Årets svenska deckare 2018

”Han tog en ny nål ur skrivbordslådan och punkterade kartan ännu en gång för att markera platsen han besökt natten innan. Han skulle inte ge sig förrän varje millimeter var täckt, förrän varenda vägstump och vändplatta och ruttet människohygge var genomsökt.”

 

”Silvervägen” av Stina Jackson

”Silvervägen” är Stina Jacksons debutroman och blev utvald till årets kriminalroman av Svenska deckarakademin. Motiveringen löd: ”Mörkt och hypnotiskt om marginella existenser i ett stämningsfullt Norrland. ”

Huvudpersonen Lennart (Lelle) Gustavsson är en far som förlorat sin tonårsdotter, Lina. Hon försvann för tre år sedan när hon väntade på bussen på väg till sitt första sommarjobb. Lelle var den som skjutsade henne till busshållplatsen, så han har tagit på sig skulden för hennes försvinnande. Hans äktenskap gick i kras när Lina försvann. Sedan han blev sjukskriven från sitt jobb som lärare har hans liv bestått av att maniskt söka efter sin försvunna dotter längs Silvervägen medan han sjunker djupare in i sin depression.

Bokens andra huvudperson är Meja som är sjutton år gammal och nyss har flyttat till Norrland, Glommerträsk med sin mamma Silje som träffat en äldre man på nätet. Meja har haft en svår uppväxt då mamman lider både av alkoholism och psykiska problem. Silje är en misslyckad konstnär och har svårt att få ekonomin att gå ihop vilket medfört att de levt under fattigdom i många år. Styvpappan Torbjörns hem är fullt med mat men är smutsigt och förfallet. När Meja dessutom hittar hans enorma porrsamling med minderåriga flickor i hennes egen ålder får hon nog.

Mejas tur verkar vända då hon träffar den snygga och charmiga Carl-Johan som är ute och fiskar med sina bröder. Han bjuder hem henne till sina föräldrar som bedriver sitt eget jordbruk. Hans familj lever som på 1800-talet och vägrar komma i kontakt med det moderna samhället och ny teknik. Fadern, Birger är paranoid och tror på konspirationsteorier om att staten försöker manipulera individerna och att avrustningen av försvaret kommer att leda till krig i Sverige. De har bunkrat upp sig med mat och vapen för flera år i väntan på katastrofen. Trots varningstecknen är Meja överlycklig när de erbjuder henne ett tryggt hem och mat på bordet.

Meja blir tvingad till hårt arbete på gården men lyckas övertala Birger att låta henne börja i skolan igen. Meja och Lelle möts då han motvilligt kommit tillbaka från sjukskrivningen. Han blir genast påmind om sin försvunna dotter när han ser henne och kan inte låta bli att oroa sig när han märker att hon far illa. Han börjar nysta i det och deras öden sammanflätas. Kan hon vara svaret på gåtan om hans försvunna dotter?

Författarbesök – Andrea Lundgren

Idag fick vi besök av den norrbottniska författaren Andrea Lundgren som kom till Björknäsgymnasiet för att berätta om sitt författarskap. Andrea kommer ursprungligen från Vittjärv och har tidigare varit elev på gymnasieskolan.

Eleverna hade läst Andreas nya novellsamling ”Nordisk fauna” som utspelar sig i norrbottnisk miljö. Novellerna är till viss del abstrakta och varje huvudperson liknas med ett djur som ingår i den nordiska faunan.

Hon intervjuades av ett antal elever från Estetiska programmet och berättade bland annat om skrivprocessen, gestaltning och självcensur.

Elevernas favorit var novellen ”Flickvännen”. Huvudpersonen Anna är väldigt förälskad i sin pojkvän men blir med tiden alltmer undergiven honom tills hon till slut förvandlas till en hund. Eleverna kunde relatera till detta; hur man blir påverkad av en dominerande partner i en kärleksrelation.

Andrea diskuterade hur man kan tänka kring genus i berättelser som utgår från förstapersonsperspektivet. Som exempel tog hon berättarösten från den första novellen ”Fågeln skriker om natten” vars kön inte nämns förutom i ett kort stycke då han letar efter sina kalsonger. Påverkar berättaröstens kön läsarens tolkning av berättelsen och möjlighet att identifiera sig med karaktären? Antar man att berättarrösten är av samma kön som författaren eller utgår man från sig själv? Eleverna funderade kring detta.

Andrea diskuterade också hur man hittar sin egen stil som författare samtidigt som man influeras och inspireras av andra. De musikintresserade eleverna från Estetiska programmet funderade om en författare måste hitta sitt eget ”signatursound” precis som en musikproducent. Andrea influerades av författaren och litteraturkritikern Birgitta Trotzigs tunga, djupa och lite pompösa stil då hon skrev novellen ”Fadershålet” som handlar om relationen mellan en alkoholiserad far och en dotter som lider av posttraumatisk stress.

I novellsamlingen ingår även bilder som Andreas sambo illustrerat. Andrea diskuterade hur bild och text samspelar eller kontrasterar med varandra exempelvis hur novellen ”Katten” visar en bild på en gris istället. Vilka associationer får man från ett visst djur? Kan kulturell kontext påverka hur man tolkar djuret?

En gris kan symbolisera ett smutsigt ofint djur men också ses som intelligent och sällskaplig. Grisen används för att symbolisera hur berättarjaget i novellen ”Katten” ser på sin bror Jimmy och hans dubbla natur då han har sina positiva egenskaper men samtidigt har en förvrängd kvinnosyn och begått ett sexualbrott mot en tjej på en fest.

Om ni vill läsa ”Nordisk fauna” finns den som klassuppsättning och som talbok via Legimus.