”But sometimes remembering isn’t for yourself, sometimes you do it just to make someone else smile. Those lies were allowed.”
”A Good Girl’s Guide to Murder” är en nagelbitande young adult thriller som tagit världen med storm särskilt på sociala medier som TikTok och Instragram. Författaren Holly Jackson född 1992 har lyckats fånga dagens ungdomars språk utan att det blir krystat och återger små glimtar ur vardagen som många unga säkert kan relatera till. Även eleverna på Björknäsgymnasiet har charmats av mysteriet då boken är en av de mest utlånade och tipsade om.
Vi får följa amatördetektiven Pippa Fitz-Amobi (smeknamn Pip). Jackson målar upp ett porträtt av en stark tjej, som jämförs med Nancy Drew från den populära detektivserien från 30-talet, vår svenska Stieg Larssons Lisbeth Salander och till och med Astrid Lindgrens Pippi Långstrump.
Ett brutalt mord på en snygg och populär tonårstjej Andie Bell skakar om Pips hemstad. Andie Bells pojkvän indiern Sal Singh blir anklagad för mordet men hittas död. Pip är fast övertygad om att Sal är oskyldig eftersom han var snäll mot henne när hon var liten. För att rentvå sin bortgångna barndomsväns namn börjar hon granska alla vittnen ingående och bestämmer sig för att gör ett gymnasiearbete om det. Hennes anslagstavla i flickrummet blir fort belamrad av ledtrådar.
Pip får sällskap av Sals bror, den snygga och charmiga Ravi som också är övertygad om den bortgångnas oskuld. Tillsammans börjar de nysta i mysteriet. Det visar sig att Andie Bell kanske inte var ett helt oskyldigt offer då hennes liv kantades av hejdlöst festande, drogberoende och sexuella relationer med äldre män som ville göra henne illa. Hennes nakenbilder sprids men samtidigt är hon en utpressare som använder sex för att få som hon vill och sprider andra tjejers privata porrfilmer. Rasism är också ett ämne som tas upp då Andie Bell var en söt blond tjej medan Sal var en mörkhyad indier, vilket leder till fördomar och förhastade slutsatser av stadens invånare. Pip börjar bli förföljd, en stalker skuggar henne när hon är ute och campar, vuxna förebilder sviker och hennes stackars hund blir en måltavla för hatet för att bryta ned henne psykiskt i hopp om att tysta henne. Men Pip låter sig inte nedslås, sanningen måste fram för att förhindra fler tragedier.
Boken finns tillgänglig på svenska och engelska samt som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus på både svenska och engelska. Observera att boken innehåller en hel del mörka ämnen som sexuellt utnyttjande av minderåriga flickor, victim blaming, knarklangare och våld mot djur.
Läs även ”One of Us is Lying” som också har blivit en succé på Björknäsgymnasiet:
”Lindas mamma är döende. Bröstcancern har spridit sig till skelettet (…)
”You look at these two kids. You can’t tell how old they are because of their bandannas. They’re probably your age or younger, and you aren’t afraid of them, though you are afraid of their guns. (…) Video games don’t make people violent, but maybe they falsely give you the idea that you can be the hero.” (p. 292-300)
”Paris lägger an pilen.
”Before I knew it, I had left my body and was looking down from the ceiling at Mr Igasaki holding my head. Wow, I must have summoned a super strong magical power.”
”Knausgård skrev dessutom om gatan här nedanför. (…) Han nämner ”invandrarkillarna” som han stöter på, om ”de som går så förbannat långsamt och tror att de äger trottoaren. Svart bakåtkammat hår, svarta skinnjackor, svarta byxor, och åtminstone en av dem hade pumaskor med loggan fram på tån, vilket jag alltid tyckt ser så larvigt ut. Guldkedjor om halsen, lite vingliga, liksom outvecklade armrörelser.”
”Supandet och rökandet, Franco Andrades idiotsnack, Polos viljelösa skratt, drickats lindrande domning, som aldrig var så stark som Polo hade önskat, bara knappt tillräckligt för att göra tankarna trubbiga och slipa bort världens vassa kanter. Det var det skälet han drack så snabbt, som om han sprang kapplöpning med den fete, ända tills flaskan eller ölen och ciggen tog slut och det inte gick att skrämma bort de blodtörstiga moskiterna längre.”
”Det går några dagar. Några veckor. Med tiden framstår det som allt mindre konstigt att Jocke och Davve försvunnit i en pantautomat, sånt händer väl ibland. Man föds, töms och pantas. (…)
”Att helt plötsligt se alla sina tillhörigheter se ut som en hög sopor, det var riktigt smärtsamt.”
”Hon är rädd för depressionen. Den går som en skugga, en jätte, runt hennes hus med långsamma obönhörliga steg. Om hon håller på så här och fuckar upp sina rutiner är det som att hon lämnar dörren öppen. Så att den där jätten kan huka sig och kliva in och ta henne.”