Modet att köra

I denna biografi skildrar kvinnorättsaktivisten Manal Al-Sharif sitt liv. Manal växte upp i Saudiarabien i ett arbetarkvarter i Mecka, ett av världens mest slutna muslimska samhällen. Manal blev känd via sociala medier då hon lade upp ett klipp på YouTube där hon kör bil, vilket är förbjudet enligt religionspolisen i Saudiarabien.

Kvinnor i Saudiarabien saknar flera mänskliga rättigheter som vi i västvärlden tar för givet. Manal växte upp med en ytterst fundamentalistisk syn på islam. Hon blev bestraffad när hon begick haram (övers. förbjudet) enligt islam som exempelvis lyssna på musik, teckna av människor eller djur, visa ansiktet, köpa sina egna kläder eller gå ut utan sin fars tillåtelse. När hon var åtta år blev hon tvingad till omskärelse i vardagrummet då den lokala frisören stympade hennes kön utan bedövning med bara en slö och rostig sax. Fysisk och psykisk misshandel var ett vanligt inslag i vardagen då män har rätt enligt lagen att utöva våld mot både sin fru och sina döttrar.

Manal var inte en rebellisk dotter utan fogade sig efter de religiösa lagarna. När hon blev äldre började hon ta de religiösa lagarna på mycket stort allvar. Hon brände upp sin brors kassettband med låtar från Backstreet Boys eftersom de ansågs vara haram trots att hon i hemlighet var mycket förtjust i musiken och lyssnade på den när brodern inte var hemma.

Trots att de var starkt påverkade av de religiösa lagarna och könsrollerna prioriterade Manals mor sina döttrars utbildning. I Saudiarabien har flickor inte samma möjligheter till utbildning och flickskolorna hade låg standard. Manal jämför sin gamla skola med en ungdomsanstalt, det stod en vakt utanför grinden och fönsterna var förgallrade för att förhindra insyn. Barnen blev ofta agade, vissa så hårt att de inte kunde gå eller i värsta fall avled.

Trots den tuffa miljön blev Manal den bästa eleven i hela Mecka området och fick möjlighet att förändra sitt liv tack vare sin utbildning. Hon bestämde sig för att göra slut med extremismen den 11 september då terrorattacken mot World Trade Center skakade om världen. Flera av terroristerna hade tidigare hyllats som hjältar i Manals kretsar, vilket blev en chockerad ögonöppnare för henne.

Manal bodde en tid i USA och skaffade både körkort och egen bil. När hon flyttade tillbaka till Saudiarbien kände hon att det var miserabelt att hon som är 32 år inte skulle kunna ta sig till jobbet utan en manlig chaufför. Detta ledde till att hon startade kampanjen ”Women2Drive” där hon protesterade mot körförbudet för kvinnor. Hon blev arresterad för detta men lyckades bli friad och har sedan dess fortsatt sprida sitt budskap via sociala medier.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som talbok via Legimus.

Islamofobins offer

”Kärlek, hat och andra filter” av Samira Ahmed

Huvudpersonen Maya Aziz är sjutton år och bor i USA tillsammans med sin indiska familj. Mayas föräldrar är djupt troende muslimer och stödjer arrangerat äktenskap. De anser att Maya bör välja att gå på ett universitet i närheten av dem och gifta sig med en muslimsk kille av deras tycke.

Maya älskar sina föräldrar men har i smyg sökt till ett universitet i New York. Hennes stora passion är att filma dokumentärer och hon hoppas kunna utveckla sina färdigheter på filmutbildningen. Hennes moster som också brutit mot familjens konventioner och valt att inte gifta sig stöttar Mayas val och lyckas till slut övertala föräldrarna att låta Maya följa sina drömmar.

Då Mayas situation verkar ha vänt, inträffar en tragedi som skakar om samhället. En terrorattack sker mot ett köpcenter och flera personer blir svårt skadade och omkommer. Terrorattacken utfördes av en amerikansk extremist vars budskap var att stoppa invandringen men misstankarna riktas felaktigt mot en invandrare från Egypten vid namn Kamal Aziz.

Eftersom Maya delar efternamn med den oskyldigt anklagade blir hon trakasserad och mobbad på skolan av sin rasistiske klasskamrat Brian. Mobbningen börjar med verbala attacker men övergår snabbt till fysisk misshandel. Mayas pojkvän Phil bevittnar misshandeln och hamnar i slagsmål med Brian då han försöker försvara henne. Även Mayas familj blir trakasserad då de får en tegelsten inkastad på tandläkarkliniken som de driver tillsammans.

Phil blir, trots sitt civilkurage, anklagad för misshandel och arresteras av polisen. Mayas föräldrar blir paranoida och tar tillbaka sitt löfte om att hjälpa till att finansiera Mayas filmutbildning. De börjar kontrollera henne ännu hårdare i rädsla att något ska hända deras dotter igen. Maya är bestört och vet först inte hur hon ska konfrontera situationen men kommer sedan på att hon kan använda sina kunskaper som dokumentärfilmare för att få pojkvännen friad från misstankarna.

Boken visar på en slags dominoeffekt, hur ett brott kan leda till fördomar och diskriminering av vissa grupper. Boken tar också upp hur media framställer de muslimska terroristerna i kontrast med de ljushyade. När det framkommer att förövaren är ljushyad försvinner terroriststämpeln snabbt och vi får ta del av diverse snyfthistorier från hans barndom.

Boken är delvis baserad på författarens egna erfarenheter som själv är född i Bombay men bott större delen av sitt liv i USA. Boken finns tillgänglig på både svenska och engelska samt som talbok via Legimus.

Serier om förtryck och rasism

Persepolis (2003)

Denna självbiografiska serie skildrar Marjane Satrapis uppväxt i Iran. Marjane var tio år när den iranska revolutionen började år 1979. Detta förändrar hennes liv då flickor tvingas bära slöja och pojkar och flickor inte längre går i skolan tillsammans. Marjane som är en nyfiken och intelligent flicka söker kunskap på egen hand via böcker då hon märker att undervisningen i skolan är manipulerad av religiös propaganda. Serien skildrar också kriget, hur Iran förändras av den nya regimen och hur de mänskliga rättigheterna kränks.

 

Vi kommer snart hem igen (2018)

En biografisk serie som skildrar sex överlevares upplevelser under Förintelsen. De blir tvungna att flytta från sina bostäder till det judiska ghettot, förlorar sina tyska medborgarskap och allteftersom även sina mänskliga rättigheter. De deporteras till olika förintelse- eller koncentrationsläger och förlorar flera nära och kära men blir befriade och får möjlighet att starta nya liv. Efter den traumatiska upplevelsen har de alla bestämt sig för att motverka rasismen genom att bland annat föreläsa i skolor.

 

Mitt extra liv (2016)

Mitt extra liv är en grafisk roman av Johan Unenge som blandar text och seriestrippar. Bokens huvudperson Mattias är en alldaglig svensk tonårskille som är intresserad av tv-spel, basket och snygga tjejer. I hans klass går Albin, en tuff kille som uttrycker starka främlingsfientliga åsikter gentemot mörkhyade personer och invandrare. Mattias tycker att detta känns fel men är ändå någorlunda oberörd eftersom han anser att detta inte påverkar honom och hans liv. En dag dyker en ensam utländsk pojke i hans egen ålder upp vid hans dörr. Han är en flykting och ber desperat om hjälp, så Mattias släpper i hemlighet in honom. Den utländska pojken visar sig ha liknande intressen och är till och med bättre än Mattias på tv-spel. Mattias blir kluven och blir till sist tvungen att ta ställning då han inte längre är oberörd av vad som försiggår i samhället.