Etikett: kvinnomisshandel

Publicerat

Barndomens sista jul i Disneyland

”You, from a regular background, are out for a stroll in your neighbourhood. Not planning to go far, you didn’t bother to change out of your casual grey hoodie with matching tacksuit bottoms and sandals. Then suddenly a sleek Porsche pulls up beside you, and out steps a glamorous Hollywood star. It feels surreal. Then out of the blue, she comments, ”Nice sandals”. (p 148)

”Before We Forget Kindness” är en mysig bok i den japanska serien ”Before the Coffee Gets Cold” som blivit populär internationellt och på Tik Tok. Vi återkommer till kaféet, denna gång i Tokyo.

Boken har flera berättarperspektiv, vi får följa en grupp ångerfulla karaktärer som vill resa i tiden för att göra upp med sitt förflutna. Novellsamlingen ger oss fyra mysiga berättelser som genomsyras av magisk realism och vardagsdramatik. Upplägget känns igen från de tidigare böckerna. Våra protagonister gör en kort tidsresa som varar tills kaffet kallnar.

I den första berättelsen ”The Son” möter vi en ung vardags hjälte, den sju-åriga Yumi som är ett skilsmässobarn. Han vill återvända till julaftonen i Disneyland då hans föräldrar släppte bomben på honom att de skulle skiljas. Med munnen full av gräddig jultårta börjar han gråta. Mogen som han är, vill han dock återvända till dagen, utan tårar denna gång. Konflikten ligger i berättarröstens inre känslor, istället för en extern konflikt. Märk skillnaden mellan ett typiskt amerikanskt narrativ då barnen ofta får ansvaret att förhindra en skilsmässa, vilket inte alltid är realistiskt. Fokuset ligger istället på känslor och det bitterljuva slutet på barndomen, då han vill dricka kaffet svart som en mogen vuxen men ändå smyger in lite mjölk och socker.

I den sista berättelsen ”The Valentine” får vi istället ta del av en lustig kärlekstriangel där all kärlek är obesvarad. Den populära och snygga tjejen blir ett objekt av avund för protagonisten som är kär i en kille som inte lägger märket till henne. Det visar sig dock att den populära tjejen egentligen är en nörd som älskar historia och japanska slott, och pratar som en samuraj på sin fritid. Inte bara det utan det visar sig också att hon är lesbisk och omedveten om sin popularitet, då hon inte bryr sig om killarna. Ett typiskt japanskt narrativ då många japaner väljer att visa en väldigt städad bild utåt men har ett rikt inre liv, och är helt annorlunda privat.

Boken är en riktigt mysig feelgood, som nästan fått kultstatus då flera andra böcker kopierat dess upplägg. En del upprepningar sker dock, då den härmar sitt eget upplägg men med en ny uppsättning karaktärer. Känslorna bearbetas flitigt, men kan ibland inge känslan av att läsaren blir skriven på nästan. Dock en utomordentligt bra bok för alla Japan-älskare då vi får ta del av kulturen och hur vanliga människor interagerar, och kommunikationen som ibland kan vara lite krånglig då de har svårt att uttrycka sina sanna känslor och tankar, då bilden utåt är mycket viktig.

Ta del av dessa berättelser och flera andra i boken som finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Om ni känner er besvikna av bristen på katter i boken (trots att en pryder alla omslag i serien) läs även ”The Full Moon Coffee Shop” som har ett liknande upplägg, fast istället för människor är alla servitriserna talande lyckokatter med magiska förmågor, som använder astronomi för att hjälpa de vilsna besökarna:

Läs även ”Before Your Memory Fades” som tillhör samma serie, men med ett fokus på nordliga Japan, Hokkaido:

Publicerat

Mumintrollens släktsaga

”Länge mindes jag den tiden via ett gammalt, tyvärr nu borttappat skolfotografi, på vilket jag står vit i ansiktet mitt i ett hav av små mörka kullar med lysande ögon. Jag är den enda ljusa punkten. Det ser mycket komiskt ut. Med mitt vita pottklippta hår och min ljusa hudfärg blev jag som en lysande bollformad utomjording, som verkligen inte hörde hemma där.” (sid 332)

”Tre öar – mamma, pappa och jag” är en självbiografi av spanska läraren Sophia Jansson som var brorsdotter till Tove Janssson, hjärnan bakom de älskvärda Mumintrollen. I sin debutbok berättar Jansson om livet med pappa Lasse som var Tove Janssons bror och stod den berömda författaren mycket nära.

Boken sträcker sig från 30-talet till 60-talet. Jansson berättar sin släkthistoria som kantas av år av fattigdom, klasskillnader, krig och en hybrid identitet mellan det svenska, det finska och det spanska. Spänningar i familjen uppstår då männen blir tvungna att kriga.

Viktor Jansson som benämns som ”Faffan” var Toves far och Sophias farfar. Han vurmade för Tyskland eftersom han stred under kriget 1917-1918 medan Tove å andra sidan började teckna för satirmagasinet Garm och gjorde narr av Hitler och Stalin. Det var också här Muminfigurerna föddes, tills Tove gav ut sin första bok ”Kometjakten” år 1946 som har starka kopplingar till krigets fasor, då Mumin och hans vänner måste fly från den symboliska kometen som hotar att utplåna dem alla.

Även sexualitet är ett återkommande ämne då Tove var bisexuell och tillsammans med konstnären Tuulikki som benämns i boken som Tooti, samma namn som Muminfiguren som representerar henne. Även pappa Lasse brottades med sin bisexualitet, och drunknade nästan i havet efter att ha försökt segla iväg till Amerika med en vän för att starta ett nytt liv med en ny identitet. Han överlevde dock och Sophia Jansson föddes. Hon uppger att hon aldrig tänkte på sina släktingars sexualitet som barn, Tooti och Tove var alltid tillsammans, så var det bara.

Sophia växte upp i en äventyrlig familj. Både pappa Lasse och faster Tove längtade sig bort från civilisationens alla måsten. De älskade att campa ute på öar och resa. Sophia spenderade stora delar av sin barndom på ön Ibiza där hon lärde sig spanska men var det enda ljushyade blonda barnet vilket ledde till att hon stack ut och blev mobbad även om hon också hittade vänner på ön, i grannflickorna Maria och Antoñita.

Lasse och Tove var mycket händiga, de byggde stugor av det material de hittade och var vana vid att överleva på bara konserver och knäckebröd efter krigets svält. Tråkigt nog kantades Sophias barndom av en alkoholiserad mor som led av depression och självmordstankar, som gick bort vid 38 års ålder.

Tove Jansson gick bort 2001, och i år Mumin fyller 81 år. Sophia är den som ärvt Mumins kulturarv och rättigheterna till karaktärerna. Vi kan ana att Mumintrollen kanske inte bara är fantasifigurer utan ekon av Sophias släktingar. Pappa Lasse som älskade botanik och att samla på fjärilar och frimärken speglas i Hemulen.  Det osynliga barnet som gråter när hon tänker på havet, speglar Toves thalassofobi som är rädslan för att drunkna, möjligtvis en referens till olyckan då Lasse nästan miste livet. För att inte nämna Morran, en figur som är alldeles för rädd för att bli utstött av samhället, vilket ofta tolkas som internaliserad homofobi.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text och punkskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Anteckningar från en ö” som är en snabbläst självbiografi av Tove Jansson, där hon själv berättar om livet på ön:

Och ”Kometen kommer” som är en någorlunda omarbetad version av ”Kometjakten”:

Publicerat

Skogens hemlighet

”Sarah tittade upp från Annas dagbok och stirrade på sin egen spegelbild över toalettbordet. Hon kunde knappt tro det hon just läst. ”Stackars Anna”, viskade hon och rörde vid boksidan. Fingerspetsarna följde handstilen, som om hon kunde sträcka sig genom tiden för att trösta flickan.” (sid 240)

 

”Den förlorade dagboken” är en romantisk feelgood berättelse om magisk realism, irländsk mytologi och folklore. Evie Woods som bor på den irländska västkusten skildrar vardagsdramatik som möter det mystiska och fördolda.

Vi får följa två berättarröster Sarah från New York år 2010 och Anna från Irland år 1910. Efter en jobbig skilsmässa ser Sarah inte fram emot att fira jul med familjen i Amerika. Istället bestämmer hon sig, busig som hon är, att ghosta familjen genom att boka ett plötsligt äventyr till Irland. I en dagstidning har hon fått nys om att det finns feer som gömmer sig i de irländska skogarna. Lokalbefolkningen protesterar mot en motorväg som kräver att de urgamla träden som tros vara de magiska väsens hem ska huggas ned. En mystisk dagbok med en oanvänd biljett till Amerika hamnar i Sarahs händer, som om det vore ödet. Den har legat gömd i en ihålig stubbe i ett mystiskt litet skrin, i väntan på att få bli läst.

Anna som sedan länge är död berättar om hur hon räddades av feerna. Hon var en bondflicka med begränsade möjligheter till utbildning och jobb, i en tid då männen sågs som det starkare könet. Likt Weyward av Emilia Hart anar vi att kvinnornas förtryck vävs samman med de övernaturliga och ger dem en chans att utmana normerna. Anna träffar en amerikansk forskare Harold som rest till Irland för att studera feerna. Deras öden vävs samman då han vill översätta ett verk på irländska till engelska, för att komma närmare de mytomspunna varelserna.

Båda delarna av berättelsen utspelar sig i december-januari, precis vid jul och nyår. En perfekt bok att mysa med i januarikylan då jobb och skola kommit igång igen efter ledigheten.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att den innehåller grafiska beskrivningar av våldtäkt, kvinnomisshandel och våld mot djur.

Läs även Weyward som har ett liknande upplägg med fokus på kvinnors solidaritet genom århundradena, magi och kampen mot det patriarkala förtrycket:

Om ni inte kan få nog av jakten på feer och magiska väsen, läs även ”Emily Wilde’s Encyclopaedia of Faeries” som också blivit stor på BookTok:

Publicerat

När halva världen glöms bort

”En kvinnlig forskare som studerade klimatförändringar i Alaska plågades också av overaller som var utformade för den manliga kroppen. (…) Kvinnan i fråga köpte en penisliknande tratt i gummi för att råda bot på problemet – det slutade med att hon kissade ner sig totalt. Varför kan inte en kvinna vara mer lik en man?” (sid 152)

”Osynliga kvinnor” av Caroline Criado Perez är en tankeväckande bok som handlar om genus och bristen på jämställdheten mellan könen i dagens samhälle. Vår värld bygger i stor del på insamlad data som främst är baserad på männen, trots att kvinnor utgör halva befolkningen. Criado Perez diskuterar hur detta leder till att kvinnor osynliggörs globalt.

Problemet diskuteras från flera vinklar. Kan snöröjning vara sexistisk? Vi tar oss till den svenska staden Karlskoga. Snöröjarna skrattar åt frågan och menar att ”genusfolket” har fått fnatt igen. Dock visar det sig att det inte alls är tokerier utan kvinnor, särskilt mödrar är extra utsatta av snön, då de inte kan ta sig fram med barnvagnar. Kvinnor sköter fortfarande större delen av barnomsorgen, men även vård av äldre.

Män äger fler bilar, medan kvinnor som har sämre ekonomi oftare färdas via fots, cykel eller buss. Inte bara det, utan det visar sig att fler kvinnor dör i bilolyckor eftersom bilarna är utformade efter manliga kroppar. Kvinnor sitter längre fram, eftersom de generellt sett är kortare. Till och med mens påverkar, då kvinnor blir lättare åksjuka.

Vidare diskuterar Criado Perez hur kvinnor i fattigare länder förtrycks. I Indien åker kvinnor ofta privata bussar vilket 2012 resulterade i en hemsk våldtäkt i Delhi på en 23-årig kvinna som dog av sina skador.

Även sådant som vi tar för givet som ett enkelt toalettbesök, kan göra kvinnor och tjejer i u-länder utsatta. I Afrika och Indien saknar många tjejer en toalett, och måste uppsöka en publik toalett där pedofiler ligger och lurpassar vilket leder till både våldtäkt och mord. Tjejerna bildar grupper, eller uträttar sina behov utomhus, vilket leder till dålig hygien och sämre miljö. Bindor kostar mycket pengar, och anses som en lyxprodukt trots att det är en nödvändighet. Flickorna får infektioner då de använder mossa, bomullstussar och bark istället, i brist på annat.

Även i i-länder kan den felaktiga datan påverka. Kvinnor utför till stor del flera timmars obetald arbetstid både i hemmet och på jobbet trots lägre löner. Barnpassning, hämtning på dagis och skola, städning, inhandla matvaror och matlagning är ett ansvar som läggs över på kvinnor i stor del, medan mannen får beröm om han ”hjälper till hemma”, trots att det krävs två för att bilda en familj.

Männen har generellt sett tre timmar mer fritid som ägnas åt bland annat film och spel, om också påverkas av stereotyper om manligt och kvinnligt. De flesta huvudrollerna spelas av män, spel utrustning är ofta utformade efter mäns kroppar som VR-glasögon och hätska debatter sker på nätet när diskussioner om genus i spel kommer på tal, vilket i vissa fall slutat så illa att det lett till bombhot och cyber attacker. Även när kvinnor ska ha roligt på den lilla fritiden de har, sker ett osynliggörande.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, samt som talbok med text via Legimus. Observera att boken diskuterar svåra ämnen som bland annat våldtäkt, pedofiler och är någorlunda vinklad efter tvåkönsnormen, även om HBTQ och minoriteter nämns till viss del.

Om ni är intresserade av att läsa en liknande bok om kvinnors osynliggörande läs även ”Allt vi inte ser : så påverkas du av det osynliga arbetet – hemma och på jobbet”:

Om ni är intresserade av att undersöka problematiken med genus från en annan vinkel läs ”Trans : fakta, forskning och erfarenheter” som diskuterar HBTQ-personers hälsa, livsvillkor och samhällsinkludering som är förankrad i nutida forskning:

Publicerat

Det finns inga häxor

”We never thought of ourselves as witches, my mother and I. For this was a word invented by men, a word that brings power to those that speak it, not those that it describes. A word that builds gallows and pyres, turns breathing women into corpses.”

 

”Kvinnorna på Weyward cottage” är en historisk fantasy roman med flera berättarperspektiv. Vi får följa släkten Weyward genom århundradena, tre kvinnor som kallas häxor med magiska krafter som gör att de kan kommunicera med fåglar och insekter.

De tre berättarrösterna är Altha som lever på 1600-talet och just blivit anklagad för häxeri, Violet från 40-talet som är en dotter till en fin herre som håller henne instängd på herrgården och Kate som 2019 flyr undan sin man Simon som misshandlar henne. Kate som är huvud fokuset i berättelsen tar sig till Weyward Cottage, som hennes faster testamenterat till henne för att söka skydd. I en kista hittar hon sin släktsaga, generationer av kvinnor som anklagats för häxeri och misshandlats av männen omkring dem.

Vi kan ana att det är här berättelsens tema ligger. Altha som bor ensam med sin mor, blir misstänkt av omgivningen. Hur kan kvinnor klara sig utan män om de inte är i kontakt med djävulen själv? De får etiketten häxor men det är något som männen har bestämt. Violet likaså, lider i tysthet av männens förtryck då hon blir våldtagen av sin kusin och gravid, något som hon blir utskämd för trots att det är hon som är offret. Trots att döden och flera generationer skiljer dem åt, hittar Kate stöd i sina föregångare, och upptäcker att hon kanske har magiska krafter också. Kanske är det just vad hon behöver när Simon är henne på spåren…

Boken är prisbelönt och har vunnit bland annat Goodreads Choice Award för bästa historiska roman 2023. En någorlunda mörk berättelse om kvinnornas kamp för rättvisa och upprättelse. Perfekt för Halloween om man vill ha en dos magisk realism istället för en ren skräck berättelse, där de sanna monstren är människan själv.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Biblio-appen och som talbok med text via Legimus. Observera att boken innehåller grafiska beskrivningar av våldtäkt, incest, victim blaming, kvinnomisshandel och missfall.

Om ni vill läsa en bok där häxeri anklagelserna slutar mindre lyckligt, läs ”Brinn!” av Sisela Lindblom som handlar om Lisbet Carlsdotter (d. 1676), en ung mytoman i Stockholm som inte kan sluta anklaga andra kvinnor för häxeri, en berättelse som tråkigt nog är förankrad i verkligheten:

Publicerat

Skammen som går i arv

”Utanför kyrkan dök Ingela upp med discomakeup och fnitter i kroppen. Lurade Gud för presenternas skull. Hennes pappa var darrhänt och svettig i en för trång kostym och mamman kedjerökte bredvid Ingelas syskon, innan de gick in.” (sid 92)

 

”Skam” är den sista delen av Sápmi-trilogin och en uppföljare till Laestadius två tidigare böcker ”Stöld” och ”Straff”. Precis som sina föregångare handlar denna roman om hur det är att leva med en marginaliserad identitet, med inspiration från Laestadius eget arv: samiskt från mammans sida och tornedalskt från pappans sida.

Berättelsen utspelar sig över ett tidsspann som sträcker sig över 70-talet fram till slutet av 90-talet. Vi får följa Marina som flyttat tillbaka till Kiruna efter att ha flytt ett år till Stockholm, på grund av en skandal. Hon växte upp i en djupt religiös miljö, konstant präglad av læstadianismens stränga villkor.

Skammen är inte bara religiös utan också rotad i rasismen som samerna har genomlevt i århundraden. Marinas föräldrar är inte troende men farbror Sture som blivit indragen i religionen börjar predika konstant om synd och straff. Till och med en oskyldig skoldans och en barnfilm blir skamliga.

Marina har förlorat sitt arv och språket hon talade som barn på grund av denna skam, som är en röd tråd som löper genom berättelsen. Små vardagliga ögonblick som en praktik på en skoaffär kan blossa upp då mikroaggressionerna är ständigt närvarande. Små kommentarer från butiksbiträdet som läser om samerna i morgontidningen, mamman som lider i tystnad och nickar med samtidigt som en glad tant kommer in och hälsar högt på samiska, det förbjudna språket.

Vardagsdramatiken tätnar då små val lämnar stora avtryck. När allt är klart har den gamla damen besviket lämnat skoaffären utan att köpa något och Marina står kvar, ung och osäker med skammen som bränner inuti henne. Hon blir vän med Ingela som fungerar som en kontrast figur som utmanar alla normer men samtidigt saknar skam och moral, vilket leder till att hon blir kleptoman och börjar begå mindre brott.

Dock är det inte bara det samiska som ligger och skaver. Den snygga samiska killen Daniel som alla tjejerna är kära i är intresserad av just Marina. Ingen vet att han är same utom hon. Trots passionen mellan dem han väljer hennes kusin Eva, någon som präglas lika hårt av læstadianismen som han själv.

Dock stöter även de på problem då de måste gifta sig tidigt för att få ha sex och preventivmedel är synd, likaså allt som är roligt som film, sång och dans. Eva blir också utskämd som kvinna då det visar sig att hon inte kan få barn, en ångest som Marina eventuellt blir måltavla för i en stark och otäck scen som slutar med ett missfall.

Daniel slutar jojka i kyrkan, i kontrast till Marinas bull- och gahkku bakande mormor som är glad och sprallig, och tror visst att kvinnor ska få vara präster i kyrkan. Dock blir det för utmanande när det blir författarbesök i biblioteket och moderna författare kommer och presenterar böcker om homosexuella samiska pojkar som ifrågasätter dammiga gamla normer.

En namnlista samlas in av de vuxna, de är bestörta över att de kristna eleverna ska utsättas för de oliktänkandes idéer. Det är ju meningen att alla ska tycka likadant! Boken handlar delvis om censur, inte bara av böcker utan också självcensuren då de sanna känslorna blir liggande och ruttnar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, och som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus. I slutet av boken finns även en ordlista på orden på samiska och meänkieli som kontinuerligt dyker upp i boken, sammanställd av Laedstadius morbror Kjell Marainen. Mycket slang från söder dyker också upp som ”bamba” vilket betyder skolmatsal i Göteborg, vilket skapar en kontrast till det norrländska.

Läs även Laestadius tidigare böcker ”Stöld” som handlar om tjuvjakt (finns även tillgänglig på samiska!) och ”Skam” som handlar om nomadskolorna:

Publicerat

Vem äger den blodstänkta gatan?

”Jag blev ansiktet för gängkriminaliteten. Men jag är en berättare och vill stanna där. Jag vill bara vara Faysa, poeten.”

– Faysa Idle i intervju med Dagens Nyheter

 

”Ett ord för blod” är Faysa Idles självbiografi som berör gängvåldet i Tensta och Rinkeby. Hon växte upp i en stor stökig somalisk familj, vardagen kantades av religiöst förtryck och kriminalitet. Faysas bror Bilal blir känd som en gangsterkonung, vilket väcker hämndbegäret i hans rivaler. Samtidigt finns Faysa och kvinnorna där, de som lever med männen men saknar en röst.

Faysas uppväxt kantas av ”bus” som att stjäla godis och sälja det till ockerpriser på skolan, vilket till slut mynnar ut i värre brott som inbrott i en sommarstuga. Hon och hennes gäng krossar en ruta och smyger in under natten, där de stjäl all elektronik förutom den jättestora teven som är för tung för att bära ut genom fönstret.

Eventuellt får hennes far som är en politiker i Somalia nys om detta och ljuger ihop en historia att de ska åka till Nederländerna. Istället hamnar Faysa på en strikt koranskola i Somalia där hon tvingas täcka hela kroppen med slöjor och sitta på ett jordgolv utan pennor och böcker. Hon får träffa andra flickor som precis som henne också kommit från andra länder för att härdas, flera av dem är offer för våldtäkt och hedersvåld. Detta är ett tema som löper genom berättelsen, kvinnor som beskylls för männens brott och tystas ned. Till sist kommer hon hem till Sverige, lättnaden lägger sig tillfälligt men gängvåldet fortsätter.

Faysa blir vän med gatubarnen som är utåtagerande och våldsamma men innerst inne egentligen vill gå i skolan och få kompisar som alla andra. En av hennes vänner blir kär i gatukompisen som lovar att han ska lära sig läsa och skriva, allt är möjligt för kärlekens skull. Faysa som drömmer om att bli författare och poet, blir analfabetens lärare. Lyckan är dock kortvarig då gatubarnet skjuts, snart blir även hennes familj en måltavla för våldet. Faysa komponerar en dikt för att hedra dem, ord för blod som hon postar på sociala medier där hon blir viral. Bilal vill tysta henne, hur kan hon som kvinna försöka ”claima” gatan? Men Faysa står på sig och snart skriver hon så pennan glöder, allt från låt texter, lyrik och böcker om livet på förorten.

Eventuellt leder Bilals kriminella livsstil till allt värre brott, trycket mellan gängen ökar. Faysa går på hans bröllop där han ska gifta sig med en gangster tjej, och gästerna är gangsterinfluencers som tar selfies och blir bemötta som rockstjärnor. Men våldet har sitt pris, beväpnade män försöker storma bröllopet och hotar med ett blodbad. Bilals huvud har ett pris på flera miljoner kronor men även hans systrar ger extra bonus. Vi kan ana att en avhumanisering sker, då människovärdet försvunnit och istället förvandlats till prislappar. Gästerna flyr i panik. Faysa börjar gå till en psykolog, hon får diagnosen PTSD. Hon börjar skriva för att läka, men vill inte försköna eller ursäkta, varken sig själv eller männen som påstår att de äger gatan.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Den finns även tillgänglig som lättläst, e-bok, punktskriftsbok och talbok med text. Boken är skriven med mycket förorts slang och talspråk, till exempel betyder ”kattig” en snygg tjej, inte en som bråkar.

Läs även ”Blir du ledsen om jag dör?” som också handlar om gängvåld och ger de utsatta en röst:

Publicerat

Rastafari och patriarkatets skugga

”Bådas dreads hade lossnat ur hästsvansarna och ringlade vilt kring axlarna på dem som giftrankor. (…)

”Vad är du för karl som spöar kvinnor? Va?” sa Lij. ”Dina egna döttrar?” (sid 396)

 

”Det här är Babylon” av Safiya Sinclair är en berättelse med självbiografiska inslag som utspelar sig under 80-talet och 90-talet på Jamaica. Vi får följa en rastafari familj som lever enligt religionens strikta regler och patriarkala förtryck. Sinclairs far som ser sig själv som ”jag-mannen” är den som styr över kvinnorna i familjen. Hans förakt mot de vita växer och familjen är fattig.

Fadern börjar försörja sig som reggae-musiker och reser till Japan för att få ett skivkontrakt. Till en början ser allt bra ut då han hittar framgång i Asien och skickar bilder på sig själv i solglasögon i en grön bil och roliga presenter i form av japanska tv-spel och vackra anteckningsböcker. Men lyckan är kortvarig då han förlorar sitt kontrakt och reser hem besviken utan sin nya bil. Familjen börjar röka harsh, till och med lillasystern som bara är 3 år. Fadern tar ut sin ilska på barnen genom att aga dem.

De ska fostras till att bli fruar till rastamän som enligt tradition har många fruar och får inte bära smink och smycken. Sinclairs hår tvinnas till dreadlocks av olika religiösa skäl både för att likna Haile Selassies lejon och göra motstånd mot västerländska skönhetsideal. Men Sinclair är olycklig över hur hon ser ut och mobbas i skolan för sitt utseende. Trots detta anser vissa i hennes omgivning att hon är vacker. Sinclair drömmer om att bli modell i USA men drömmen krossas då hennes agentur anser att hennes dreads inte är mångsidiga nog. Hon försöker utmana normerna genom att säga att det gör henne unik eftersom det inte finns några andra modeller med dreads men reser hem besviken.

I Jamaica är majoriteten kristna medan rastafari är en utsatt minoritet. Hon isoleras av både pappan och vänner men hittar ett utlopp för sina känslor i skrivandet och lyriken. Olyckligt nog leder även detta till ytterligare objektifiering då hennes mentor som endast benämns som ”den gamla poeten” visar sig vara pedofil och börjar utnyttja henne sexuellt.

Trots att hennes barndom kantades av misshandel och övergrepp, bryter sig till sist Sinclair fri. Hon lämnar fadern för gott efter att han hotat med att döda henne och hennes syster. Men Sinclair längtar hem till Jamaica. Överallt i USA ser hon spår av det koloniala förtrycket av både indianer och svarta. De vita grannarna vinkar inte tillbaka när hon passerar dem, utan reagerar med kyla och går in igen till sina fina hus med välskötta gräsmattor. Barnfamiljer äter picknick i skuggan av statyer som föreställer kolonialherrarna. Sinclair börjar känna sympati mot fadern som trots att han var en elak man, ändå hade rätt i att det finns social orättvisa i världen. Sinclair återvänder till Jamaica för att försonas med fadern. Hennes brorsdotter föds, och hennes bror Lij säger att han vill att nästa generation ska få friheten att välja sin religion, vilket inger hopp för framtiden.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text på Legimus.

Läs även ”Allt jag fått lära mig” som handlar om en mormons kamp, med liknande religiöst och patriarkalt förtryck:

Publicerat

Lärarnas favoritbok!

”Tillbaka i sin svit betraktade hon Wilhelmina med rödgråtna ögon. ”Jag är så glad att vara här. Hade jag stannat en minut till på Slottet hade jag skrikit.” Hon såg sig om. ”Måtte jag få bo kvar här i min enkla tjäll.” Wilhelmina satte nästan sherryn i halsen men sa inget.” (sid 248)

 

”De fenomenala fruntimren på Grand Hotel” är en historisk feelgood roman som utspelar sig mellan åren 1902 – 1909 i Stockholm på hotellet Grand Hotel som funnits sedan 1874. Vi får följa hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926) som får ansvaret att rädda hotellets ekonomi. Precis som själva hotellet (som fortfarande finns kvar och går att bo i!) är Wilhelmina baserad på en verklig person.

Wilhelmina möter många utmaningar i en tid då könsrollerna var snäva men trots detta fortsätter att kämpa i motvind. När de anställda får nys om att den nya hotellchefen är av kvinnligt kön bestämmer sig många manliga anställda för att strejka från sitt arbete. En liten grupp kvinnliga anställda bestämmer sig för att de inte behöver männen, de tar över arbetsuppgifterna som traditionellt varit deras som att servera besökarna.

Våld i hemmet är också ett återkommande tema då en av de kvinnliga anställda blir misshandlad så svårt av sin man att hon nästan mister livet men trots detta inte kan skilja sig från honom. Wilhelmina sträcker ut en arm till de utsatta kvinnorna, och blir en klippa att luta sig mot. Vi får även möta kvinnliga förebilder som Selma Lagerlöf. Hon dyker upp på en Nobel bankett som hotellet anordnar som den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur då hon vann 1909.

Den kvinnliga rösträtten kom 24 maj 1919 i Sverige. Detta är viktigt att ha i åtanke under läsningen för att förstå den historiska kontexten i romanen. Kvinnornas autonomi ifrågasätts konstant av männen i deras omgivning trots att de har kunskap och kompetens som matchar eller till och med överträffar deras manliga kollegor.  1718–1772 var egentligen den första kvinnliga rösträtten men den var starkt begränsad till borgmästarval och prästval innan den togs bort. 1862 fick ogifta och myndiga kvinnor med tillräcklig inkomst rösträtt i kommunala val. Anledningen till att det fanns så stora skillnader mellan ogifta och gifta kvinnor berodde på att kvinnor som gifte sig blev omyndiga eftersom hon hade sin man som förmyndare.

Många bäckar små, alla de kvinnliga karaktärerna på Grand Hotel som delvis är förankrade i verkliga människor, gjorde alla en insats vilket främjat dagens jämställdhet. Det är viktigt att minnas kvinnornas kamp då rättigheter kommer till men också kan ändras eller tas bort i framtiden, vilket vi sett i USA på sista tiden efter Trumps borttagning av flera rättigheter i syfte att motverka mångfald och jämställdhet. Kampen för jämställdhet pågår fortfarande, en strid som man inte får glömma bort!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus och som e-bok i den nya Biblio-appen.

Läs även den historiska deckaren ”Döda kvinnor förlåter inte” av Katarina Wennstam som också utspelar sig i Stockholm, och handlar om fyra kvinnor från olika samhällsklasser som bor i samma fastighet och blir sammanförda av ett tragiskt dödsfall på gården under nyårsnatten 1895-1896:

Publicerat

Giftmakerskan

”First, there was trust. Then, there was betrayal. You cannot have one without the other. You cannot be betrayed by someone you do not trust.”

 

”Giftmakerskan” är en historisk roman med flera berättarröster som utspelar sig i London över två tidsepoker: i slutet av 1700-talet och nutid. Vi får följa Nella, en apotekare som har en mörk hemlighet. Hon kan blanda ihop olika gifter åt lönnmörderskor som vill hämnas på sina män. Hon har dock två regler: att alltid skriva ned namnen på mörderskorna i sin anteckningsbok och namnet på deras offer samt giftet som används för att döda. Den andra regeln är att hon aldrig dödar andra kvinnor.

En dag får hon oväntat besök av en mycket ung gäst, en 12-årig flicka vid namn Eliza som kommit för att köpa ett ägg fullt med gift för att mörda sin husbonde som är en ond man som våldtar barn. Trots sin unga ålder är hon fast besluten att begå detta mord. Nella ger henne äggen och barnet begår dådet genom att dölja giftet i ägget med en pepparsås. Nellas moderskänslor väcks till liv igen då hon blir påmind om barnet hon förlorade i magen, och samtidigt sig själv som barn då hon alltid varit fascinerad av gifter och örter. Eliza blir förälskad i den lilla affären och ber Nella att lära henne allt hon kan.

Vi hoppar till nutid, då historikern Caroline just skiljt sig från sin otrogna och deprimerade man efter ett 10 år långt äktenskap. Hon bestämmer sig för att jaga efter sina drömmar och åker ensam till London vilket egentligen var tänkt som en bröloppsresa. Hon har alltid varit intresserad av historia och hittar under en mudlarking samma flaska som Eliza använde för att transportera de förgiftade äggen. Caroline börjar nysta i det förgångna, för att lösa ett 200 år gammalt mysterium.

”Giftmakerskan” är en berättelse om moraliska dilemman och hemligheter. Borde Nella ägna sitt liv åt att döda när hon har stora kunskaper inom läkemedels konsten? Är mord någonsin rättfärdigat även om det är en ond man som är offret? Vi kan också ana att det finns en viss koppling till män som skyller ifrån sig på kvinnor för att de är olyckliga, både historiskt och i nutid. Carolines före detta man James lider av depression och hans tendens att skylla ifrån sig påminner om Goethes ”Den unge Werthers lidanden” då olyckliga män blev inspirerade av boken att skada sig själva eller i värsta fall begick självmord för att skuldbelägga kvinnorna för sina hjärtesorger, vilket är lite ironiskt med tanke på att han beskrivs som någon som ser historisk litteratur som slöseri med tid.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek, som e-bok via en nya Bibblo-appen och som talbok med text via Legimus.

Om ni istället vill läsa en mer lättsam bok om en apotekare som använder sina kunskaper om gift för att hjälpa människor i nöd, läs även manga-serien ”The Apothecary Diaries” som utspelar sig i dåtid i Kina:

Eller om ni inte kan få nog av kvinnor som ruvar på sin hämnd och förgiftar sina män, läs ”Blybrölopp” som handlar om en bibliotekarie som istället för 10 års olyckligt äktenskap genomlidit 40 år med en elak man: