On the Horizon

”Time to release Little Boy. At 8:15 they let it fall. The bomber pilot’s name was Paul. He’d named the airplane after his mom. Six hours back. No talk, still. None. Except: My God. What have we done?”

 

 

”On the Horizon” är en engelsk diktsamling av Lois Lowry (vinnare av Newberry Medal) som handlar om atombomberna som släpptes över Pearl Harbor, Hiroshima och Nagasaki. Boken är illustrerad av Kenard Pak.

Samlingen är baserad på Lowrys egna erfarenheter under andra världskriget eftersom hon växte upp i Hawaii och lekte på stranden i Waikiki när Pearl Harbor bombades. Hennes familj flyttade senare till Japan. En känsla av skam och olust har alltid funnits inom Lowry som känner sympati med dessa människoöden och ville hedra offren från båda sidorna.

Attacken mot Pearl Harbor skedde 7 december 1941. Lowry berättar om stridskeppet Arizona och besättningen som strök med. Hon la inte märke till skeppet den morgonen men på ett videoklipp som hennes familj spelade in, kunde man se skeppet försvinna mot horisonten, på väg mot sin undergång. Ett av offren var Jake Anderson. Han och hans tvillingbror var båda på skeppet. Endast en överlevde.  Brodern John bad att få bli återförenad med sin brors aska när han dog vid 95 års ålder.

 

Red Tricycle

”Shinichi Tetsutani played that morning, riding his red tricycle.

When his parents found him, he was still gripping the handlebar. He was so proud of his red tricycle.

Shin-chan, they called him. They buried him in the garden, and with him, they buried his red tricycle.

He called it his friend. Tomodachi.”

6-9 augusti släpptes atombomberna ”Little Boy” (Hiroshima) och ”Fat Man” (Nagasaki). När bomberna exploderade såg de ut som ett svampmoln. Över 200 000 människor omkom. Ett av offren var Shin-chan, en liten pojke som var ute och cyklade. Han hade fortfarande stödhjulen på sin cykel. Resterna av den lilla röda cykeln finns idag på museum. Även idag dör folk i Japan i cancer på grund av strålningarna av atombomben.

Lowrys far jobbade inom militären på ett sjukhusskepp vid namn ”Hope” på ön Tinian. Vad han inte visste var att de lastade in bomben som skulle fällas över Hiroshima som hämnd…

Lowry har lidit av nationell skam under hela sitt liv och alltid känt sig som en gaijin (utlänning). När en japansk kvinna ger henne komplimangen kirei (vacker) en dag för hennes vackra blonda hår, hör Lowry bara kirai (”Jag hatar dig”). Hon cyklar förbi grannpojken Koichi och vill bli vän med honom men de är för olika. När de träffades flera år senare när de båda var gamla, kom Koichi fortfarande ihåg hennes gröna cykel.

Diktsamlingen finns att låna på engelska på vårt bibliotek. Boken har även blivit nominerad för Goodreads Choice Awards för ”Best Poetry 2020”.

När kommunikationen brister

”I think I’ve figured out Shoko Nishimiya’s true identity.

She isn’t just an alien raised in a different culture.

She is an intruder sent to bring harm to our class.”

 

”A Silent Voice” är en manga-serie som handlar om en döv japansk flicka, Shoko och hennes mobbare Shoya. Shoko börjar ny i klassen och utmärker sig direkt när hon försöker kommunicera eftersom hon talar annorlunda än de andra barnen på grund av sin funktionsvariation. Detta medför att hennes klasskamrater, framförallt Shoya, tycker hon är konstig och jobbig när hon inte klarar av att hänga med i de andra barnens diskussioner och skolkören.

Review of A Silent Voice / Koe No Katachi by Yoshitoki Oima

Shoko får inte heller något stöd från de vuxna i hennes närhet. Hon utsätts för mikroaggressioner då till och med klassföreståndaren ibland skrattar åt de nedsättande skämten om Shokos funktionsvariation. Läraren saknar kunskap om dövhet och anser att det är onödigt att försöka lära sig att kommunicera med Shoko på hennes modersmål japanskt teckenspråk, även när Shokos enda kompis, Miyoko frivilligt anmäler sig.

Review of A Silent Voice / Koe No Katachi by Yoshitoki Oima

”A Silent Voice” handlar framförallt om kommunikation och fördomarna som uppstår när den misslyckas. När Shoko blir tvungen att byta skola är rollerna plötsligt ombytta då de andra eleverna börjar mobba Shoya istället vilket leder till depression och självmordstankar. Han utvecklar så småningom svårigheter att kommunicera med andra människor på grund av hans psykiska ohälsa, vilket i sig blir ett funktionshinder även om det är osynligt och inte fysiskt.

Review of A Silent Voice / Koe No Katachi by Yoshitoki Oima

Shoya, som insett sitt misstag, och nu kan relatera till Shokos situation bestämmer sig att han vill förändras och bli bättre på att kommunicera med andra. Han bestämmer sig att lära sig teckenspråk och leta redan på flickan som han mobbade under sin barndom så att han kan be om ursäkt.

14 maj är Teckenspråkets dag. Den svenska riksdagen tog ett historiskt beslut den 14 maj 1981, då man officiellt erkände teckenspråket som de dövas första språk. Att få tala sitt eget språk var viktigt för de dövas mänskliga rättigheter och demokratin. Sverige var det första landet i världen som officiellt erkände teckenspråket som språk.

Men varför är det så viktigt att erkänna teckenspråket?

Enligt uppgifter från 2018 finns det endast 30 000 personer som talar teckenspråk i Sverige. Detta leder till segregation då döva har svårt att kommunicera utan mobilen eller penna och papper, vilket gör det svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden och delta i sociala sammanhang.

(Källa: Sveriges Dövas Riksförbund)

My brother’s husband

My Brother's Husband v1 cover.jpg”That huge foreigner. The one with Kana. Who is he?”

”He is Mike. He is my brother’s…

friend.”

 

”My Brother’s Husband” är en HBTQ-manga av den japanske tecknaren Gengoroh Tagame. Serien fokuserar på kulturkrockar och fördomar.

I serien får vi följa Yaichi som är en ensamstående deprimerad pappa som nyss skiljt sig från sin fru. Han får oväntat besök av kanadensaren Mike Flanagan som utger sig för att vara hans bortgångna tvillingbror, Ryojis änkling. Mike är nu fast besluten att lära sig förstå den japanska kulturen och hans mans förflutna som han tidigare inte fått ta del av.

Yaichi har varit medveten om att hans bror var homosexuell sedan tonåren men han har inte haft någon kontakt med honom sedan han flyttade till Amerika. Han uttrycker inte homofobi gentemot sin svåger men mikroaggressioner förekommer.

Yaichis fördomar är grundade i den japanska kulturen där homosexuella äktenskap fortfarande inte är erkända i de flesta delar av Japan (det finns dock diskussioner om partnerskap). Den japanska kulturen präglas av patriarkatet som är idén om att fadern är familjens överhuvud. Yaichi har svårt att pussla ihop detta nu när hans fru har lämnat honom ensam med deras dotter och han tvingas konfrontera sina egna fördomar.

Yaichis dotter, Kana är däremot nyfiken på Mike och välkomnar den nya familjemedlemmen. Eftersom hon fortfarande är liten saknar hon fördomarna som de vuxna karaktärerna har. Serien diskuterar också japanernas avhållsamhet till varandra och bristen på fysisk kontakt. Mike, som är en krambjörn, har svårt att förstå detta och upplever Yaichi som kall när han inte vill gosa med sin dotter och andra människor.

Tagame berättar i en intervju med magasinet Ottar i ”Gaymangans sista suck” att han tidigare fokuserat på erotiska berättelser men upplever numera att HBTQ har blivit mer accepterat men också mer avsexualiserat. Exempel som nämns är Tokyo Rainbow Pride då Disney i Japan delade ut regnbågsfärgade Musse-Pigg hattar till barnfamiljer. Om detta hjälper till att normalisera HBTQ eller om det tvingar på kärnfamiljens ideal på HBTQ-personer, ställer sig dock tecknaren frågande till.

Serien finns tillgänglig i två volymer på engelska. I vår regnbågshylla kan ni hitta serier, skönlitteratur och facklitteratur på både svenska och engelska. Ni kan även läsa magasinet Ottar, som fokuserar på sexualupplysning, på vårt bibliotek.

If Cats Disappeared from the World

Visa källbilden”Cats and humans have been partners for over ten thousand years. And what you realize when you’ve lived with a cat for a long time is that we may think we own them, but that’s not the way it is. They simply allow us the pleasure of their company.”

 

”If Cats Disappeared from the World” är en japansk roman om magisk realism och döden. Berättelsen handlar om en namnlös 30-årig brevbärare som har fått en hjärntumör och endast har några dagar kvar att leva. Han lever ensam med sin katt, Cabbage som är hans enda vän.

När allt hopp verkar vara förlorat, dyker djävulen i Hawaii-skjorta upp i hans hem. Han speglar hur brevbäraren önskar att han skulle ha varit; fräck och mer äventyrlig. Djävulen erbjuder brevbäraren ett längre liv, i utbyte mot att han raderar en sak från världen varje dag.

”In order to gain something you have to lose something.
Mom said it was just obvious. People are always trying to get something for nothing. But that’s just theft. If you’ve gained something it means that someone, somewhere, has lost something. Even happiness is built on someone else’s misfortune. Mom often told me this, she considered it one of the laws of the universe.”

Brevbäraren börjar fundera över vad som egentligen är viktigt i livet. Varje kapitel fokuserar på ett föremål som varit viktigt för honom i det förflutna; mobiltelefoner som hjälper (och stjälper) kommunikationen med nära och kära, filmer som är en passion han delat med sina vänner och älskare, klockor som är en del av familjeföretaget och till sist hans katt som är hans trogna vän.

”Cabbage existed in a world without time. No clocks, no schedules, and no being late. And no such thing as categorizing people according to age or what year they are in school. And no vacations because there’s nothing to have a vacation from in the first place. There’s just the changes brought about by natural phenomena, and our physical response – like when you’re hungry or sleepy.”

”If Cats Disappeared from the World” är en snabbläst bok på 200 sidor. En charmig och rolig berättelse om vad som är viktigt här i livet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Läs också ”En katts resedagbok”.

Hur mår fröken Furukura?

”En ny dag har börjat. Så här dags vaknar världen och dess kugghjul börjar snurra. Jag har själv blivit ett av kugghjulen som fortsätter att snurra runt. Jag har blivit en del i världens maskineri och fortsätter att snurra mig igenom den här tiden som kallas morgon.” (sid 10)

 

”Hur mår fröken Furukura?” är en kort lättläst roman av den japanska författaren Sayaka Murata. Murata är en prisbelönad författare i hemlandet och har bland annat vunnit Akutagawa-priset som är Japans mest prestigefyllda litteraturpris som är uppkallat efter poeten Akutagawa Ryunosuke.

Romanen handlar om en japansk 36-årig kvinna Keiko Furukura som jobbar på ett snabbköp. Berättelsen handlar delvis om normer och hur det japanska samhället kräver att man följer dem för att bli socialt accepterad.

Furukura har arbetat på snabbköpet i 18 år och har aldrig haft ett förhållande med en man. Hon har svårt att läsa av sociala situationer och visar tecken på autism och asexualitet men har med tiden lärt sig att anpassa sig efter omgivningens förväntningar och krav.

Furukura formas av sina medarbetare och deras intressen. Hon härmar hur de pratar och deras klädstil. Huvudpersonen känner sig trygg på snabbköpet där hon har rutiner och en manual för hur hon ska bete sig. Omgivningens fördomar börjar däremot påverka henne och hon börjar försöka nätdejta eftersom att hon skäms för sin oskuld.

Hon träffar så småningom en man, Shiraha som också har svårt att passa in socialt och har en väldig negativ anti-feministisk syn på kvinnor. Han känner ilska gentemot samhället men vill också passa in och bli omtyckt medan Furukura inser att hon egentligen är ganska nöjd med sitt liv.

”Hur mår fröken Furukura?” är en intressant kortroman som ger oss en inblick i den asiatiska kulturen och deras rådande könsroller. Furukuras kamp med att passa in illusterar hur grupptryck och mobbning är vanligt i Asien.

Asiatiska personer får ofta kämpa med att passa in, ha ett bra jobb, gifta sig och inte uttrycka starka känslor. I dagens Japan befinner sig många i Furukuras situation. 44 procent av den japanska befolkningen är oskulder och Japan ligger på artonde plats i världen gällande antalet självmord per 100 000 invånare.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Japansk mytologi och fantasy

”When Elin watched the honeybees or other creatures in the wild, when she observed the diversity of their life cycles and the astounding precision of their habits, there were times when she felt herself become a prick of light in the vastness of the night sky, times when all living things, people, beasts and insects, dwindled to equal points of light twinkling in the darkness.”

”The Beast Player” är en japansk episk fantasyroman av Nahoko Uehashi. Uehashi är populär i hemlandet Japan och har gett ut ett flertal ungdomsserier som fokuserar på japansk mytologi blandat med västerländsk fantasy. Hon är också professor på Tokyos universitet i kulturantropologi och har studerat aboriginerna i Australien.

Berättelsen handlar om den känsliga och tystlåtna flickan Elin och sträcker sig över 10 år. Elin lever i ett samhälle där de skräckinjagande vattenormarna Toda tränas för militära syften. Elins mor som är en av tränarna, anklagas för att ha vållat flera vattenormars död och avrättas av auktoriteterna. Elin blir tvungen att fly efter den traumatiska upplevelsen som i efterhand kommer att plåga henne då hon lider av post-traumatisk stress.

Elin blir adopterad av en snäll äldre herre som är biodlare. Vi får följa hennes uppväxt och hur hon samspelar med djuren och naturen. Berättelsen speglar den japanska tron att det finns en själ i allt levande i naturen.

När Elin blir äldre börjar hon på en skola som tränar kungliga bestar som ska slåss mot vattenormarna i kriget. Det visar sig att Elin har en speciell talang och lyckas tämja Leelan, en av de starkaste olydiga bestarna. Hon blir så småningom indragen i ett krig mellan de två folken, de som tränar vattenormarna och de som tränar de kungliga bestarna.

”The Beast Player” är en high fantasy (högfantasy) och utspelar sig i en lågteknologisk värld där de övernaturliga varelserna styr. Trots detta är fantasy-världen som ”The Beast Player” utspelar sig i politiskt komplex och berör flera realistiska problem som sexism, rasism och krig. Berättelsen har beskrivits av kritiker som feministisk fantasy då de kvinnliga karaktärerna är starka, självständiga och innehar viktiga positioner i samhället.

”The Beast Player” finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Boken är en del i en serie på fyra böcker men endast en har i nuläget översatts från japanska. Berättelsen har också filmatiserats som en animerad serie.

En katts sorg

”If you don’t mourn a dead cat properly, you’ll never get over it.”

 

”En katts resedagbok” är en roman skriven av den japanska författaren Hiro Arikawa, född 1972. Hon skriver för det mesta japanska ”lättromaner” (light novels) som är inriktade till en yngre målgrupp och innehåller manga-illustrationer. Arikawa har även skrivit romantiska berättelser som trotsar ålder- och klasskillnader.

Boken blev utvald till årets bok 2019. Motiveringen löd:

”En underbar roman, en hyllning till vänskapen och livet.
Den unge Satoru och hans katt Nana reser genom Japan, och hälsar på människor som betytt mycket för Satoru. Men varför reser de? När sanningen går upp för Nana brister hans lilla hjärta, och det gör även läsarens. Detta är en rörande roadmovie, som med finess och finkänslighet tar upp viktiga livsfrågor. En liten berättelse med stor visdom!”

”En katts resedagbok” är en berättelse om sorg och handlar om den japanske mannen Satoru och hans katt Nana. Boken innehåller flera berättarröster, en av dem är katten själv som observerar människorna och deras komplicerade relationer från en katts perspektiv. Satoru beskrivs som sjuk, mager och flintskallig men katten förnekar sin husses tillstånd.

De åker på en bilresa genom Japan för att träffa gamla vänner och släktingar till Satoru. Han försöker övertala dem att ta hand om hans katt på grund av ”olyckliga omständigheter utanför hans kontroll” men misslyckas gång på gång då oväntade känslor blossar upp, både mellan de mänskliga karaktärerna och djurkaraktärerna. Djuren framställs som intelligenta och empatiska och förstår människornas känslor bättre än vad människorna själva gör. Vid ett tillfälle hamnar Nana i konflikt med en hund som tillhör Satorus vän från gymnasietiden som har dålig självkänsla och känner extrem avundsjuka gentemot Satoru men kan inte vara ärlig mot honom eftersom han lider av dåligt samvete.

Satoru har inte haft det lätt i livet och förlorade sina föräldrar i en bilolycka när han var liten. Trots detta har Satoru hittat en slags inre frid när han reser runt tillsammans med sin katt. Ett kapitel handlar om hur Satoru och Nana reser runt i Hokkaido (den nordligaste ön i Japan som gränsar mot Ryssland) och innehåller målande miljöbeskrivningar då de observerar naturen och djuren som lever i den.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.