My brother’s husband

My Brother's Husband v1 cover.jpg”That huge foreigner. The one with Kana. Who is he?”

”He is Mike. He is my brother’s…

friend.”

 

”My Brother’s Husband” är en HBTQ-manga av den japanske tecknaren Gengoroh Tagame. Serien fokuserar på kulturkrockar och fördomar.

I serien får vi följa Yaichi som är en ensamstående deprimerad pappa som nyss skiljt sig från sin fru. Han får oväntat besök av kanadensaren Mike Flanagan som utger sig för att vara hans bortgångna tvillingbror, Ryojis änkling. Mike är nu fast besluten att lära sig förstå den japanska kulturen och hans mans förflutna som han tidigare inte fått ta del av.

Yaichi har varit medveten om att hans bror var homosexuell sedan tonåren men han har inte haft någon kontakt med honom sedan han flyttade till Amerika. Han uttrycker inte homofobi gentemot sin svåger men mikroaggressioner förekommer.

Yaichis fördomar är grundade i den japanska kulturen där homosexuella äktenskap fortfarande inte är erkända i de flesta delar av Japan (det finns dock diskussioner om partnerskap). Den japanska kulturen präglas av patriarkatet som är idén om att fadern är familjens överhuvud. Yaichi har svårt att pussla ihop detta nu när hans fru har lämnat honom ensam med deras dotter och han tvingas konfrontera sina egna fördomar.

Yaichis dotter, Kana är däremot nyfiken på Mike och välkomnar den nya familjemedlemmen. Eftersom hon fortfarande är liten saknar hon fördomarna som de vuxna karaktärerna har. Serien diskuterar också japanernas avhållsamhet till varandra och bristen på fysisk kontakt. Mike, som är en krambjörn, har svårt att förstå detta och upplever Yaichi som kall när han inte vill gosa med sin dotter och andra människor.

Tagame berättar i en intervju med magasinet Ottar i ”Gaymangans sista suck” att han tidigare fokuserat på erotiska berättelser men upplever numera att HBTQ har blivit mer accepterat men också mer avsexualiserat. Exempel som nämns är Tokyo Rainbow Pride då Disney i Japan delade ut regnbågsfärgade Musse-Pigg hattar till barnfamiljer. Om detta hjälper till att normalisera HBTQ eller om det tvingar på kärnfamiljens ideal på HBTQ-personer, ställer sig dock tecknaren frågande till.

Serien finns tillgänglig i två volymer på engelska. I vår regnbågshylla kan ni hitta serier, skönlitteratur och facklitteratur på både svenska och engelska. Ni kan även läsa magasinet Ottar, som fokuserar på sexualupplysning, på vårt bibliotek.

Att gräva upp sina afrikanska rötter

”Så din bil gick sönder för att den är gammal och sliten? Du är så naiv! Det är nu allt börjar.”

 

Yao är en fransk film regisserad av Philippe Godeau. Filmen utspelar sig i Västafrika och handlar om kulturkrockar och vänskap mellan generationsklyftorna.

Filmen handlar om den 13-årige Yao som är son till en skräddare men älskar böcker och äventyr. När hans stora idol, den franska författaren och skådespelaren Seydou Tall (Omar Sy) besöker Dakar för att signera böcker, bestämmer Yao sig för att på egen hand tjuvlifta med tåget dit.

Seydou blir bestört när han inser att den unga pojken inte har någonstans att sova eller möjlighet att ta sig tillbaka till sin by i norra Senegal som ligger 40 mil bort. Först planerar Seydou att bara följa med honom till bussen men får förhinder då taxichauffören inte håller det han lovat, vilket medför att Seydou missar sitt flyg tillbaka till Frankrike. Det slutar med att Seydou och Yao reser genom hela landet tillsammans.

Berättelsen handlar om att hitta sina rötter och utforska sin identitet. Seydous far är afrikan men han har inte utforskat sitt hemland och har nästan helt glömt det inhemska språket. Flera kulturkrockar uppstår som när taxichauffören introducerar dem till sina två fruar som har slaktat ett lamm till middag. När Seydou blir irriterad och köper en fallfärdig bil för 800 euro och ger sig av tillsammans med Yao, påpekar den afrikanska pojken bestört: ”Så gör man ju inte! De hade ju lagat mat.”

På vägen träffar de också sångerskan Gloria och en religiös äldre dam som förutspår att den gamla bilen inte gick sönder på grund av att den var dålig utan att det var ett budskap från Seydous förfäder. Det inhemska folket dömer ut Seydou och menar att han är ”en vit man” men Seydou upptäcker att han också har många fördomar mot afrikaner. Han får lära sig bland annat att betala mutor, stanna på vägen under bönestunderna då gatorna är fulla av folk och att afrikanska kvinnor är mer starka och självständiga än han trott.

Yao finns att låna på vårt bibliotek. Filmen har franskt tal med svenska undertexter.

Nora eller brinn Oslo brinn

”Det enda jag kan säga är att bilden på Nora fick det att brinna i mig, den satte bröstkorgen i brand. Den var den enda smärta som stod i proportion till den i livmodern. (…)

Jag insåg att jag inte visste hur man klättrar upp ur en evig avgrund. Att hon alltid skulle finnas där, att Nora var för evigt.”

Johanna Frid är född 1988 i Stockholm och bor i Köpenhamn. Hon debuterade 2017 med diktsamlingen ”Familieepos” som nominerades till Katapultpriset och Sveriges Radios lyrikpris. ”Nora eller Brinn Oslo brinn” är hennes första roman som också vunnit Dagens Nyheters kulturpris 2019.

”Nora eller brinn Oslo brinn” handlar om den fiktiva huvudpersonen Johanna och hennes sjukdom, endometrios. Frid skriver med humor men diskuterar också bristen på kunskap om endometrios inom sjukvården och hur kvinnorna blir bemötta.

Johannas sjukdom påverkar henne både fysiskt och psykiskt. Hon blir lätt irriterad på sin danska pojkvän, Emil och ältar väldigt mycket. När hon får syn på en bild på hans ex-flickvän, den norska skönheten Nora blir hon utom sig av avund. Johanna blir besatt av Nora , börjar cyberstalka henne och skicka otrevliga meddelande. Johanna idealiserar Nora som ett ouppnåeligt ideal som är vackrare, lyckligare och smartare än henne själv. Samtidigt genomgår hon en operation för att lindra smärtan i livmodern. Operationen som lämnar ett stort ärr över magen, skadar hennes redan dåliga självbild.

Frid kommer ursprungligen från Sverige men bor i Danmark och har läst danska på Syddansk Universitet. Boken inkluderar både meningar på danska och norska för att framföra hur Johanna känner sig i det nya samhället där de pratar ett skandinaviskt språk som hon kan förstå men trots allt ändå inte. Trots att det är svårt att anpassa sig, glöms aldrig humorn bort och vi får skratta åt en hel del lustiga fadäser.

Samtidigt är huvudkaraktären hypokritisk då hon ofta dömer ut de danska och norska karaktärerna trots att hon själv som svensk upplevt kulturkrockar. Det blir ytterligare mer ironiskt när det visar sig att Nora också lider av en sjukdom i livmodern, klamydia men Johanna ser det som ett tillfälle att trycka ned henne trots att hon själv beklagar sig för sina livmoderssmärtor. I Johannas ögon är Nora den perfekta kvinnan så hon inser aldrig att hon säger emot sig själv.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.