomin att gå ihop vilket medfört att de levt under fattigdom i många år. Styvpappan Torbjörns hem är fullt med mat men är smutsigt och förfallet. När Meja dessutom hittar hans enorma porrsamling med minderåriga flickor i hennes egen ålder får hon nog.

Mejas tur verkar vända då hon träffar den snygga och charmiga Carl-Johan som är ute och fiskar med sina bröder. Han bjuder hem henne till sina föräldrar som bedriver sitt eget jordbruk. Hans familj lever som på 1800-talet och vägrar komma i kontakt med det moderna samhället och ny teknik. Fadern, Birger är paranoid och tror på konspirationsteorier om att staten försöker manipulera individerna och att avrustningen av försvaret kommer att leda till krig i Sverige. De har bunkrat upp sig med mat och vapen för flera år i väntan på katastrofen. Trots varningstecknen är Meja överlycklig när de erbjuder henne ett tryggt hem och mat på bordet.

Meja blir tvingad till hårt arbete på gården men lyckas övertala Birger att låta henne börja i skolan igen. Meja och Lelle möts då han motvilligt kommit tillbaka från sjukskrivningen. Han blir genast påmind om sin försvunna dotter när han ser henne och kan inte låta bli att oroa sig när han märker att hon far illa. Han börjar nysta i det och deras öden sammanflätas. Kan hon vara svaret på gåtan om hans försvunna dotter?

Författarbesök – Andrea Lundgren

Idag fick vi besök av den norrbottniska författaren Andrea Lundgren som kom till Björknäsgymnasiet för att berätta om sitt författarskap. Andrea kommer ursprungligen från Vittjärv och har tidigare varit elev på gymnasieskolan.

Eleverna hade läst Andreas nya novellsamling ”Nordisk fauna” som utspelar sig i norrbottnisk miljö. Novellerna är till viss del abstrakta och varje huvudperson liknas med ett djur som ingår i den nordiska faunan.

Hon intervjuades av ett antal elever från Estetiska programmet och berättade bland annat om skrivprocessen, gestaltning och självcensur.

Elevernas favorit var novellen ”Flickvännen”. Huvudpersonen Anna är väldigt förälskad i sin pojkvän men blir med tiden alltmer undergiven honom tills hon till slut förvandlas till en hund. Eleverna kunde relatera till detta; hur man blir påverkad av en dominerande partner i en kärleksrelation.

Andrea diskuterade hur man kan tänka kring genus i berättelser som utgår från förstapersonsperspektivet. Som exempel tog hon berättarösten från den första novellen ”Fågeln skriker om natten” vars kön inte nämns förutom i ett kort stycke då han letar efter sina kalsonger. Påverkar berättaröstens kön läsarens tolkning av berättelsen och möjlighet att identifiera sig med karaktären? Antar man att berättarrösten är av samma kön som författaren eller utgår man från sig själv? Eleverna funderade kring detta.

Andrea diskuterade också hur man hittar sin egen stil som författare samtidigt som man influeras och inspireras av andra. De musikintresserade eleverna från Estetiska programmet funderade om en författare måste hitta sitt eget ”signatursound” precis som en musikproducent. Andrea influerades av författaren och litteraturkritikern Birgitta Trotzigs tunga, djupa och lite pompösa stil då hon skrev novellen ”Fadershålet” som handlar om relationen mellan en alkoholiserad far och en dotter som lider av posttraumatisk stress.

I novellsamlingen ingår även bilder som Andreas sambo illustrerat. Andrea diskuterade hur bild och text samspelar eller kontrasterar med varandra exempelvis hur novellen ”Katten” visar en bild på en gris istället. Vilka associationer får man från ett visst djur? Kan kulturell kontext påverka hur man tolkar djuret?

En gris kan symbolisera ett smutsigt ofint djur men också ses som intelligent och sällskaplig. Grisen används för att symbolisera hur berättarjaget i novellen ”Katten” ser på sin bror Jimmy och hans dubbla natur då han har sina positiva egenskaper men samtidigt har en förvrängd kvinnosyn och begått ett sexualbrott mot en tjej på en fest.

Om ni vill läsa ”Nordisk fauna” finns den som klassuppsättning och som talbok via Legimus.