Sommar, tidlösa klassiker och Asien!

Målgrupp: alla över 13 år som har ett Goodreads-konto

Pris: Äran och sju roliga digitala bokmärken

Slutdatum: 30 juni

En ny utmaning är igång på Goodreads! Vårens och sommarens tema är läsmaraton. Läs fyra böcker och få bemärkelsen ”Book Boss”. Läs även dåtida eller nutida klassiker från 1925 – 2024 och en bok av en asiatisk författare för att fira Asian and Pacific Islander Heritage Month som hålls årligen varje maj.

Ni vinner inget fysiskt pris men dock flera goda läsupplevelser!

Tips på böcker som passar till tävlingen:

Vanishing World är en ny bok av den japanska författaren Sayaka Murata som fokuserar på krisen i Japan där allt färre barn föds. I denna berättelse som utspelar sig i en alternativ verklighet har alla bebisar börjat födas via artificiell befruktning i konstgjorda livmödrar. Huvudpersonen Amane Sakaguchi får sitt livs shock då hon får veta att hon fötts på vanlig väg eftersom sex har blivit förbjudet.

Water Moon av Samantha Sotto Yambao blandar magisk realism med filosofi. Berättelsen utspelar sig i en värld där människor kan lämna sina livsval i en pantbank, och få en vägledande tatuering som endast är synlig när det regnar. Vi får följa Hana, som ärver en pantbank i Tokyo, och utforska hennes medvetna och omedvetna val.

You Will Never Be Me är en psykologisk thriller av den kinesisk-indonesiska författaren Jesse Q. Sutanto som handlar om sociala medier och makt. Två kvinnor som tidigare varit bästa vänner hamnar i konflikt med varandra eftersom de båda är influencers. Meredith hjälpte Aspen att bli berömd på internet men svartsjukan börjar slå rot när hon blir mer populär än henne. Meredith börjar infiltrera Aspens barns iPad och kapar hennes kalender och konton på sociala medier. Ett farlig spel börjar, en strid om identitet, digital sårbarhet och kontrollbehov.

På västfronten intet nytt är en roman från 1928 av Erich Maria Remarque som skildrar det första världskriget från Paul Bäumer, en ung tysk soldats perspektiv. Han går på gymnasiet och har frivilligt anmält sig till kriget men hans naiva idealism krossas av krigets våld och långsamt förvandlar honom till en skugga av sitt forna jag. Boken kan läsas gratis som e-bok på Projekt Gutenbergs hemsida.

Att vägra vara ett offer

”There’s a famous producer in Hollywood, and many women have told what he has done to them. So now there’s the hashtag MeToo. It feels like people all over the world have started to talk about it.”

 

”Black Box Diaries” är en film om journalisten Shiori Ito som blev våldtagen 2015 av Noriyuki Yamaguchi , en chef för ett stort mediaföretag i Washington som lovade henne anställning i USA. Trots att bevisen var överväldigande, allt från vittnen, videor från övervakningskameror och förövarens DNA på hennes underkläder gick våldtäktsmannen fri.

Yamaguchi var nämligen nära vän med Japans mäktigaste man, den tidigare premiärministern Shinzo Abe. Han tros ha skyddat Yamaguchi som höll på att skriva en biografi om honom, möjligtvis för att framhäva sig själv. Abe har även en historia av att tona ned japanska krigsbrott till exempel Nanjingmassakern då de japanska soldaterna använt sexuellt våld i stor utsträckning. Även hans farfar Nobusuke Kishi som också var premiärminister, blev anklagad för krigsbrott.

I denna film får vi följa Itos kamp för upprättelse. Vi får se samtal med den tondöva polismannen som flörtar med henne och skojar i fyllan om att hon måste gifta sig med honom. Vi får se Ito i sitt hem, knackades på väggarna som tros ha blivit buggade, hur hon kryper ihop i en filt medan hon lider av PTSD. Vi får se hennes amatörmässiga film då hon med videokameran i mobilen springer efter de som förnekar hennes lidande, i hopp om att kunna föra en dialog, kunna intervjua som journalisten hon trots allt är.

Itos familj uppmanar henne till tystnad, man ska inte dra skam över sig i den japanska kulturen. Folk skriker glåpord, att hon är en lögnare och hora som misslyckats med att ligga sin väg till toppen. Men det finns också de som stöttar. Ito får oväntat stöd från en gammal dam i rullstol med en megafon. Hon tackar, men damen inser inte att hon var ”flickan som blev våldtagen” förrän hon gått. Ito reflekterar över etiketten som våldtäktsoffer, och undrar om det förminskar henne som person, då hon är så mycket mer.

Fallet pågår fortfarande även efter Shinzo Abes mord 8 juli 2022. Yamaguchi har försökt stämma Ito för förtal flera gånger och lyckats då hon fått betala 550 000 yen (37 867,50 kr) men samtidigt har han också (förvirrande nog) fått betala 3,3 miljoner yen (227 805 kr) för själva våldtäkten. Trots domarna har Ito fått ta mer stryk då hon tvingats lämna Japan och är numera verksam i London tillsammans med den svenska Hanna Aqvilin som hon driver ett produktionsföretag med. Hon har även besökt bokmässan i Göteborg för att samtala om MeToo. Trots Oscarsnomineringen har filmen blivit bannlyst i Japan, som fortfarande har föråldrade lagar som är ca 110 år gamla, gällande sexuellt våld. Aqvilin som också agerat fotograf för filmen, uppger i en intervju med Expressen att det sexuella våldet pågår överallt i världen, inte bara i Japan.

Se trailern:

Filmen finns att låna som e-film på Cineasterna på japanska med svenska undertexter. Läs även hennes bok ”Black Box” som filmen är baserad på:

Japans mörka skugga

”Det som gjorde Hansu mest besviken var när en person visade sig vara likadan som alla andra.”

 

”Pachinko” är en roman som handlar om den utsatta koreanska minoriteten i Japan. Boktiteln refererar till de japanska flipper maskinerna som egentligen är förbjudna enligt lag, i alla fall med monetär vinst. Det finns dock sätt att kringgå detta, då det spelas med pengar i smyg, ofta med koppling till den japanska maffian yakuza. Pachinkohallarna drevs framförallt av koreaner och den japanska minoriteten Burakumin som diskriminerats historiskt för att de hade ”orena” yrken och åt kött eftersom shintoismen och buddismen begränsade köttkonsumtionen.

Denna tegelsten till roman på 526 sidor utspelar sig under ett stort tidsspann mellan 10-talet till 90-talet. Vi får följa flera berättarröster som alla förenas i sin utsatthet som minoriteter både i samband med religion och etnicitet.  Berättelsen börjar under den japanska ockupationen av Korea. Sunja är en ung flicka som precis har börjat bli kvinna. Hon och hennes mor driver ett litet pensionat i Busan.

En dag förändras allt då hon stöter på en stilig man Koh Hansu i vit kostym och hatt som är korean precis som henne men bor i Osaka i Japan. På en båt räddar han henne från ett gäng rasistiska japanska pojkar som försöker råna och våldta henne. Sunja blir förälskad i honom trots att han är mycket äldre än henne och börjar träffa honom på en romantisk plats vid havet. Han är generös och ger henne dyra gåvor som guldklockor men han bär på en mörk hemlighet. Han är inte bara gift utan är en högt uppsatt yakuza. Precis som många koreanska invandrare har han fallit för frestelsen att tjäna smutsiga pengar. Samtidigt målas en utsatt individ upp. Många koraner i Japan lever som andraklass medborgare, utan pengar och socialt stöd saknar de möjlighet att välja sin framtid vilket medför att de fastnar i dåligt sällskap och kriminalitet.

Sunja upptäcker att hon är gravid med hans barn vilket leder till att hennes mor erbjuder henne till en protestantisk präst Isak Baek som lovar att föra henne till Japan. Eftersom Koh Hansu inte vill lämna sin fru och gifta sig med henne, har hon inget annat val än att lämna hemlandet.

Sönerna Noa och Mozasu föds men lyckan är kortvarig då Isak förföljs och till slut fängslas för sin kristna tro, en biprodukt av förtrycket som har funnits mot den kristna minoriteten i Japan i århundranden.  Sunja börjar sälja kimchi för att försörja sin familj. Noa blir mobbad i skolan för att han är en korean som alltid stinker vitkål och flyr in i böckernas värld som tröst. Han drömmer om England och vackra europeiska landskap, och att vara en person som inte definieras av sin etnicitet. Som reaktion på diskrimineringen blir han den perfekta mönstereleven men allt rasar samman då han får veta att hans biologiska far var en yakuza.

”Pachinko” är en berättelse om identitet och den mörka sidan av Japan då flera utsatta grupper synliggörs. Romanen har även filmatiserats som tv-serie 2022. Se även ”Silence” som är baserad på Shusaku Endos historiska roman och berör den kristna minoritetens förtryck. Om ni föredrar en bok med liknande tema, läs ”Vit krysantemum” som handlar om de koreanska tröstekvinnorna, ett ämne som ”Pachinko” delvis också tar upp:

 

Pälsklädda vänner och brustna hjärtan

”He wasn’t going to lose to her. Even he could spout out an ”I like it!” and praise people like Hinako did. With unsteady feet, he approached the two women.

”That’s nice. I like it!”

The two women jerked their heads up. On one phone was an image of a bright red lace bra and panties set.

”… so nice, the weather today is so nice.” (p. 99)

”We’ll prescribe you a cat” är en feelgood pärla för alla kattälskare. Följ med till Kyoto i Japan på ett äventyr med inslag av magisk realism i denna novellsamling. Till den mystiska ”Kokoro Clinic for the Soul” leds ett antal individer som blivit rekommenderade kliniken av en väns vän. De lider alla av någon form av psykisk ohälsa, med sömnproblem, tröttsamma kollegor och sorg.

Efter att ha blivit diagnosticerade får de dock ingen medicin utan istället får de låna hem en katt som ska hjälpa dem med deras symptom. Med en enkel prosa får vi följa med patienterna och katterna hem vilket leder till en rad lustiga fadäser. Katterna är som katter brukar vara, de gör lite som de vill. En tuggar sönder några viktiga papper vilket leder till att patienten blir avskedad från jobbet – som han ändå inte tyckte om och gjorde honom missmodig. Katten klöser på lacken av en sportbil och den olycklige mannen hamnar i kläm med en yakuza, som visar sig vara en djurvän vilket slutar i ett jobberbjudande inom byggbranschen.

En annan katt gör någons fru allergisk, men mannen är fast besluten att lära sig hur man kommunicerar med det motsatta könet. Han har nämligen inte hängt med den digitala utvecklingen och förstår sig inte på sina kvinnliga kollegors besatthet av ”likes”. När han försöker passa in, råkar han istället gilla sin kollegas inlägg om sexiga underkläder. Katten räddar dock dagen då hans dotter postar en rolig meme med katten med öppen mun bredvid hans illaluktande strumpor.

Novellsamlingen är en halvt sockersöt, halvt galen bok, kanske någorlunda simpel men en bra tröst en kall och tråkig dag då man bara vill gömma sig under en filt med en kopp te. Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Om ni är intresserade av fler böcker om katt-tokiga japaner finns det en hel uppsjö, eftersom just feelgood med katter är en populär genre av någon mystisk anledning i soluppgångens land. Några exempel är ”If cats disappeared from the world”, ”En katts resedagbok”, ”Gästkattten” och ”Katten som räddade böcker”. Om du istället är en hundmänniska som letar efter ett kontrasterande perspektiv läs boken ”Så jävla kallt” där hunden Hemmingway spelar en stor roll i protagonisternas personliga resa:

Den sista japanen i världen

”Knud verkade ointresserad av sex, men han tyckte inte om krångligheter, var less på sin mamma som inte kunde släppa taget om sin son, och så låg det i hans natur att finna erotik i språk. En sådan person ville jag gärna ha som reskamrat.” (sid 57)

 

”Spridda över jordklotet” är en berättelse om språk, identitet och att leva i en global värld. Vi får följa den japanska Hiruki som är den sista överlevaren från Japan som försvunnit under havets yta. Hemlandet är nu ett minne blott och blir endast ihågkommet som ”Sushilandet”. Vissa dystopiska inslag finns men berättelsen förblir hoppfull.

Hiruki som flytt till Danmark träffar en lingvist som heter Knud. Han blir förförd av Hirukis språk panska som hon hittat på själv och är en osalig blandning av alla nordiska språken. Hiruki berättar om sitt hemland och sushin men Knud förstår inte vad hon menar – sushi kommer väl från Finland? Vi får möta ett gäng färgstarka karaktärer Akash som är en indisk transperson klädd i sidensari och Tenzo som är en sushikock och Hirukis älskare. Han planerar att föreläsa vid en umamifestival men får förhinder. Tenzo är inte den han utger sig för att vara utan är egentligen en inuit från Grönland.

Vi kan ana att denna underliga berättelse handlar om kulturutbyte och kulturell appropriering på både gott och ont. Karaktärerna brottas med sina identiteter då Hiruki är den sista japanen som förlorat sitt språk och sin kultur och Akash som har en hybrid identitet och inte vet om hen är en kvinna eller en man, vilket leder till total förvirring. Karaktären har fått viss kritik för att vara transfobisk då flera olika pronomen används i tilltal istället för enbart kvinnliga men detta skulle också kunna relatera till hur många transpersoner numera väljer könsuttryck utanför de snäva ramarna inom manligt och kvinnligt.

Yoko Tawada är en japansk författare som skriver främst på tyska. Hon har bott i Berlin sedan 2006 och är fascinerad av skandinavisk kultur och språk då vi som talar danska, norska eller svenska kan förstå varandra trots språkbarriärerna vilket inspirerade henne att skriva denna roman då hon själv alltid måste tänka efter när hon skriver på tyska som är mycket olikt japanskan.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Finns även som talbok med text via Legimus.

TikTok favoriter – Before Your Memory Fades

”On his head, this old gentleman was wearing a top hat, despite being inside. Looking over at him was like watching a scene from a movie set in the late ninteenth or early twentieth century. (…) He really did blend in with the café like a part of the decor.

”There’s no point trying to talk to him,” Reiji called. Because he’s a ghost.” (p. 54-55)

”Before Your Memory Fades” är en japansk roman som utspelar sig i hamnstaden Hakodate som ligger i den nordligast delen Hokkaido. Med inslag av magisk realism, får vi följa med ett gäng olika karaktärer på en resa i tiden.

Berättelsen äger rum i det magiska kaféet Donna Donna. Där finns en magisk stol som tillåter besökarna att resa i tiden men till ett pris. De måste beställa en kopp kaffe som de måste dricka upp innan det kallnar, annars går de ett grymt öde till mötes och blir dömda att för evigt hemsöka kaféet som spöken.

En man klädd i fin kostym och hög hatt sitter alltid på den tidsresande stolen och läser sin bok. Endast när hans vålnad tar en paus för att flyga mot toaletten, har besökarna en chans att resa i tiden. De får dock inte resa sig från stolen och kan inte förändra det förflutna eller framtiden. De får däremot en chans att återse en person som de saknar eller vill få ett bättre avslut med.

Med en enkel prosa berör berättelsen olika teman som hopplöshet, kärlek, nostalgi och sorgen efter att ha mist en nära vän, syster eller själsfrände. Vi får träffa en ung kvinna som vill konfrontera sina bortgångna föräldrar som adopterade bort henne, två systrar och ett kärlekspar som skiljts åt av döden och en känd komiker som bär på en stor sorg bakom sitt leende.

Berättelsen handlar om att hantera döden och sorg men också att gå vidare i livet och bearbeta sina känslor. Sachi, den 7-åriga ägaren som häller upp det magiska kaffet är besatt av en bok som heter What If the World Were Ending Tomorrow? One Hundred Questions. Denna bok är ett återkommande tema då karaktärerna får olika moraliska frågor som de måste fundera på. Ska man skydda de man älskar från sorg eller gör man dem då bara en björntjänst? När är vita lögner berättigade?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Serien finns i tre delar ”Before the Coffee Gets Cold” och ”Tales from the Café” som utspelar sig i Tokyo.

Jordbor

”Before I knew it, I had left my body and was looking down from the ceiling at Mr Igasaki holding my head. Wow, I must have summoned a super strong magical power.”

 

”Jordbor” är en mystisk berättelse av den prisbelönta japanska författaren Sayaka Murata. Hon har även skrivit romanen ”Hur mår fröken Furukura?” som vann Akutagawa-priset som är ett av Japans finaste litteraturpris.

Denna berättelse har till en början stora likheter med Muratas tidigare verk med likande teman som bland annat frivillig barnlöshet och asexualitet. Vi får följa den japanska flickan Natsuki under hennes barndom och i vuxen ålder.  Natsukis förhållande till sex har påverkats efter att hon blev sexuellt utnyttjad av sin snygga och populära lärare, Igasaki. Det är dock oklart om hon är traumatiserad eller saknar intresse för sex.

Efter våldtäkten försöker hon berätta för sin familj men eftersom att läraren har hög status blir hon inte trodd och utmålas som en hora. När hon sedan börjar utöva liknande sexuella övergrepp på sin kusin, övergår familjens hat till något som skulle kunna liknas med hedersvåld.

Natsuki som blivit övergiven av alla vuxna, får en psykos och börjar inbilla sig att hennes mjukisdjur som är en liten igelkott pratar med henne. Den ger henne order om att straffa de onda och påstår att hon egentligen är en ”magisk tjej” från en annan planet i samma anda som seriefiguren Sailor Moon. Detta leder till att hon söker upp de vuxna som har skadat henne och mördar dem.

Precis som i ”Hur mår fröken Furukura?” ingår Natsuki i vuxen ålder i en pakt med en annan utstött person som är väldigt problematisk. Hon gifter sig med en man som hon träffat på nätet. Han antas ha liknande problem efter att ha blivit sexuellt utnyttjad av sin mor som barn. Natsuki och hennes man är båda övertygade om att samhället är korrupt och att de kommer att tvingas skaffa barn och ha sex trots att de egentligen är nöjda med att bara vara platoniska rumskamrater.

Efter att Natsukis man har spelat bort sina pengar och blivit självmordsbenägen, åker de till hennes gamla barndomshem där de träffar kusinen igen. Efter detta spårar berättelsen ur och de skapar en nudist sekt tillsammans. Till sist blir deras psykiska problem så ohanterliga att de blir kannibaler vilket beskrivs väldigt grafiskt med alla snuskiga detaljer.

”Jordbor” är en berättelse som väldigt specifikt handlar om Japans samhällsproblem. Personer med psykisk ohälsa som inte får de stöd som de behöver. Även sekter är ett stort problem i Japan. En förövare som försvaras och utnyttjar systemet. Övergreppen börjar med att han vill kontrollera Natsukis trosor vilket underligt nog är ett krav på vissa japanska skolor då eleverna bara är tillåtna att ha vissa färger på underkläderna (dock sker detta oftast av en kvinnlig lärare).

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att boken innehåller väldigt grafiska beskrivningar av sexuella övergrepp mot barn, mord och kannibalism.

Om ni är intresserade att läsa liknade böcker kan ni även låna den icke-binära författaren Marieke Lucas Rijnevelds böcker ”Obehaget om kvällarna” och ”Min dyra ögonsten” på vårt bibliotek.

Så irrar spöket vilset

”Att helt plötsligt se alla sina tillhörigheter se ut som en hög sopor, det var riktigt smärtsamt.”

 

”Tokyo Ueno Station” är en japansk roman som handlar om Kazu, en hemlös mans spöke. Berättelsen utspelar sig i den kejserliga Tokyo Ueno parken som är stadens största park, vackert smyckad med körsbärsblommor om våren och ståtliga museum. Men parken visar även samhällets mörkare sida då den också är hem till över 500 uteliggare, som alltid städas bort när fint folk som kejsaren kommer på besök. Kazu var en av dem när han fortfarande levde.

Kazu tvingades lämna sin familj i Fukushima för att arbeta i Tokyo på grund av deras ekonomiska situation. Som många andra japanska män är Kazu en frånvarande far som prioriterar karriären. Detta är något som han får ångra då hans son, Koichi och frun, Setsuko går bort tidigt i livet. Fukushima-olyckan är ett återkommande tema i berättelsen då Kazu blickar tillbaka på minnena från sin hemstad.

”Att jag fortfarande kunde höra Setsukos arga röst på det där sättet, betydde det att jag fortfarande avskydde den, trots att hon var död?” (sid 138)

Berättelsen är skriven 2014 men blev aktuell igen i och med de Olympiska spelen som skulle ha hållits i Japan 2020 (vilket ironiskt nog inte blev av då mer olycka drabbade världen i och med COVID-19). De Olympiska spelen äger rum i arenan som Kazu hjälpte till att bygga 1963. Han var en av Japans många grovarbetare som utnyttjades och sedan glömdes bort.

”I storstäderna Tokyo, Yokohama och Osaka hände det ofta att ungdomsgäng gav sig på de hemlösa. De använder ibland bräder eller slagträn av metall, ibland tänder de eld på skjulen. Andra gånger slänger de in smällare och när de hemlösa skräckslagna springer ut kastar de sten på dem. (…) När sedan de hemlösa förlorar medvetandet av alla slag och sparkar skjuter de fyrverkeripjäser från nära håll så att de blir blinda, eller hugger dem ohejdat med knivar…” (sid 122)

Författaren Yu Miri berättar i en intervju med Zoom Japan att hon skriver för de som ”inte har någonstans att ta vägen”. Hon har själv levt ett svårt liv kantat med psykisk ohälsa och självmordstankar sedan barndomen. Hennes mor tog med henne en dag på en motorcykeltur och försökte köra ner i havet för att ta livet av både sig själv och Miri. Lyckligtvis överlevde hon och insåg att hon måste lämna hemmet och modern. Hon började med teater och att skriva pjäser och böcker.

Hon valde att fokusera på offren från Fukushima-olyckan och grovarbetarnas situation eftersom de är utsatta grupper vars röster sällan blir hörda. Miri påpekar att än idag finns det japaner som påverkas av Fukushima-olyckan men inte får det stöd som de behöver från samhället. När Kazus spöke irrar omkring i Ueno-parken och tjuvlyssnar på de förbipasserandes konversationer är han precis lika osynlig som de övriga uteliggarna, även de som fortfarande är vid livet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Kulturkrockar – Japan möter Norden

”Japaner älskar verkligen Abba! Men tonhöjden är lite för svår för mig.

Jag är förföljd av Abba! På senare tid har jag en ny karaokestrategi, jag tar kontroll över mitt öde genom att direkt sjunga en Abba-låt. Det är lika bra att få eländet överstökat så fort som möjligt!”

 

”Mitt liv i Japan” är en manga av en svensk serietecknare Åsa Ekström. I denna självbiografiska berättelse berättar Ekström om hur hon flyttade till Japan 2011 och kulturkrockarna som uppstod därefter.

Serien är ritad i så kallat Yonkoma-format vilket innebär att man tecknar en serie-stripp med fyra vertikala paneler (yon = fyra) och själva poängen/skämtet knyts ihop av strippens rubrik. Oftast läggs även en liten ruta eller pratbubbla till bredvid strippen med en förklaring som informerar läsaren om något, till exempel om hur japansk kultur skiljer sig från vår nordiska.

Ekström berättar om olika aspekter av den japanska kulturen till exempel det japanska arbetslivet och hur man förhåller sig till lagar och regler. I Japan byter japanerna sällan jobb utan har oftast kvar sitt första jobb tills de går i pension.  Hon märkte också stora skillnader som serietecknare då hon i Sverige arbetade självständigt medan hon hade en förläggare i Japan som gav henne feedback precis som när man skriver en bok för ett förlag.

Ekströms norska vän berättar om hur han blev utskälld av en japansk badvakt för att han inte hade en badmössa på sig i bassängen trots att han var flint. När han vilade vid kanten av bassängen blev han återigen utskälld eftersom ”han störde de andra badgästerna” trots att bassängen var tom. Ekström påpekar att detta var en kulturkrock då skandinaviska personer gärna förhåller sig till reglerna men har svårt att förstå sig på regler som egentligen inte har något syfte.

Ekström diskuterar också hur kvinnor och tjejer framställs i manga och annan japansk media. När hon var yngre ifrågasatte hon inte sexualiseringen av unga lättklädda tjejer som tyvärr är väldigt vanlig i manga. Hennes japanska förläggare hade också negativa åsikter när hon ville inkludera en stripp där hon pratar om sin bisexualitet eftersom HBTQ+ inte är lika accepterat i Japan där patriarkatet styr.

Ekström serie finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även hennes manga ”Sayonara September” som också finns på vårt bibliotek.

On the Horizon

”Time to release Little Boy. At 8:15 they let it fall. The bomber pilot’s name was Paul. He’d named the airplane after his mom. Six hours back. No talk, still. None. Except: My God. What have we done?”

 

 

”On the Horizon” är en engelsk diktsamling av Lois Lowry (vinnare av Newberry Medal) som handlar om atombomberna som släpptes över Pearl Harbor, Hiroshima och Nagasaki. Boken är illustrerad av Kenard Pak.

Samlingen är baserad på Lowrys egna erfarenheter under andra världskriget eftersom hon växte upp i Hawaii och lekte på stranden i Waikiki när Pearl Harbor bombades. Hennes familj flyttade senare till Japan. En känsla av skam och olust har alltid funnits inom Lowry som känner sympati med dessa människoöden och ville hedra offren från båda sidorna.

Attacken mot Pearl Harbor skedde 7 december 1941. Lowry berättar om stridskeppet Arizona och besättningen som strök med. Hon la inte märke till skeppet den morgonen men på ett videoklipp som hennes familj spelade in, kunde man se skeppet försvinna mot horisonten, på väg mot sin undergång. Ett av offren var Jake Anderson. Han och hans tvillingbror var båda på skeppet. Endast en överlevde.  Brodern John bad att få bli återförenad med sin brors aska när han dog vid 95 års ålder.

 

Red Tricycle

”Shinichi Tetsutani played that morning, riding his red tricycle.

When his parents found him, he was still gripping the handlebar. He was so proud of his red tricycle.

Shin-chan, they called him. They buried him in the garden, and with him, they buried his red tricycle.

He called it his friend. Tomodachi.”

6-9 augusti släpptes atombomberna ”Little Boy” (Hiroshima) och ”Fat Man” (Nagasaki). När bomberna exploderade såg de ut som ett svampmoln. Över 200 000 människor omkom. Ett av offren var Shin-chan, en liten pojke som var ute och cyklade. Han hade fortfarande stödhjulen på sin cykel. Resterna av den lilla röda cykeln finns idag på museum. Även idag dör folk i Japan i cancer på grund av strålningarna av atombomben.

Lowrys far jobbade inom militären på ett sjukhusskepp vid namn ”Hope” på ön Tinian. Vad han inte visste var att de lastade in bomben som skulle fällas över Hiroshima som hämnd…

Lowry har lidit av nationell skam under hela sitt liv och alltid känt sig som en gaijin (utlänning). När en japansk kvinna ger henne komplimangen kirei (vacker) en dag för hennes vackra blonda hår, hör Lowry bara kirai (”Jag hatar dig”). Hon cyklar förbi grannpojken Koichi och vill bli vän med honom men de är för olika. När de träffades flera år senare när de båda var gamla, kom Koichi fortfarande ihåg hennes gröna cykel.

Diktsamlingen finns att låna på engelska på vårt bibliotek. Boken har även blivit nominerad för Goodreads Choice Awards för ”Best Poetry 2020”.