En kontroversiell nytolkning av Mulan

”And Hua Jun did die. For a lie can only live so long. But Mulan lived.”

 

”Mulan” är en nytolkning av den kända Disney-filmen från 1998 som i sin tur är baserad på en gammal kinesisk folkdikt ”Mulans Ballad”. I dikten tar Hua Mulan sin fars plats i armén eftersom han är för gammal och svag för att kriga. Efter många år av krigsföring blir hon befordrad av kejsaren men tackar nej eftersom hon vill återvända hem. När de kommer på besök i hennes by får de en chock när de inser att den stolta krigaren egentligen var en kvinna. Det är dock oklart om dikten är påhittad eller om Mulan egentligen bara var kejsarens konkubin.

Nytolkningen följer diktens budskap att kvinnor kan vara lika starka och modiga som män. Den nya filmatiseringen är mer mogen än sin Disney-föregångare och saknar både musikalerna och drakmaskoten som blivit ersatt med en symbolisk fenix som dyker upp när Mulan tvivlar på sig själv.

En ny karaktär introduceras, häxan Xianniang som strider på motsatta sidan med rouran armén. Precis som Mulan är hon en kvinna som lever i en patriarkal värld. Detta är något som Xianniang ifrågasätter eftersom hon precis som Mulan får dölja sitt rätta jag genom att förvandlas till en falk. Hon gör narr av Mulan som låtsas vara en man, vilket enligt Xianniang betyder att hon anpassat sig till det patriarkala samhället istället för att ifrågasätta det.

Filmen har fått kritik på flera håll. Valet av inspelningsplats är det som har främst kritiserats. Filmen utspelar sig på den omstridda kinesiska provinsen Xinjiang som främst är känt för omskolningslägren av den muslimska minoriteten uigurer. Detta anses som en kränkning mot mänskliga rättigheter enligt Amnesty eftersom uigurerna tvingas under fängelseliknande omständigheter att bli lojala till centralregeringen i Peking. Fyra kinesiska propaganda-avdelningar samt säkerhetsbyrån i Xinjiang blir även tackade i eftertexterna.

En annan kontrovers är skådespelaren Yifei Liu som spelar Mulan och har uttryckt sitt stöd för Hongkongpolisens brutalitet mot demokratiaktivister.

Ytterligare en kontrovers är att den kinesiska kulturen framställs felaktigt. Ett exempel är användningen av qi som behandlas som en magisk kraft vilket det egentligen inte är enligt kinesisk folktro. Detta innebär också att Mulan är född till krigare med magiska krafter istället för att utvecklas under sin resa.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter.

En dikt från en hemsjuk politisk fånge

”Länge står jag uttråkad, vänd mot väggen

Ritar en dörr på väggen med mitt finger

På tröskeln ritar jag en vacker flicka

Klädd i vit klädnad och med ljus i hår

(…)

I den sorgsna svarta natten gråter jag svarta tårar

Varför kan hennes ljus inte lysa upp mina mörka ögon

Det kan väl inte vara för att mitt namn kommer alltför långt bortifrån?

Det kan väl inte vara för att min hud är alltför gul?”

Gui Minhai är en kinesisk-svensk förläggare som sitter fängslad i Kina sedan 2015. Han blev kidnappad medan han befann sig i sin bostad i Thailand 17 oktober 2015 och fördes eventuellt till ett fängelse i Kina efter att ha misshandlats och blivit anklagad för brott som han troligtvis inte har begått.

I diktsamlingen berättar Minhai om sin förtvivlan och starka hemlängtan till Sverige och den svenska kulturen. Han funderar kring de psykologiska effekterna och hallucinationerna som blivit hans vardag och hur bristen på mänsklig kontakt bryter ned honom inifrån.

I sitt inre ritar Minhai en nybakad limpa, en sol och en svensk kompanjon som talar en klingande göteborgska. Han drömmer om en lucia som sjunger för honom en decembermorgon men vaknar upp i sin kalla cell. Även älgarna dyker upp i hans inre värld som beskrivs som magiska och främmande i kinesisk folktro eftersom de liknar hästar, hjortar, kameler och åsnor på en och samma gång.

Minhai kämpade för yttrandefriheten och hans förlag Causeway Bay Book har gett ut flera böcker om kinesiska ledare och politiker. Innan han blev kidnappad planerade han att ge ut en bok om Xi Jinping som är en av Kinas mäktigaste män. Jinping är en stark motståndare till det fria ordet och är känd för att censurera kinesisk media. Han har bland annat försökt censurera Nalle Puh efter att hans motståndare ritat skämtteckningar där han jämförs med den tecknade figuren.

På den digitala bokmässan 2020 under seminariet ”Vad kan vi göra för Gui Minhai?” berättar hans dotter Angela Gui om hur familjen får leva i oro och ovisshet över vad som hänt honom. De har inte fått träffa honom sedan han fängslades. Trots att fångatagandet strider mot kinesisk lag eftersom han befann sig i ett annat land när kidnappningen skedde, ser utsikterna dåliga ut för Minhai. 

Vi får inte lämna Gui Minhai helt ensam i mörkret | SVT Nyheter

(Bildkälla: Lydia Farran-Lee, SVT Kultur)

Minhai blev inbjuden till bokmässan innan han blev fängslad. För att symbolisera hans kamp för yttrandefriheten står en stol tom på mässgolvet. Även politiker som bland annat Ulf Kristersson från Moderaterna uppmärksammade diktsamlingen under seminariet ”Vad läser ni – av plikt och lust?” och menade att alla svenskar borde engagera sig för Minhais tragiska öde.

Dottern berättade under seminariet att hennes far alltid suttit uppe på nätterna och skrivit men aldrig blev nöjd. Ironiskt nog hittade han sin röst  mellan fängelsets klaustrofobiska väggar. Angela har samlat hans dikter från fängelset och gett ut dem i det formatet som hon tror att han skulle ha velat ge ut dem i. Boken har kinesiska och svenska som parallellspråk.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.