"Outside of a dog, a book is a man's best friend. Inside of a dog it's too dark to read." – Groucho Marx
Litteratur på nationella minoritetsspråk
Vi har köpt in litteratur på de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, jiddisch och nordsamiska. Böckerna hittar ni i vår mångspråkshylla.
Ni kan även hitta ett bredare utbud av e-böcker i Bläddra-appen som även erbjuder de övriga samiska språken (Lulesamiska, pitesamiska, sydsamiska och umesamiska) samt romani chib.
Tips på bra länkar:
”Hon tillät sig vandra några minuter av minnen. Minnen av hans vackra ansikte som hon knappt kommer ihåg längre, av deras samtal, brev och hans ögon som är så lika Tinas.”
”Värma händer” är en fortsättning på serien om Betty som skulle kunna beskrivas som historisk feelgood. I den andra delen av serien får vi följa Betty under 1940-talet. Hennes dotter, Martina har nu hunnit bli fem år och Bettys nya roll som ung och för det mesta ensamstående mor skildras. Nya utmaningar uppstår då flickan är i trotsåldern, men även svårare ämnen som barnaga och kvinnomisshandel diskuteras.
Betty är olyckligt gift med Carl-Axel som börjar bli alltmer våldsam. Han spelar bort deras pengar, blir ofta full och lider av svår psykisk ohälsa som därmed utvecklas till självmordstankar, något som tyvärr är vanligt när HBTQ-karaktärer skildras i historiska sammanhang. Intressant nog är våldet inte helt riktat mot kvinnorna då även Carl-Axels manliga älskare utsätts för hans vrede.
Flickans judiska far, universitetslektorn Martin Fischer visar sig vara i livet men ett komplicerat kärleksdrama uppstår då den nazistiska doktorn ljugit för Betty och undanhållit Fischers brev vilket leder till missförstånd. För att göra Bettys situation ännu värre får hon reda på att Fischer gift om sig med en dansk kvinna och har skaffat ytterligare barn med henne.
Dessutom vill inte doktorn lämna Betty ifred då hon är hans idealiska ”ariska” kvinna. Detta förvirrar Betty som söker en trygg fadersgestalt men samtidigt dras till doktorn sexuellt då han trots sin ondska utstrålar en alldeles särskild charm. Även dottern blir en bricka i spelet då doktorn spelar rollen som snäll farfar som skämmer bort henne med godis och presenter.
Serien om Betty diskuterar bland annat minoriteternas situation men man märker även att de får vara som vanliga människor med fel och brister. Fischer blir en karaktär med grå moral då han ofta skyller på antisemitismen för att rättfärdiga både sin otrohet mot den nya frun samt hans bristande intresse för dottern han har med Betty. Detta är dock något som delvis problematiseras då Betty ifrågasätter honom och till slut lär sig att stå upp för sig själv och ställa krav.
Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus. Läs först ”Räkna Hjärtslag” som är den första delen av serien.
”I’ll find a solution. I’m sure.”
”De ovanliga” är en fransk film av de judiska regissörerna Oliver Nakache och Érik Toledano som också ligger bakom succén ”En oväntad vänskap”. I denna film får vi följa den judiska huvudpersonen Bruno som alltid bär sin kippa under kepsen och hans kompanjon muslimen Malik. Filmens fokus ligger på deras passion, att hjälpa autistiska barn och ungdomar.
Vi får följa vardagshjältarnas stressiga arbetsdag. Mycket går fel då de autistiska ungdomarna som vårdas kan vara mycket oförutsägbara. Bruno och Malik har tagit sig vatten över huvudet då de tagit in för många ungdomar som alla har stora problem. Bruno har även anställt en mörkhyad man som just tagit sig ur kriminaliteten. Han saknar utbildning och sköter inte sitt jobb men kanske borde även han få en chans att bättra sig? Dock uppstår problem när en pojke med ”lågfungerande” autism rymmer och hamnar på motorvägen vilket leder till en nästan action-laddad jakt, då de måste rädda hans liv.
Bristen på resurser och pengar är ett återkommande problem då hotet från inspektörerna som vill att de ska slå igen sin verksamhet, ständigt hänger över dem. Problematiken har hämtats direkt från verkligheten då många organisationer i Frankrike som förser de autistiska med mat och tak över huvudet blir tvungna att slå igen. Detta medför att många autistiska personer inte får de stöd som de behöver av det franska samhället och blir därmed tvungna att förlita sig på föräldrar eller i värsta fall blir hemlösa.
Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med franskt tal och svensk text. Ni kan även låna den digitalt som e-film via Cineasterna.
”Usch, jag tycker det är otäckt med han, Hitler! Far säger att det kommer att bli krig. Är du inte rädd, Betty?
Betty såg förvirrat på sin vän. Hon visste inget om vare sig Hitler eller kriget.”
”Räkna hjärtslag” är en historisk roman som utspelar sig i Sverige på 30-talet. Vi får följa Betty som är 17 år och lämnat Hudiksvall för att arbeta som hembiträde i Stockholm hos en rik doktors familj. Året är 1937, precis innan Andra världskrigets utbrott. Betty vill egentligen utbilda sig och älskar att läsa böcker men hon är fast i köket som anses vara kvinnans plats i samhället.
Olyckligt nog är den rika familjen svår att behaga men Betty gör sitt bästa för att lära sig. Hon lär sig baka scones och laga festmåltider men också att få skinn på näsan då männens blickar dras till hennes skönhet. En dask på rumpan blir snart något mer och Betty inser att hon är utsatt som kvinna.
Doktorn framstår först som en respektabel man. Han låter till och med Betty låna böckerna från hans bibliotek. Allteftersom börjar vi ana att han har en mörkare sida. Han dras till Bettys ”ariska” utseende trots att han är gift. Doktorn visar sig vara en hängiven nazist, något som Betty med sin bristande utbildning inte riktigt förstår. Han kan inte vara ond, tänker Betty. Han är ju en bra människa som hjälper de svaga och sjuka. Vid hans sida har han alltid sin trogna hund, precis som Hitler är han en djurvän.
Betty träffar en äldre judisk man som heter Martin Fischer. Han är lektor i litteratur på Uppsala universitet. Han delar hennes läsintresse och föreslår att det finns andra möjligheter för Betty som att jobba på bibliotek och utbilda sig. Hon blir förälskad och de planerar att gifta sig men en dag är Martin spårlöst försvunnen.
Betty blir lämnad kvar med en mage som växer. I ett sista försök att rädda sin heder, ingår hon i en pakt med doktorns son Carl-Axel som är homosexuell och har ett hemligt förehållande med Martins bror. De ska gifta sig för att undvika samhällets fördomar. Men Betty blir inte lycklig och börjar förlora hoppet om att någonsin återse sin käresta som fastnat i krigets våld. Världen är grym mot de som är annorlunda.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Elib och som talbok med text via Legimus. Berättelsen slutar med en cliffhanger så läs även uppföljaren ”Värma händer” som också finns på vårt bibliotek.
”Jag tänker på föreställningen om Sverige som så homogent och rågblont fram tills nu. Men det har levts andra liv här.” (sid 69)
”Ihågkom oss till liv” är en serieroman av Johanna Rubin Dranger som handlar om Förintelsen. Denna bok är tillägnad Drangers judiska släkt som dödades och diskriminerades. Serieromanen känns särskilt relevant i nutid då den välkända serieromanen ”Maus” som också handlar om Förintelsen förbjudits och censurerats på amerikanska skolbibliotek.
Dranger kämpar med att pussla ihop släktens historia som till stora delar blivit bortglömd och utplånad. Namn har glömts bort, som om personerna aldrig har funnits. Vi får ta del av flera människoöden, bland annat en pojke vid namn Faivel. Han var mycket liten när han blev offer för Förintelsens ondska.
Efter mycket blod, svett och tårar lyckas Dranger få sina bortglömda släktingarnas namn: Perla, Sonia och Faivel inristade på Förintelsemonumentet i Stockholms stora synagoga bara för att sedan inse att hon troligtvis fått deras dödsår fel. Detta visar tydligt på hur det ibland kan vara svårt att bevara historia om utsatta minoriteter eftersom uppgifterna ofta mörkats för att dölja övergreppen de utsattes för.
Serieromanen har därmed vissa likheter med Mats Jonssons ”När vi var samer” då båda författarna har levt väldigt assimilerade liv och haft svårt att fylla i vissa luckor när de gjort sin research.
Dranger berör också hur de svenska judarna behandlades under Förintelsen. Hon hittade sina släktingar i ett register över judar och andra förintelsemotståndare som gjordes av nazisten och Sverigedemokraten Erik Walles. Han hade bland annat dokumenterat information som när de kom till Sverige m.m. Registret skapades i syfte att ange dessa personer vid ett nazistiskt maktövertag. Tyvärr skedde detta i vårt grannland Norge då de norska judarna arresterades, vilket visar på hur sårbara de svenska judarna verkligen var vid denna tidpunkt.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Maus: en överlevandes historia” av Art Spiegelman som finns på vårt bibliotek.
”Vad är det där? frågar dottern och pekar på böckerna i olika färger och mönster som väller ur resväskan.
”Nadjas dagböcker, svarar jag. allt hon har för sig på dagarna, hur hon mår, om hon är sjuk eller frisk.”
Dottern stannar upp för en sekund. ”Men inte hennes egna väl? Det är ju inte hon som har skrivit?”
Sedan skrattar hon och tillägger: ”Tänk om det enda Nadja kunde göra var att skriva dagbok och ingen visste om det. Hon kanske egentligen är musikkritiker och bara lyssnar på jättekonstig musik på nätterna när ingen hör. Och tycker att alla andra har dålig pitch när de sjunger Mamma Mu.”
”Om Nadja” är den lesbiska genusvetaren och socialantropologen Fanny Ambjörnssons biografi om sin syster Nadja som föddes med flera funktionsvariationer. Hon hade en grav CP-skada efter att hon fick för lite luft när hon föddes. Nadja var blind, kunde inte prata eller gå och var i behov av assistenter dygnet runt. Nadja avled år 2020 då hon var 34 år gammal.
Ambjörnsson har baserat biografin på anteckningar som Nadjas assistenter skrivit genom åren och familjens egna observationer. Hon diskuterar däremot om det är möjligt att beskriva en person på ett rättvis sätt, om hen saknar en egen röst. Nadja älskade musik, ramsor och sagor i ljudboksformat – kanske var hon i själva verket en musikkritiker? Nadjas hemliga inre värld förblir ett mysterium både för läsaren och för systern.
Vi får ta del av assistenternas vardag med Nadja, som fungerar som hennes förlängda armar och ben. Den mest lojala är Jessica som följde Nadja från förskolan till graven trots dålig lön, övertid och helgarbete, även när hon själv hade småbarn.
Så småningom ändras reglerna för vilka anteckningar vårdarna får föra, detta i syfte att skydda patienternas integritet. Konsekvensen blir dock att Nadja endast blir ett anonymt objekt, då allt fokus hamnar på om hon hostat mer än vanligt. I de tidigare anteckningarna syns Nadjas personlighet mer tydligt, hon ler när hon hör det ikoniska musikstycket i reklamen för Gevalia på TV, är fascinerad av åskan, kan göra vissa aktiviteter som att smaka på bulldeg och tycker att dans är tråkigt.
Ambjörnsson går även igenom hur personer med funktionsvariationer behandlats historiskt. I många fall blev dessa barn utraderade ur familjen, som mörka hemligheter att skämmas för. Hon berättar också om hur flera experiment gjordes av bland annat tandvården då med patienternas hälsa som insats. Barnen matades med stora mängder godis och socker tills de tappade alla tänder.
Ambjörnsson diskuterar även hur det är att tillhöra fler minoriteter samtidigt. Familjen går på en musikal om Förintelsen och märker att nästan alla grupper finns representerade i familjen: judar, funktionsvariation och HBTQ.
Vi får även lära känna resten av familjen. Ambjörnssons mor blir dement på slutet och har svårt att komma ihåg sina barn. Hon minns Nadja eftersom hon stack ut men inte Nadjas tvillingsyster Liv som föddes utan funktionsvariationer och aldrig skapade några problem vilket medförde att hon blev lite bortglömd.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok via Legimus 9 mars. Finns även som e-bok via Elib.
”Paraden är en underlig syn. Ingen förstår varför folk som ser så tydligt judiska ut håller i skyltar med texten ”Krossa Israel”. Men för mig är det logiskt. Jag har alltid vetat att staten Israel inte borde få existera.” (sid 75)
”Unorthodox” av Deborah Feldman är en självbiografi om författarens religiösa uppväxt som chassidisk (Satmar) jude i Williamsburg, New York. Religionens regler och könsroller präglade Feldmans barndom.
Hennes mor giftes bort till hennes pappa vid en ung ålder. Pappan antas ha någon slags funktionsvariation eller utvecklingsstörning och mamman lämnar sitt gamla liv bakom sig då hon inser att hon är lesbisk vilket inte var accepterat i gemenskapen.
Religionen tror på bestraffningar från Gud, bland annat att Förintelsen var något som judarna förtjänade trots att många av judarna i gemenskapen själva är överlevare och förlorat sina familjer. Feldmans farmor Bubby är en av de som överlevt tragedin.
”Jag kan redan nu se att det finns saker som jag inte behöver ta farväl av, eftersom de inte längre existerar. (…) Bubby är inte längre fylld av livlig energi, stegen är långsamma och tröga och blicken dimmigt förvirrad.” (sid 289)
Feldman hade ett stort intresse för att läsa böcker, särskilt på engelska. Detta var dock förbjudet vilket medförde att hon fick gömma undan sina böcker under madrassen. Hon blev en av de bästa eleverna på den judiska skolan och blev till och med lärare som tonåring fast då inte som ett officiellt jobb. Feldman vill vidareutbilda sig men får inte eftersom religionen inte tillåter det. Detta gör det svårt för kvinnorna att skaffa jobb och bli självständiga.
Som tonåring, gifts Feldman bort till en man som hon aldrig har träffat. Ironiskt nog ser hon detta som något positivt eftersom det innebär mer frihet för henne som kvinna, jämfört med hennes tidigare position då hon styrdes av andra manliga släktingar.
Hon är däremot mycket olycklig i sitt äktenskap vilket leder till stora problem sexuellt då hennes kropp reagerar som hon blivit utsatt för övergrepp, vilket hon också kanske delvis blev. Männen är inte tillåtna att onanera på grund av religiösa skäl vilket innebär att kvinnan måste ställa upp på sex när det passar mannen. Att tala om sex är tabu, Feldman var inte ens medveten om att hon hade en slida förrän hon gifte sig.
När Feldmans son föds, inser hon att hennes man inte kommer att bli en bra pappa. Efter en incident då pappan skriker och hotar pojken för att han har svårt att kissa i toaletten, bestämmer sig Feldman för att skilja sig och ta med sig pojken. Hon lyckas trots att barnen oftast inte får lämna religionen i vanliga fall.
Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska och finns även tillgänglig som talbok på Legimus. Berättelsen har filmatiserats och blivit en Netflix serie (som är löst baserad på biografin).
”Miah, du är en svart man. Du är en krigare. Men i vilken strid? undrade han alltid. Var fanns kriget? Sedan var det den där gången när han fick syn på en serieteckning med en apa som spelade basket och skämdes, som om den där apan på något vis var han. Och då insåg han att kriget pågick överallt omkring honom. ” (sid 15)
”Närmar du dig mjukt” är en romantisk berättelse av ALMA-pristagaren Jacqueline Woodson från 1998. Berättelsen utspelar sig i New York och handlar om en mörkhyad 15-årig kille Jeremiah (Miah) och hans flickvän judinnan Elisha (Ellie).
Boken börjar med att Jeremiah förklaras död, då han skjutits av en polis på grund av hans hudfärg, för ett brott som han inte har begått. Berättelsen som följer efter handlar om vardagen innan tragedin.
De lever för de mesta vanliga tonårsliv med kompisar och basket men samhällets fördomar hänger ständigt över Jeremiah som ofta blir utdömd för sin hudfärg och att han dejtar en ljushyad judisk tjej. Jeremiah blir utsatt för mikroaggressioner, små tanklösa kommentarer och elaka blickar som till sist övergår till värre diskriminering.
”Han är längre än jag, sa jag. Han har dreads och ljusbruna ögon…”
”Dreads?”
”I håret. Du vet.”
”Hu. Det är väl lite motbjudande.”
”Varför då?”
”Jag gillar inte när vita har dreads. Jag menar, det är så uppenbart att man försöker lägga beslag på…”
”Han är svart, Anne.”
Hon sa ingenting. Jag kände att det blev en konstig stämning i luften. Det gick en minut. Kanske två.
”Allvarligt?” (sid 60)
Woodson ifrågasätter också idén bakom ”white feminism” via Ellies syster, Anne. Hon är en gift lesbisk kvinna som kritiserar bland annat att vita har dreadlocks men när hon får veta att Ellies pojkvän är mörkhyad, reagerar hon väldigt negativt och avråder sin syster från att dejta honom. Woodson pekar ut dubbelmoralen som ofta förekommer även hos dem som påstår att de strider för mänskliga rättigheter men trots detta inte inkluderar mörkhyade människor.
Trots att berättelsen skrevs för över 20 år sedan, är temana som den tar upp fortfarande relevanta. Polisvåld mot oskyldiga mörkhyade personer förekommer fortfarande vilket lett till rörelsen ”black-lives-matter” i Amerika.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Brun flicka drömmer” och ”Fjädrar” som är skrivna av samma författare.
Titeln refererar till Maria Herrons dikt ”If You Come Softly”:
If you come softly,
as the wind within the trees.
You may hear what I hear,
see what sorrow sees.
If you come softly as threading dews,
I will take you gladly, nor ask more of you.And if you come I will be silent
nor speak harsh words to you
I will not ask you why, now or how
or what you doWe shall sit here soflty
beneath two different years
and the rich earth between us
shall drink our tears
”God, Arthur.” He kisses me. ”Te quiero. Estoy enamorado. You don’t even know.”
And I don’t speak a word of Spanish, but when I look at his face, I get it” (p. 294)
”What if it’s us” är en ungdomsroman med HBTQ-tema. Boken är ett samarbete mellan Becky Albertalli (författare till Love Simon) och Adam Silvera (författare till They both die at the end). Båda författarna är stora inom ungdomsgenren och Albertallis bok har nyligen filmatiserats.
Berättelsen följer huvudkaraktären, den judiske Arthur som besöker New York under sommaren. Han är en drömmare och tror på att ödet ska para ihop honom med den rätta killen. Av en slump träffar han katoliken Ben från Puerto Rico som bär på en stor kartong med sin ex-pojkväns tillhörigheter. Ben vill bli av med lådan men får kalla fötter och har svårt att släppa taget. Ex-pojkvännen var otrogen men ville inte avsluta förhållandet, vilket ger Ben skuldkänslor.
Arthur och Ben börjar småprata och flörta med varandra men innan Arthur hinner be om hans telefonnummer blir de avbrutna av ett frieri med en hel parad med orkester. Arthur tappar bort Ben i kaoset men är fast besluten att hitta honom igen och bjuda ut honom på en dejt. Han påbörjar ett mer eller mindre misslyckat detektivarbete med sina polare för att hitta Ben igen…
Författarna skriver var sin karaktär; Albertalli skriver Arthur och Silvera skriver Ben. Det märks i texten vem som skrivit vem men historien flyter trots detta bra ihop. Författarna har baserat karaktärerna på sina egna erfarenheter. Arthurs religion är reformistisk judendom och han har också ADHD. Albertalli kommer själv från samma bakgrund och arbetar som psykolog för ungdomar.
Silvera är homosexuell och från Puerto Rico, precis som karaktären Ben. Identitet och fördomar är ämnen som diskuteras i romanen då Ben är ljushyad och har begränsad kunskap inom det spanska språket, vilket medför att han inte passar in på den stereotypa bilden av personer från Puerto Rico. Detta leder till diskussioner mellan pojkvännerna då Ben uppfattar vissa av Arthurs tanklösa men oskyldiga kommentarer som mikroaggressioner gentemot hans härkomst.
Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Om ni är intresserad av att läsa fler böcker av Albertalli och Silvera, finns de i regnbågshyllan som fokuserar på litteratur med HBTQ-karaktärer.
”Come with me,” the woman says softly, pragmatically. ”You’ve been sent to the orchestra, yes? Well. Join your very lucky sisters. Music has saved your life today.”
”Where’s my papa?” I plead with her – ”I want my papa!”
She sighs and points ahead. ”See that chimney?” she says, still softly, but so that I will clearly understand. ”see that smoke? There’s your papa.” (p. 75)
Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.
”What the Night Sings” är en fiktiv historisk roman som utspelar sig, inte under Förintelsen, utan efter. Vi får följa 16-åriga Gertas resa efter hon blivit befriad från koncentrationslägret Bergen-Belsen.
Gerta överlevde Förintelsen tack vare sin musikaliska begåvning, då hon blev en del av lägrets orkester. Hon finner tröst i sin fars altfiol men hade en dröm om att bli sångerska innan tyfusen förstörde hennes stämband.
Gerta visste inte att hon var jude förrän de blev deporterade. Hennes far hade hållit deras ursprung och religion hemligt för henne och skaffat falska pass och falsk identitet. Gerta slits mellan sina identiteter då hon är lämnad ensam kvar efter fadern avrättades i lägret.
Gerta blir vän med den ortodoxa juden Lev som också har överlevt Förintelsen. Lev finner tröst i sin religion precis som Gerta funnit tröst i musiken. Lev har känslor för Gerta men hon känner sig osäker på sin judiska identitet och känner sig inte redo för en romantisk relation.
”What the Night Sings” fokuserar på tonåringarnas liv efter Förintelsen. Hur de klarade sig som flyktingar i ett land som fortfarande inte trodde på deras vittnesmål. Boken är illustrerad med vackra svartvita bilder som stödjer den underliggande melankolin i texten.
Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.
