Etikett: könsdysfori

Publicerat

Den sista japanen i världen

”Knud verkade ointresserad av sex, men han tyckte inte om krångligheter, var less på sin mamma som inte kunde släppa taget om sin son, och så låg det i hans natur att finna erotik i språk. En sådan person ville jag gärna ha som reskamrat.” (sid 57)

 

”Spridda över jordklotet” är en berättelse om språk, identitet och att leva i en global värld. Vi får följa den japanska Hiruki som är den sista överlevaren från Japan som försvunnit under havets yta. Hemlandet är nu ett minne blott och blir endast ihågkommet som ”Sushilandet”. Vissa dystopiska inslag finns men berättelsen förblir hoppfull.

Hiruki som flytt till Danmark träffar en lingvist som heter Knud. Han blir förförd av Hirukis språk panska som hon hittat på själv och är en osalig blandning av alla nordiska språken. Hiruki berättar om sitt hemland och sushin men Knud förstår inte vad hon menar – sushi kommer väl från Finland? Vi får möta ett gäng färgstarka karaktärer Akash som är en indisk transperson klädd i sidensari och Tenzo som är en sushikock och Hirukis älskare. Han planerar att föreläsa vid en umamifestival men får förhinder. Tenzo är inte den han utger sig för att vara utan är egentligen en inuit från Grönland.

Vi kan ana att denna underliga berättelse handlar om kulturutbyte och kulturell appropriering på både gott och ont. Karaktärerna brottas med sina identiteter då Hiruki är den sista japanen som förlorat sitt språk och sin kultur och Akash som har en hybrid identitet och inte vet om hen är en kvinna eller en man, vilket leder till total förvirring. Karaktären har fått viss kritik för att vara transfobisk då flera olika pronomen används i tilltal istället för enbart kvinnliga men detta skulle också kunna relatera till hur många transpersoner numera väljer könsuttryck utanför de snäva ramarna inom manligt och kvinnligt.

Yoko Tawada är en japansk författare som skriver främst på tyska. Hon har bott i Berlin sedan 2006 och är fascinerad av skandinavisk kultur och språk då vi som talar danska, norska eller svenska kan förstå varandra trots språkbarriärerna vilket inspirerade henne att skriva denna roman då hon själv alltid måste tänka efter när hon skriver på tyska som är mycket olikt japanskan.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Finns även som talbok med text via Legimus.

Publicerat

Lesbiska ligan

”Nu hade alla hon älskat vänt henne ryggen. Hon skruvade på ringen och vred den av fingret, höll upp den framför ansiktet. Tårarna blandades med regndropparna och hon brydde sig inte om att människor hastade förbi bakom henne med huvudena hukande under paraplyer. (…) Det fanns ingen anledning att behålla ringen. Margit skulle aldrig få den, ingen annan kvinna heller.”

”Lesbiska ligan” av Mian Lodalen är en historisk roman som är baserad på en verklig händelse (alterfiktion). 1943 var sista gången i svensk historia som någon blev straffad för att vara homosexuell. Händelsen blev känd som ”Lesbiska ligan”, ett alkoholindränkt svartsjukedrama mellan ett flertal lesbiska/bisexuella kvinnor som spårade ur.

I denna bok får vi främst följa Eva Lindberg (1899-1978), Margit Bernhardina Zacke (1904-1943) och Elin Gunvor Lindquist (1913-1976). Vi får en inblick i hur det var att vara lesbisk och osäker på sin könsidentitet på 40-talet. Lindberg beskriver sig som en ”manskvinna” som känner sig mer bekväm i kortklippt frisyr och herrkostym. Även Lindquist beskrivs som maskulin och kan möjligtvis ha identifierat sig som en transperson.

Lindberg gifte sig däremot med en man, Gösta och bar då mer stereotypa kvinnokläder som kofta och kjol. Lindberg kände sig dock aldrig nöjd när hon förnekade sin identitet och skilde sig. Även om de flesta män var oförstående beskrivs Lindbergs man som en av de få som faktiskt var empatisk eftersom de fortsatte vara vänner. När Gösta kallades in till förhör för att läsa polisrapporten där Lindbergs sexliv beskrevs mycket ingående, vägrade han att läsa eftersom han ansåg att det var för privat.

Anledningen till att svartsjukedramat mellan kvinnorna blev en rättssak, berodde på att Lindberg brutit sig in i en lägenhet där Zacke och Lindquist befann sig. Hon var vid detta tillfälle full eftersom hon var alkoholist och betedde sig hotfull, samt utsatt de övriga kvinnorna för telefontrakasserier.

Zacke tillkallade polisen som arresterade Lindberg som fortfarande var alkoholpåverkad och berättade i detalj om sitt sexliv för polisen. De övriga kvinnorna blev då också inblandade och ljög för att skydda sig själva. Alla inblandade blev dömda till 5-6 månaders straffarbete förutom Margit som dog i tuberkulos. Kvinnorna förlorade även sina jobb, särskilt Lindquist som arbetade inom försvaret.

1944 avkriminaliserades homosexualitet men klassades då istället som en psykisk sjukdom. Inte förrän 1979 togs homosexualitet bort från Socialstyrelsens register över sjukdomar, trots att Riksdagen redan uttalat sitt stöd för homosexuella år 1973. År 2009 fick HBTQ-personer i Sverige samma rättigheter då de officiellt fick gifta sig. Kampen fortsätter dock i många delar av världen, ibland kan även rättigheter tas bort så det är viktigt att vara medveten om vår egen svenska historia.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok på Legimus 9 november.

Publicerat

I Wish You All The Best

”It’s hard to explain not being confident in your own body. It just feels wrong, but only you seem to really know just how and why it feels that way.”

 

”I Wish You All The Best” är en engelsk ungdomsbok om en 18-årig icke-binär transperson som heter Benjamin (Ben). Boken är skriven av Mason Deaver som själv identifierar sig som en icke-binär transperson.

Efter att Ben kommit ut till sina kristna föräldrar blir hen utslängd hemifrån. Trots att det är vinter och kallt ute får Ben inte hämta varken skor eller jacka och har inget annat val än att kontakta sin syster Hannah som hen inte haft kontakt med sedan hon stack hemifrån för 10 år sedan.

Ben försöker börja ett nytt liv och ansöker till en ny skola för att avsluta sin gymnasieexamen. Hen saknar förebilder och vänner att anförtro sig åt, med undantag av en muslimsk internetkompis, Mariam som också identifierar sig som icke-binär. Ben är imponerad av internetkompisen som gör videos på YouTube där hen bär både hijab och rött läppstift. Alla kommentarer på hens videor är dock inte snälla även om många, inklusive Ben själv, ser Mariam som en stark personlighet.

Även om systern och hennes man har svårt att anpassa sig till att Ben numera vill bli sedd som en ”hen” istället för en ”han”, försöker de ändå stötta så gott de kan. På skolan vågar Ben dock inte vara öppen med sin rätta identitet, vilket tyvärr leder till att Ben ofta blir felkönad då de tror att hen bara är en androgyn kille. Ben vågar inte heller säga emot systern när de är ute och shoppar kläder då hon tågar in på männens avdelning och väljer ut en skjorta åt Ben som hen egentligen inte vill ha på sig. En prickig sommarklänning lockar Ben men hen vågar inte eftersom hen känner att folks fördomar är för jobbiga.

För att bearbeta sina upplevelser börjar Ben gå i terapi. Situationen börjar se lite mer hoppfull ut när Ben blir kompis med en mörkhyad bisexuell kille på skolan som heter Nathan. Hen får vara med i Nathans kompisgäng och blir inbjuden på fester men har svårt att passa in. Tacksamt nog är Nathan förstående och en romans börjar spira mellan de två vännerna.

Ben hittar även tillflykt i konsten och uttrycker sina innersta känslor med abstrakta droppmålningar och teckningar. Eftersom hen är väldigt begåvad, ber bildläraren hen att hålla en konstutställning på skolan. När allt verkar börja gå bättre dyker Bens föräldrar oväntat upp på konstutställningen…

Boken finns tillgänglig på engelska på vårt bibliotek.

Publicerat

Tomboy

”I was also kind a tomboy but, it was fashionable at the time.”

– Céline Sclamma

 

 

”Tomboy” är en film av den franska lesbiska filmregissören Céline Sclamma. Filmen handlar om en icke-binär transperson, den 10-åriga Laure. Hen har just flyttat till en ny stad och känner ingen. Laure bestämmer sig för att skaffa sig en ny identitet som fotbollskillen Michael.

”Tomboy” berör könsroller bland barn då Michael får spela fotboll med killarna och accepteras som en i gänget medan Michaels mer feminina kompis Lisa inte får vara med. Lisa börjar så småningom få känslor för Michael eftersom hon tror att hen är en kille. Hon föredrar att umgås med Michael eftersom hen är mer mogen än killarna.

Filmen handlar om att vara osäker på sin identitet. Huvudpersonens könsidentitet och sexualitet beskrivs som neutral av filmregissören. Barnets identitet är öppen för tolkning så att alla ska kunna känna igen sig i filmens handling som berör barndomen och förpuberteten.

”It’s also an intimate film about families and, mostly, about sisterhood, the relationship between Laure and her little sister. (…) it really connects with my feelings in my personal life: being a sister, this creative relationship, the complicity and that relationship between two beings who are so different, but they complete each other.” – Céline Sclamma

Filmen handlar även delvis om maktrelationer då Laures mor som antas vara transfobisk reagerar väldigt negativt när hon får veta att Laure har skapat en ny identitet som pojke. Även Laures lillasyster blir en del av maktspelet då hon försöker försvara sitt syskon men inte riktigt kan eftersom hon själv är liten och sårbar. När Laure hamnar i slagsmål med en pojke som mobbat lillasystern, skyller mamman på Laure och tvingar hen att ta på sig en klänning och be mobbaren om ursäkt.

”Tomboy” finns tillgänglig på vårt bibliotek på franska med svenska undertexter. Filmen har vunnit flera priser och fått beröm för sitt HBTQ-tema.

Publicerat

Girl

”I made it through my darkest, most challenging times. I am a professional dancer and a unique, brave, strong woman that knows exactly who she is and what she wants. Now, I can proudly say that I am transgender.” – Nora Monsecour

 

”Girl” är en film med HBTQ-tema av den homosexuella filmregissören Lukas Dhont. Berättelsen är baserad på en verklig transperson, Nora Monsecour. Hon var tidigare ballettdansös men dansar numera modern dans i Tyskland. Dhont och Monsecour träffades i 15-årsåldern då de ännu inte kommit ut med sina identiteter och hittade stöd hos varandra. ”Girl” är Dhonts hyllning till Monsecour and hennes dans.

Filmen handlar om den 15-åriga Lara (spelad av balettdansösen Victor Polster) och berör puberteten och det tuffa klimatet inom balettvärlden. Lara har just börjat ta hormoner men de har inte börjat verka ännu vilket medför att hon känner sig annorlunda än de andra tjejerna. Hon har svårt att kontrollera sin kropp när hon dansar balett på grund av hennes fysik. Lara skäms för att visa sitt könsorgan för de andra tjejerna i omklädningsrummet och försöker tejpa för det vilket leder till blödningar och infektioner efter danslektionerna.

Lara har en pappa som stöttar henne och gör sitt allra bästa för att få henne att inse att hon duger och har talang. Ingen mamma syns till och pappan får ensam ta hand om sin deprimerade tonårsdotter och hennes sexåriga lillebror som fortfarande inte förstått att hans storasyster inte längre heter Victor. Trots att hon har en kärleksfull familj har Lara svårt att prata om känslor. När hon blir mobbad och förnedrad av de som hon trodde var hennes tjejkompisar, gör Lara allt hon kan för att pappan inte ska få veta eftersom hon är rädd för att ytterligare tynga ned honom.

Detta slutar tyvärr olyckligt då Lara börjar hålla inne sina känslor vilket till slut leder till självmordstankar och självskadebeteende. Detta illustreras i en otäck scen då Lara skär i sitt könsorgan med en sax men ångrar sig och ringer ambulansen. Hon får hjälp av ambulanspersonalen och sin pappa. Efter denna olyckliga händelse försöker Lara trots allt kämpa på och gå vidare med sitt liv och sin könskorrigerande behandling.

”We made a film with some hard, honest scenes. Scenes that might be disturbing to watch, but that are crucial to show. I do not want to sugarcoat my experiences or hide away my darkest thoughts. I shouldn’t have to — they are real and not uncommon in the trans community. Though my story does not include this final event, it’s a thought that lingered in my mind every day. 

Girl also shows the importance of a loving and supportive home, like the home I was fortunate to grow up in. Children should be able to talk openly with their family and their friends. Girl is not a horror movie — it has a message of courage, bravery and passion. ” – Nora Monsecour

Filmen har fått både positiv och negativ kritik. Valet av skådespelare har kritiserats då Victor Polster som till slut blev utvald till rollen som Lara inte själv är en transperson. De fanns sex tjejer som provspelade rollen som Lara men inte valdes ut på grund av att deras balettkunskaper inte höll måtten enligt Dhont. Kritikerna anser däremot att det är fel att skådespelarna som identifierade sig som transpersoner inte fick en chans till rollen och tycker det är synd att så många HBTQ-berättelser fokuserar på psykisk ohälsa istället för att normalisera HBTQ.

Monsecour har bemött kritiken och argumenterar att Lara inte representerar alla transpersoners upplevelser utan är en personlig berättelse baserad på hennes egen tonårstid då hon mådde väldigt dåligt psykiskt. Monsecour trycker på att självskadebeteende och självmord hos tonåringar ofta är impulsivt och att det därför är viktigt för omgivningen att vara uppmärksam på alla tecken.

Filmen har franskt och flamländskt tal med svenska undertexter. Filmen finns tillgänglig för utlån på vårt biblioteket. Observera att filmen innehåller scener som berör känsliga ämnen som självskadebeteende, könsdysfori, nakenhet och sexualitet.