Japansk mytologi och fantasy

”When Elin watched the honeybees or other creatures in the wild, when she observed the diversity of their life cycles and the astounding precision of their habits, there were times when she felt herself become a prick of light in the vastness of the night sky, times when all living things, people, beasts and insects, dwindled to equal points of light twinkling in the darkness.”

”The Beast Player” är en japansk episk fantasyroman av Nahoko Uehashi. Uehashi är populär i hemlandet Japan och har gett ut ett flertal ungdomsserier som fokuserar på japansk mytologi blandat med västerländsk fantasy. Hon är också professor på Tokyos universitet i kulturantropologi och har studerat aboriginerna i Australien.

Berättelsen handlar om den känsliga och tystlåtna flickan Elin och sträcker sig över 10 år. Elin lever i ett samhälle där de skräckinjagande vattenormarna Toda tränas för militära syften. Elins mor som är en av tränarna, anklagas för att ha vållat flera vattenormars död och avrättas av auktoriteterna. Elin blir tvungen att fly efter den traumatiska upplevelsen som i efterhand kommer att plåga henne då hon lider av post-traumatisk stress.

Elin blir adopterad av en snäll äldre herre som är biodlare. Vi får följa hennes uppväxt och hur hon samspelar med djuren och naturen. Berättelsen speglar den japanska tron att det finns en själ i allt levande i naturen.

När Elin blir äldre börjar hon på en skola som tränar kungliga bestar som ska slåss mot vattenormarna i kriget. Det visar sig att Elin har en speciell talang och lyckas tämja Leelan, en av de starkaste olydiga bestarna. Hon blir så småningom indragen i ett krig mellan de två folken, de som tränar vattenormarna och de som tränar de kungliga bestarna.

”The Beast Player” är en high fantasy (högfantasy) och utspelar sig i en lågteknologisk värld där de övernaturliga varelserna styr. Trots detta är fantasy-världen som ”The Beast Player” utspelar sig i politiskt komplex och berör flera realistiska problem som sexism, rasism och krig. Berättelsen har beskrivits av kritiker som feministisk fantasy då de kvinnliga karaktärerna är starka, självständiga och innehar viktiga positioner i samhället.

”The Beast Player” finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Boken är en del i en serie på fyra böcker men endast en har i nuläget översatts från japanska. Berättelsen har också filmatiserats som en animerad serie.

Under ditt finger

”Det känns inte som om det är jag som ligger här. Inte hon från tionde våningen i höghusområdet. Hon som ler vänligt när grannkvinnorna pratar om förlovning, falafel och parabolantenner. Det är en annan flicka, som med bultande hjärta ligger här bredvid Thea. Och hon vill röra vid Theas hår. Och hon gör det. ”

”Under ditt finger” av Kristina Aamand är en ungdomsroman om hedersvåld och förtryck mot muslimska unga tjejer. Aamand är en dansk författare som har skrivit flera böcker sedan 2007 men ”Under ditt finger” är den första som översatts till svenska.

Titeln är ett arabiskt talesätt: ”Du vill inte hamna under mitt finger. Uppför dig ordentligt, annars kommer folk att peka finger åt dig”. Huvudpersonens Sheherazade är döpt efter konkubinen från ”Tusen och en natt” som varje kväll måste hitta på ny en  saga för kung Shahriâr för att slippa avrättas.

Sheherazades liv är baserat på lögner. Hon ljuger för både sig själv, sina klasskamrater och sin familj. Egentligen vill Sheherazade inte leva efter islams regler, hon vill sluta bära slöja, röka, dricka alkohol och festa på kvällen precis som de andra tonåringarna i hennes ålder. Hon vill bara vara en vanlig tonårstjej och hålla på med sina fanzines som är en blandning mellan ett collage och en tidning.

Hon har också börjat ifrågasätta sin sexuella läggning då hon börjar bli romantiskt och sexuellt attraherad av sin bisexuella tjejkompis Thea. När mamman ertappar henne tillsammans med Thea blir Sheherazade tvungen att tala med en vis muslimsk man som berättar om blommor och bin och hur äktenskapet med mannen är en muslimsk kvinnas enda funktion.

Sheherazades familj präglas av pappans sjukdom. De flydde från kriget när Sheherazade var 7 år efter att pappan blivit fängslad och torterad efter att ha protesterat mot diktaturen i en av sina diktsamlingar. Pappan lider av PTSD vilket leder till att han får raseriutbrott så fort han blir påmind om krigets våld oavsett om det är musik från grannarna eller otäcka nyhetsinslag på teve. Han är våldsam, förstör möbler och misshandlar mamman som mår psykiskt dåligt och är självmordsbenägen.

Sheherazade blir vän med Sohane, en 17-årig knubbig muslimsk tjej som tidigare varit gift med en man som misshandlade henne. När Sohane begår självmord och familjen försöker mörka det får Sheherazade till slut nog och flyr till flickvännen Thea.

”Under ditt finger” är en berättelse som berör situationen för muslimska arabiska kvinnor i Danmark. Rasism och nationalism har på senare tid blivit större problem i Danmark särskilt då några politiker inom Dansk Folkeparti uttryckt negativa åsikter gentemot invandrare. Berättelsen har fått viss kritik för att Sheherazades klasskompisar och lärare framstår som överdrivet oförstående till att hon har slöja och att hennes mamma vägrar låta henne sova i samma stuga som pojkarna under skolresan.

”Under ditt finger” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

En bättre morgondag

”Efter ett par minuter går Sehir, min kompis som är DJ, upp på scenen. Han stänger av musiken och säger att en högtalare börjat brinna (…)

”Är det inte läge att gå ut?” frågar Tobias.

”Va fan stanna Tobias, vi kommer ha hela dansgolvet för oss själva, det är bara töntar som springer ut”, svarar jag självsäkert.

I biografin ”En bättre morgondag” berättar den iranska flyktingen Rozbeh Aslanian om branden 29 oktober 1998 i Göteborg. Aslanian var en av de som överlevde; 63 ungdomar mellan åldrarna 12-20 år omkom och över 200 skadades. Branden räknas som en av de värsta i Sveriges historia och var anlagd av ett gäng ungdomar som inte ville betala 40 kronor för inträdesavgiften till festen.

Ett av brandoffren var Aslanians vän Tobias som ville gå ut när branden började men inte vågade på grund av grupptrycket. Grupptryck är något som präglat Aslanians liv i många år, då han kände sig annorlunda under sin barndom eftersom han var en utländsk flykting. Detta ledde till mobbning och mikroaggressioner från både barn och vuxna i hans närhet.

Aslanian bar redan på ett tungt bagage när han anlände vid Västerås flygplats i slutet av 80-talet. Under hans barndom i Iran utsattes han ofta för våld; barnaga från sin familj och flera sexuella övergrepp från pedofiler.

Aslanians far var politiskt aktiv och protesterade mot regimen men hamnade i fängelse och blev torterad. När han blev frisläppt led han av psykiska störningar och missbrukade opium. Han började även aga Aslanians mamma, vilket ledde till skilsmässa. I Iran innebär skilsmässa att kvinnan vanhedras och förbjuds träffa sina barn. Aslaninas mamma bestämde sig dock för att kidnappa Aslanian och hans bror under en utflykt till glasskiosken. Familjen flydde först till ett flyktingläger i Turkiet och sedan till Sverige. Flykten var hård och de var nära att mista livet vid flera tillfällen.

Rasismen, mobbningen och hans barndomstrauma medförde att Aslanian som tonåring började bedöva sig med droger, vilket i sin tur ledde till kriminalitet. Han sökte bekräftelse och kände en slags samhörighet då han deltog i bråk mellan olika kriminella gäng.

Efter branden började hans liv förändras, då han insåg sin egen sårbarhet. Han är idag ordförande i Brandoffrens anhörigförenings (BOA)  styrelse och föreläser kring flykt och överlevnad med syfte att motverka rasism och uppmuntra till tolerans och empati.

Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus.

”Jag matar kriget med dem jag älskar”

”Redan som liten

var jag drömmaren

som kröp in i den heltäckande slöjan

satte mig framför en fläkt

och lät det uppblåsbara tyget

fyllas med tomrum

Jag tog fram kaffekopparna

och lekte att de var ett hem för beduiner”

Poeten och journalisten Rasha Alqasim föddes år 1989 i Samarra, Irak. Hon flydde från kriget och är sedan 2014 bosatt i Göteborg.

I denna diktsamling skriver hon om kriget i Irak men fokuserar på hemmets sönderfall både invändigt och utvändigt. Hon skriver om hur diktjaget som ung kvinna påverkas av familjens konventioner och könsroller. Alqasim skriver om arrangerat äktenskap och längtan efter att själv få välja sina älskare.

Diktjaget längtar efter att äga ett eget bibliotek men får överge dessa drömmar då hon som kvinna är tvungen att fokusera på sina hushållssysslor. Diktjaget berättar om sina bröder som tjänstgör i kriget och hur hon tvättar deras uniformer om och om igen i hopp om att de snart ska komma tillbaka.

Alqasim skriver om det som förlorats i krigets förödelse både materiellt och emotionellt. Hon skriver om melankolin; hur det är att bära sorgen inom sig, finna sin identitet och plats här i världen. Diktsamlingens namn ”Jag matar kriget med dem jag älskar” visar på hur tunn linjen som skiljer kärlek och hat ibland kan vara.