Bakom masken av glamour

”One morning I stopped into a neighborhood newsstand on Sunset Boulevard, a place where I went for coffee and magazines on a regular basis, and there was a huge display: ”YES! We have the Paris Hilton Sex Tape!” The owner seemed baffled when I ripped the poster down and threw it in his face. He couldn’t understand why I was crying.

”What’s wrong with you?” I screamed. ”You’re not a porn shop, you’re a family newsstand! My little brothers come in here to get ice cream!” (sid 241-242)

”Paris: The Memoir” är Paris Hiltons biografi om sitt liv. 1919 grundade hennes gammelmorfar Conrad Hilton hotellkedjan Hilton. Hilton växte upp som en rik privilegierad person men hennes liv har trots detta inte varit lätt.

Hennes kändisliv har kantats med skandaler om allt från rattfylleri som ledde till fängelsestraff och hämndporr som spreds över hela världen. Hon är främst känd för en porrfilm som filmades utan hennes samtycke 2003 då hon var 19 år. Hennes ex som då var 33 år spred filmen men trots detta var det Hilton som fick stå ut med ”slutshaming”.

Hon blev diagnostiserad med ADHD i 20-årsåldern, vilket påverkade hela hennes uppväxt. Som tonåring skolkade hon från skolan och festade varje dag. Hennes rika men också kalla föräldrar bestämde sig för att skicka henne till ”Provo Canyon School” för att bättras. Hilton blev kidnappad av två män medan hon sov och blev förvånad när hon fick veta att det var hennes egna familj som låg bakom kidnappningen.

2020 gjorde Hilton och flera andra överlevare en YouTube-dokumentär ”This is Paris” om den så kallade ”skolan”. Ungdomarna fick följa flera regler likt en sekt. Hilton blev först fråntagen sina skor och kläder sedan blev hon beordrad att gräva gropar och skura toaletter. De vuxna utsatte henne och de övriga tjejerna för sexuella trakasserier, svält och barnaga vilket slutade med att några av offren dog eller begick självmord. Hilton försökte fly flera gånger men tvingades alltid återvända till skolan. Allt detta pågick medan hennes rika föräldrar betalade dem stor summor pengar.

Hiltons problem slutade inte där. Efter hennes privata porrfilm spreds blev hon även ett offer för Harvey Weinstein, den kända filmproducenten som fick 23 års fängelse efter att ha våldtagit och trakasserat 107 olika kvinnor. I en otäck scen skildrar Hilton hur hon under en gala fick gömma sig på toaletten från en full Weinstein som till slut fick släpas ut av vakter medan han skrek att det var han som ägde stället och fick göra som han ville med kvinnorna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

En kamp i motvind

Bildresultat för una mujer fantástica”Har du gjort ingreppet ännu?”

”Sånt frågar man inte.”

 

”Una mujer fantastíca” (spanska: ”En fantastisk kvinna”) är en spansk film från 2017 som utspelar sig i Santiago i Chile och handlar om en sångerska och servitris som heter Marina. Hon är en transperson och i början av filmen mister hon sin mycket äldre älskare, Orlando som hastigt går bort i en hjärnblödning.

Olyckligt nog faller Orlando nedför trapporna när de är på väg till sjukhuset vilket lämnar flera blåmärken på hans kropp. Detta leder till en rad missförstånd då Marina blir anklagad för hans död då hon sprungit iväg från sjukhuset eftersom hon inte ville konfrontera Orlandos transfobiska familj och tidigare fru.

Polisen dyker upp på kaféet där hon jobbar och anklagar henne både för att ha gett Orlando skadorna och för att vara prostituerad eftersom hon var mycket yngre än honom. Trots att dessa anklagelser är falska och inte har någon grund blir Marina tvungen att genomgå flera förödmjukande examinationer då hon måste klä av sig och fotograferas naken mot sin vilja.

Marina får inte heller behålla varken bil, lägenhet eller sin älskade hund. Hon blir dessutom diskriminerad av de flesta i Orlandos familj eftersom de är transfobiska. Trots att hon lovar att vara diskret, blir hon portad från Orlandos begravning trots att hon bara vill ta avsked av mannen som hon älskade. Till slut får Marina nog och bestämmer sig för att ta tillbaka sin hund trots att det innebär en risk för hennes säkerhet.

Image result for una mujer fantástica

För att ytterligare försvåra situationen börjar hon hallucinera och se Orlandos spöke förfölja henne, eftersom hon inte fått bearbeta sin sorg i fred. Men trots detta bestämmer hon sig för att vara en stark kvinna som inte låter sig nedslås trots att hennes kamp att bli lika behandlad som alla andra, känns som att kämpa i motvind.

Marina spelas av Daniela Vega som själv är en transkvinna och har vunnit filmpriset Academy Awards 2018. ”Una mujer fantastíca” har även tilldelats Guldbjörnen på filmfestivalen i Berlin.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på spanska med svenska undertexter. Ni kan även låna filmen digitalt som e-film på Cineasterna.

Ett samhälle utan lagar och regler

Bildresultat för monos”Har du någonsin dödat någon?”

”Vad vill du ha i utbyte mot mitt liv?”

”Jag vill dansa i TV.”

 

”Monos” är en spansk krigsfilm från 2019 som utspelar sig i Sydamerika. Monos betyder aporna på spanska och är namnet på den fiktiva gerillagruppen som vi får följa i filmen. De är en grupp barnsoldater som leds av en muskulös dvärg som kallas ”Budbäraren” (spelas av Wilson Salazar som själv varit soldat).

Han ger dem uppdraget att vakta en mjölkko och en krigsfånge, en 45-årig amerikansk kvinna som kallas ”Doctora”. Även barnsoldaterna har sina ungdomliga smeknamn: Storfot, Lady, Vargen, Hunden, Smurfen, Rambo, Boom Boom och Svenskan.

Visa källbilden

Filmen börjar abrupt utan kontext och vi slängs in i händelserna. Efter att ”Budbäraren” har lämnat dem, löper ungdomarna amok vilket leder till missbruk av alkohol, vapenvåld, droger  och sex. Hierarkier skapas och de som inte passar in blir slagna och utfrysta. Ledaren ”Storfot” börjar så småningom hungra efter mer makt och planerar att mörda ”Budbäraren” och ta över organisationen.

Visa källbilden

”Monos” är inspirerad av William Goldings roman ”Flugornas herre” som fokuserar på maktrelationer och grupptryck. ”Storfots” roll i filmen speglar Jacks roll i ”Flugornas herre” då de båda återgår till en mer primitiv och barbarisk livsstil och med våld försöker klättra upp i hierarkin. Båda karaktärerna är ideologin om anarki personifierade. De längtar båda efter ett samhälle utan lagar och regler. ”Storfot” har också en motsatskaraktär i den androgyna ”Rambo” som likt Simon är mer moralisk och empatisk.

Visa källbilden

Regissören Alejandro Landes har baserat filmen på situationen i Colombia som han själv beskriver som ”en tickande bomb”. Vi får inte veta vilken sida som barnsoldaterna strider för eller varför men Landes menar att detta egentligen inte spelar någon roll. Filmen karaktäriseras av bristen på gränser och etiketter när det gäller kön, sexualitet och identitet. Historisk och politisk kontext saknas eftersom krig och människans grymhet är tidlösa enligt regissören.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på spanska med svenska undertexter.

En berättelse om en sårad man

”Jag ser att motpartens advokat också konsekvent stavat barnens namn fel. Det är människor som inte vet vad barnen heter som bestämmer över dem nu.”

 

”Jag väntar i snön” är en roman av Daniel Dencik. Han är en dansk författare och filmregissör. Dencik har framförallt regisserat dokumentärer om historiska händelser och expeditioner. ”Jag väntar i snön” är en så kallad autofiktion, en blandning mellan en fiktiv berättelse och en självbiografi.

Berättelsen handlar om den danska småbarnspappan Alexander som just förlorat vårdnaden om sina två barn. Han har blivit anklagad av barnens svenska mor, som lider av en psykisk störning som gör att hon blandar ihop traumatiska barndomsminnen med verkligheten. Alexander anklagas för att ha skadat barnen som mamman lyckats vända emot honom.

Alexander blir alltmer deprimerad och sårad eftersom han saknar umgänget med barnen och känner sig hjälplös i rättsalen.  Han utpekas som skyldig trots att de inte har gått igenom de fysiska bevisen ordentligt utan endast gått på verbala anklagelser.

Alexander börjar utveckla ett starkt hat gentemot det svenska rättsystemet som eventuellt övergår till hat mot Sverige generellt sett. Den sårade mannen pekar ut feminismen och könsneutrala pronomen som syndabock. Han visar också tecken på högerextrema åsikter då han sympatiserar med terroristen Anders Behring Breivik. Huvudkaraktären framstår däremot som någorlunda förvirrad då han också uttrycker sympati med familjerna som förlorade sina barn i massakern.

Denricks roman har fått ganska hård kritik och ansetts som kontroversiell. Kritikerna pekar då på att berättelsens huvudkaraktär Alexander fungerar som en förlängning av Denrick själv eftersom romanen beskrivs som självbiografisk även om själva berättelsen är fiktiv. Kritikerna menar att tragedin med barnen används för att ursäkta huvudkaraktärens högerextrema åsikter. Om Denrick själv besitter sådana åsikter är däremot oklart.

”Jag väntar i snön” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok på Bibblo.se.

Årets svenska deckare 2018

”Han tog en ny nål ur skrivbordslådan och punkterade kartan ännu en gång för att markera platsen han besökt natten innan. Han skulle inte ge sig förrän varje millimeter var täckt, förrän varenda vägstump och vändplatta och ruttet människohygge var genomsökt.”

 

”Silvervägen” av Stina Jackson

”Silvervägen” är Stina Jacksons debutroman och blev utvald till årets kriminalroman av Svenska deckarakademin. Motiveringen löd: ”Mörkt och hypnotiskt om marginella existenser i ett stämningsfullt Norrland. ”

Huvudpersonen Lennart (Lelle) Gustavsson är en far som förlorat sin tonårsdotter, Lina. Hon försvann för tre år sedan när hon väntade på bussen på väg till sitt första sommarjobb. Lelle var den som skjutsade henne till busshållplatsen, så han har tagit på sig skulden för hennes försvinnande. Hans äktenskap gick i kras när Lina försvann. Sedan han blev sjukskriven från sitt jobb som lärare har hans liv bestått av att maniskt söka efter sin försvunna dotter längs Silvervägen medan han sjunker djupare in i sin depression.

Bokens andra huvudperson är Meja som är sjutton år gammal och nyss har flyttat till Norrland, Glommerträsk med sin mamma Silje som träffat en äldre man på nätet. Meja har haft en svår uppväxt då mamman lider både av alkoholism och psykiska problem. Silje är en misslyckad konstnär och har svårt att få ekonomin att gå ihop vilket medfört att de levt under fattigdom i många år. Styvpappan Torbjörns hem är fullt med mat men är smutsigt och förfallet. När Meja dessutom hittar hans enorma porrsamling med minderåriga flickor i hennes egen ålder får hon nog.

Mejas tur verkar vända då hon träffar den snygga och charmiga Carl-Johan som är ute och fiskar med sina bröder. Han bjuder hem henne till sina föräldrar som bedriver sitt eget jordbruk. Hans familj lever som på 1800-talet och vägrar komma i kontakt med det moderna samhället och ny teknik. Fadern, Birger är paranoid och tror på konspirationsteorier om att staten försöker manipulera individerna och att avrustningen av försvaret kommer att leda till krig i Sverige. De har bunkrat upp sig med mat och vapen för flera år i väntan på katastrofen. Trots varningstecknen är Meja överlycklig när de erbjuder henne ett tryggt hem och mat på bordet.

Meja blir tvingad till hårt arbete på gården men lyckas övertala Birger att låta henne börja i skolan igen. Meja och Lelle möts då han motvilligt kommit tillbaka från sjukskrivningen. Han blir genast påmind om sin försvunna dotter när han ser henne och kan inte låta bli att oroa sig när han märker att hon far illa. Han börjar nysta i det och deras öden sammanflätas. Kan hon vara svaret på gåtan om hans försvunna dotter?