Sjöhästar

”Du behandlar vår kärlek som om det vore en form av estetiskt utövande. För dig är kärlek en fantasi som du konstant måste förverkliga genom att klä i ord. Men jag är här, Nilo! Jag är för fan en person!”

 

”Sjöhästar” är en unik berättelse skriven av slam-poetry mästaren Niklas Mesaros.  Poetry-slam är när man tävlar om att läsa upp poesi högt i max 3 minuter och är en blandning mellan teater, monolog och stand-up. Mesaros bakgrund märks i boken, då språket är symboliskt och ofta mycket blommigt.

Berättelsen handlar om två icke-binära transpersoner Nilo och Nasim, ett par i 20-årsåldern som har varit tillsammans i 5 år men inte längre älskar varandra. Mesaros har valt att skriva boken i första person då Nilo som är berättarrösten benämns i jag-form och Nasim i du-form. Även könsneutrala pronomen används som ”en” istället för ”man” och ”hen” istället för ”han” eller ”hon”. Könsöverskridande uttryck nämns som användning av glittrig ögonskugga m.m.

”Vad läsaren inte vet är om den handlar om två killar, två tjejer eller om en tjej och en kille, eller två ickebinära. Jag tror inte det gjorts tidigare, jag har i alla fall inte ramlat över nån bok som undviker att könsbestämma karaktärerna.” – Niklas Mesaros, ”Jag attraheras av feminina killar och maskulina tjejer”, intervju med QX

Vi får följa Nilo under den sista veckan i hens relation med Nasim, innan de gör slut. Nilo framstår som en osäker individ som är emot att döma andra människor men motsägelsefullt nog också själv är väldigt dömande. Hens mindervärdighetskomplex är dock till viss del förståeligt då hen både får utstå trakasserier och blir vid ett tillfälle överfallen på tunnelbanan av ett gäng som består av fulla fotbollshuliganer.

Nilo är också extra utsatt på grund av hens utländska härkomst eftersom pappan flydde från Budapest till Sverige med familjen. Även flyktingarnas perspektiv lyfts fram via Nilos vän Anya som är muslim och har tvingats fly till Sverige.

När hon visar sig vara dödssjuk och inte har någon familj som bryr sig blir dock melodramat med Nasim mindre viktigt i Nilos ögon, då hen börjar se på tillvaron med andra ögon och blir tvungen att konfrontera både sin egen och Anyas dödlighet. Boken handlar på så sätt delvis om privilegier både de som Nilo inte har som icke-binär transperson men samtidigt också åtnjuter som en fullt frisk svensk medborgare.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok med text via Legimus.

Om ni är intresserade av att läsa fler böcker om icke-binära karaktärer (Mesaros har fel i att de inte finns!) kan ni även hitta dessa titlar i vår regnbågshyllan:

Ett lyckligare år

”Jag måste för min del säga: hade Kristus varit en kvinna, hade jag aldrig kunnat älska honom.” – Pontus Wikner

 

”Ett lyckligare år” är en historisk HBTQ-berättelse av komikern Jonas Gardell som är baserad på en verklig historia. Boken är uppdelad i två delar: den första delen som belyser 1800-talets syn på homosexualitet och den andra delen som utspelar sig på 1970-talet då Gay Power rörelsen i Örebro gjorde sina röster hörda för att protestera mot orättvisorna.

I den första delen får vi möta en av 1850-talets mest kända svenska filosofer, Pontus Wikner (1837-1888). Han var djupt religiös och studerad i sin ungdom på Uppsala universitet. År 1884 utnämndes han till professor i filosofi på Kristiania universitet (som är det äldsta universitet i Norge, numera känt som Universitet i Oslo). Han hade dock en hemlighet som han bar på: han var homosexuell and hade en förbjuden romans med vännen Herman.

Gardells berättelse är alterfiktion, vilket innebär att han lever sig in i Pontus och Hermans situation på 1850-talet och berättar på ett skönlitterärt sätt deras historia varvat med facklitterära/biografiska inslag. Gardell själv är på sätt och vis närvarande i texten och dyker till och med upp vid ett tillfälle.

Wikner var tvungen att förneka sin kärlek till Herman då han både saknade ord för att beskriva deras kärlek och homosexualitet var så skamfyllt att de inte ens vågade förbjuda den eftersom de var rädda att folk skulle begå ”otukt mot naturen” och därmed straffas av Gud. Wikner, likt Gardell själv, slits mellan sin kristna tro och sin längtan efter kärleken till en man.

Olyckligt nog gifter sig båda männen med kvinnor som de egentligen inte älskade och Wikner skriver en text vid namn ”Psykologiska självbekännelser” baserat på sina dagböcker. Denna text förseglas i en blecklåda för att öppnas igen under ”ett lyckligare år”. Wikner hade trots allt hopp för att de som var annorlunda en dag skulle bli fria att älska vem de ville. Hans bok gavs ut postumt 1971.

I den andra delen hoppar vi lite abrupt till 1970-talet. Gardell berör HBTQ-personernas kamp för jämställdhet. Vi får se en modig man ställa sig upp och fråga statsministern om det inte är dags för HBTQ-frågor att få ett utrymme i den politiska debatten. Vi får se det gulliga lesbiska paret Vanja och Kerstin som la ut en annons i Aftonbladet att de tänkte gifta sig trots att detta inte var tillåtet förrän 1995. Vi får se deras första demonstration då de får oväntat stöd från en blind äldre dam i rullstol som dyker upp och sedan mystiskt försvinner, något som syns på de gamla fotografierna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok via Legimus och som e-bok via Elib.

Flykt

”Tack och lov var den ryska polisen så korrupt att de lät oss gå, i utbyte mot våra sista pengar.”

 

”Flykt” är en dansk animerad dokumentärfilm om den 36-åriga flyktingen Amin (fingerat namn). Han flydde för 30 år sedan från Afghanistan. På 1990-talet ockuperades landet av Mujahedin som stöddes av USA. Denna grupp var radikala islamister som fängslade och dödade de som inte delade deras åsikter. Mujahedin såg sig själva som ”religiösa krigare” och blev sedan vad vi idag kallar för talibaner.

”Amin” har valt att vara anonym och endast visa sig som en tecknad figur i filmen. Verkliga bilder kantas med uttrycksfulla figurer både skrämmande i svartvitt och de utan ansikten men också färgglada minnen från ”Amins” barndom. Vi får se honom dansa runt, iklädd sin systers blåa klänning och rosa hörlurar, till låten ”Take on me” av Aha.

”Amin” visste redan som 5-åring att han var annorlunda än de andra barnen. Han tyckte om uppmärksamheten han fick när han sprang runt i klänning och fantiserade om manliga kändisar. I Afghanistan fanns det inget ord för HBTQ-personer som är attraherade av samma kön och har könöverskridande uttryck. Detta ledde till att ”Amin” trodde att han hade blivit sjuk och försökte få medicin mot sin homosexualitet när han kom till Danmark. Intressant nog stöttade hans svenska bror honom och försökte till och med få ”Amin” att träffa en pojkvän genom att köra honom till en gaybar!

”Amins” far tillfångatogs av polisen i Kabul efter att ha protesterat mot regimen och hamnade i fängelse. Än idag vet han inte vad som hände med hans pappa eller om han fortfarande är vid livet. Familjen flydde sedan till Ryssland men hade det svårt ställt. Deras visum gick ut och de fick inte uppehållstillstånd, vilket ledde till att de var tvungna att betala den korrupta ryska polisen pengar för att inte bli arresterade.

”Amin” och hans bror besöker MacDonalds som tonåringar och blir överfallna av polisen. Även en ung afghansk tjej tillfångatogs men hade inga pengar att betala polisen med. Bröderna fick gå men flickan våldtogs av polisen i polisbilen. Trots att han var ett barn plågas ”Amin” av dåligt samvete och önskar att han hade haft civilkurage nog att gripa in.

Eventuellt flyr familjen från Ryssland i en båt efter att ha betalat människosmugglare stora summor pengar. Denna resa var svår för ”Amins” mor som led av thalassofobi (sjuklig rädsla för att drunkna i havet). Polisen fick dock tag i dem och skickade tillbaka dem till Ryssland.

Till slut får ”Amin” ensam fly till Danmark med ett falsk pass, ett nytt namn och en falsk historia. Han var tvungen att ljuga för alla och hittade på en uppdiktad berättelse att hans familj var död. Trots att historien inte var sann grät han och kände sig ensam. Den enda han berättade sanningen för var en pojkvän som tyvärr utnyttjade honom och använde informationen för att hota honom. ”Amin” höll därför sin sanna identitet hemlig tills han berättade sin historia för sin barndomsvän som också är filmens regissör, Jonas Poher Rasmussen.

”Jag fick respektera att det fanns saker han inte klarade av att tala om. Det tog tid innan han var redo att berätta hela sin historia.” – Jonas Poher Rasmussen i intervju med Sveriges Radio

”Flykt” är en gripande berättelse som fortfarande är aktuell 30 år senare, i och med den pågående krisen i Afghanistan. Mellan de abstrakta och lite hackiga animerade bilderna får vi även se nyhetsinslag som påminner oss om den trista verkligheten. Vi får se en gammal svensk nyhet om en barack fylld med flyktingar som sattes in på ett kryssningsfartyg. De fick inte luft eller vatten och kunde inte ta sig ut. ”Amins” familj var därinne och överlevde men man kan inte låta bli att få associationer till godstågen med judar som skickades till Auschwitz.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på danska med svenska undertexter.

Brokeback Mountain

”I wish I knew how to quit you.”

 

”Brokeback Mountain” är en HBTQ-film från 2005 som är baserad på Pulitzerprisvinnaren Annie Proluxs bok ”Berättelse från vidderna” som kom ut 2000. År 2006 vann filmen Oscars-galans tre nomineringar: bästa regi, bästa manus efter förlaga och bästa filmmusik.

Berättelsen utspelar sig i Wyoming under åren 1963-1983 och handlar om två fårherdar Ennis del Mar och Jack Twist. De har aldrig träffat varandra när de får i uppgift av sin arbetsgivare Joe Aguirre att valla hans får under sommaren. Det är kallt uppe på berget och maten är knapp. De två männen överlever på bönor och stöter på en och annan björn.

En romans börjar spira mellan de två männen och sexuell attraktion uppstår. Efter att de haft sex i det kalla tältet påstår båda männen att detta bara var en engångshändelse men de kan inte förneka sina känslor för varandra. Särskilt Ennis har svårt att acceptera sin homosexualitet då han präglas av sin fars toxiska maskulinitet och homofobi från barndomen. Fadern tog med honom en dag för att visa honom och hans bror en mördad homosexuell ranchägare som torterats till döds genom att dras efter en häst, ett hatbrott som han själv troligtvis stod bakom.

Detta trauma lämna djupa sår i Ennis som inte kan vara ärlig mot sig själv och de han älskar. Han gifter sig med en kvinna och får två fina döttrar men fortsätter att träffa sin älskare i smyg under täckmanteln att de bara är fiskarkompisar. Frun får dock reda på otroheten och vill skiljas. Ennis är både en frånvarande far och låter ofta knytnävarna tala.

Samtidigt blir Jack less på både sin egen fru och Ennis som inte kan bestämma sig. Han börjar trösta sig med manliga prostituerade, ett misstag som till sist kostar honom livet då han dör i slutet troligtvis på grund av ett hatbrott precis som ranchägaren från Ennis barndom.

Filmen har fått både positiv och negativ kritik. Den positiva kritiken är att filmen undviker stereotyper och istället riktar fokus på två maskulina homosexuella män vilket var ovanligt på 00-talet i media med HBTQ-karaktärer.

Den negativa kritiken är att slutet är alldeles för pessimistiskt och faller inom den problematiska filmstereotypen ”Bury your gays” då HBTQ-karaktärer måste lida eller dö på slutet. Prolux uppger själv att hon ångrar att hon skrev denna tragiska berättelse eftersom hon fått en del kritik och det är många som velat skriva om slutet trots att hon äger upphovsrätten till sin berättelse.

Både filmen och boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.

Torka aldrig tårar utan handskar

”Jag vill, i mitt liv, få älska någon som älskar mig.”

 

”Torka aldrig tårar utan handskar” är en tv-serie som är baserad på Jonas Gardells trilogi: Kärleken, Sjukdomen och Döden. Varje bok i serien är ett avsnitt. Berättelsen utspelar sig 1982 i Stockholm då HIV- och AIDS-pandemin just brutit ut. Berättelsen fokuserar på den största riskgruppen, unga homosexuella killar.

Vi får följa ett antal färgstarka karaktärer: Benjamin som är strikt religiös och vuxit upp som Jehovas vittne, Rasmus från den lilla värmländska orten Koppom som blev mobbad under uppväxten, Paul som är väldigt feminin och spelar lite bimbo men egentligen är mycket klok och flera andra.

Benjamin är ute och missionerar som vanligt när han en dag knackar på Pauls dörr och blir inbjuden. Paul som är i färd med att plocka fram julpyntet flörtar med Benjamin och upplyser honom om att det är uppenbart att han också är homosexuell. Benjamin får en chock men inser att det är sant. Men dessa två livsstilar krockar med varandra och han blir tvungen att välja. Benjamin väljer kärleken.

Benjamin blir dock inbjuden till Pauls julfest där flera andra gaykillar också dyker upp. En av dem är Rasmus som just flyttat från Värmland till Stockholm för att leva ut sina begär, vilket han inte kunde på den mindre orten där alla pratade bakom ryggen på honom eller skrek skällsord. Benjamin och Rasmus blir kära efter en snöig romantisk julpromenad och flyttar eventuellt ihop trots att Rasmus inte är troende.

Benjamin hemlighåller sitt förhållande för familjen och säger att Rasmus bara är en vän. Rasmus tar detta mycket personligt och börjar vara otrogen mot sin pojkvän trots att Benjamin inte är intresserad av att ha ett öppet förhållande. Till slut får Rasmus HIV efter att han haft oskyddat sex med flera killar.

Det glada kompisgänget blir sorgligt nog mindre och mindre då sjukdomen sprider sig mellan männen. Några av de som blir smittade begår självmord på grund av skammen. Till slut kan inte ens Paul hålla modet uppe då han har både svamp i munnen och är mycket trött men trots detta försöker fira jul med de andra som vanligt. Julmiddagen blir dock endast en liten sallad och det är bara två kvar i gänget som har överlevt.

De dödas föräldrar vill inte veta av sina söners pojkvänner och bryr sig mer om sina egna rykten. Historier ljugs ihop att de hade flickvänner och dog i cancer. Men Paul bestämmer sig att han minsann ska dö med värdighet eftersom han är stolt över den han är.

Gardell lånar mycket från sitt eget liv då han själv är homosexuell och överlevt HIV- och AIDS-pandemin. Han har också skrivit mycket om sitt förhållande till sin tro och Gud, ett sökande som återfinns i Benjamins karaktär då han blir tvungen att ompröva hela sin världsbild.

Berättelsen blir också en viktig historielektion om hur personer som inte passade in på samhällets normer blev behandlade illa av sjukvården. När Paul läser i tidningen om en man som dött i AIDS på grund av en blodtransfusion, benämns han som ”oskyldig” vilket ifrågasätts.

Filmen finns att låna på vårt bibliotek på svenska. Låna även i bokform, alla tre delar finns i bibliotekets regnbågshylla. Vi har även en klassuppsättning av den första delen i serien.

Film om amerikansk omvändelseterapi

”Love was always moving, always pushing us forward – always in action – and we often had no choice but to submit to where it led us.” – Garrard Conley

 

”Boy Erased” är en HBTQ-film från 2018 som är baserad på en verklig historia. Berättelsen utspelar sig i Arkansas, USA och är baserad på Garrard Conleys självbiografi med samma namn. Conley är homosexuell och hans familj är kristna baptister. När det kom ut att han var homosexuell efter att hans rumskamrat som våldtagit honom avslöjat honom, blev han tvungen att gå i så kallad omvändelseterapi för att ”bota” sin sexuella läggning.

I denna film får vi följa den fiktiva gestalten Jared Eamons som är baserad på Garrard Conley. Han är 18 år och har precis insett att han är homosexuell. Precis som Conley har han blivit våldtagen av en annan man men blir trots detta beskylld, både för själva våldtäkten och för sin dragning till män. Jareds far är en högt uppsatt man inom Baptist-kyrkan och tvingar honom att genomgå omvändelseterapi.

Jareds mor (som spelas av Nicole Kidman) är dock en mer sympatisk figur i berättelsen. Både modern och Jared börjar så småningom ifrågasätta både kyrkan och faderns homofobi.

Ledaren för omvändelseterapin, ”Love in Action” är Sykes som även har en son som deltar. Trots att han varken är läkare eller utbildad psykolog, anser han att han har möjlighet att bota homosexualitet genom att förnedra deltagarna med olika övningar. Bland annat pekar han på stereotyper, kriminalitet i släkten samt övriga sjukdomar som alkoholism som avgörande faktorer för att ett barn blir homosexuellt trots att det egentligen inte finns någon koppling.

Jared lär känna de övriga deltagarna som alla har olika strategier för att ta sig igenom terapin. En av deltagarna Jon tar terapin på största allvar och undviker att röra vid andra män genom att hälsa med att göra honnör. En annan deltagare Gary spelar bara med för att inte behöva genomgå värre förnedring. En av de lesbiska deltagarna Sarah har extrem ångest och bekänner sina ”synder” i en predikan. Hon blir också tillsagd att ranka de homosexuella männen efter deras maskulinitet/femininitet, vilket Sykes ser som ett mått på hur syndiga de är.

Berättelsen har ett någorlunda lyckligt slut för Jared då mamman kommer och hämtar honom men trycker också på att alla inte har samma stöd hemma. Sykes son Cameron blir nedtryckt och tvingas lägga sig i en kista medan de slår honom med biblar. Han orkar till slut inte mer och bestämmer sig för att ta sitt liv. Slutet inger dock visst hopp då Jared försonas med fadern och skriver en bok och en tidningsartikel i Times om sina upplevelser.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.

Fädernas missgärningar

”Hon är rädd för depressionen. Den går som en skugga, en jätte, runt hennes hus med långsamma obönhörliga steg. Om hon håller på så här och fuckar upp sina rutiner är det som att hon lämnar dörren öppen. Så att den där jätten kan huka sig och kliva in och ta henne.”

 

”Fädernas missgärningar” är den sjätte delen av Åsa Larssons serie om Rebecka Martinsson. ”Till offer åt Molok” kom ut 2012 och nu har Larsson äntligen gett karaktären Rebecka Martinsson ett avslut.

Boken är en klassisk deckare men också till stor del en relationsroman. Berättelsen utspelar sig år 2013 i Kurkkio (Pajala, Norrbotten) och börjar med pensionären Ragnhild Pekkari som lidit av psykisk ohälsa under en lång tid och därmed beslutat sig för att skida ut ensam på nattskaren och ta sitt liv. När hon bestämmer sig för göra upp en eld och att ta en sista kafferast får hon plötsligt ett telefonsamtal. Hennes bror Henry Pekkari är spårlöst försvunnen.

Ragnhild är dock inte särskilt oroad för sin bror som hon inte haft kontakt med på 31 år. Han fick ta över familjens gård men blev alkoholiserad och misslyckad som person. Gården ligger på en liten ö ute i Torneälven och Ragnhild, som är en trogen djurvän, inser plötsligt att broderns hund kanske kommer att svälta ihjäl därute. Hon bestämmer sig därför att skjuta upp sina självmordsplaner och beger sig ut till ön där hon inte bara hittar brodern död på soffan i det smutsiga och förfallna huset utan också ett lik i hans frys.

Liket visar sig vara den kända boxarens Börje Ströms pappa. Mordet skedde 1962 och är därför preskriberat. Ragnhild och Börjes öde sammanflätas på grund av dessa underliga omständigheter. Dessa två sårande själar hittar kärleken och passionen i varandra.

Samtidigt får Rebecka Martinsson ännu fler fall på sitt bord då två utländska prostituerade tjejer hittas döda in snön. Hon brottas även med sina egna relationsdrama bland annat sin ex-pojkvän Krister som numera dejtar en idrottstjej som är tokig i sociala medier och sin taskiga och någorlunda sexistiska kollega Carl von Post som just blivit tillförordnad chefsåklagare. Rebecka och Ragnhild visar sig även ha kopplingar då hennes bortgångna mor Virpi var fosterbarn i Pekkaris familj.

Boken är någorlunda lång på 560 sidor men har ett lättläst och vardagligt språk. Miljöbeskrivningar är målande och igenkänningen är stor för oss norrbottningar. Även de passionerade kärleks- och sexscenerna skildras på ett fint sätt, utan att vara smaklösa. Innehåller dock några scener med grafiskt våld mot hundar men det kanske man nästan har förväntat sig vid det här laget…

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok på Bibblos nya sida efter Koha-bytet där man lätt kan söka efter e-böcker och e-ljudböcker.

Himlabrand

”Áhkko slog upp boken på bordet framför dem och plockade fram sina egna foton. De jämförde dem med Harald Lundgrens bilder. Helt olika perspektiv. Ett och samma folk.

”Du ser”, sa hon och pekade, ”Han gjorde ett urval av korten han tog. I den här boken hamnade enbart de foton som stödde hans teorier om hur samer skulle se ut.”

Många av samerna Lundgren hade fotograferat såg slitna ut. De hade ett särpräglat utseende som Ánte inte kände igen sig själv i. Ida hade haft rätt i det hon sa. Hur skulle han kunna hitta sig själv i en samling bilder som en rasbiolog hade valt ut? En samling där det viktiga var utseendet.

”Inte ser alla samer likadana ut”, sa áhkko. ”Eller något annat folk. Herregud, nej. Det är bara trams att mäta människor på det här viset.”

”Himlabrand” är Moa Backe Åstots debutroman. Författaren är själv same och ville utöka utbudet av samisk ungdomslitteratur då hon som barn läste Ann-Helén Laestadius böcker om och om igen då utbudet var smalt.

I denna berättelse får vi följa den samiska huvudpersonen Ánte som just insett att han är homosexuell och har romantiska känslor för sin barndomsvän Erik. Olyckligt nog är Erik redan upptagen då han är ihop med flickvännen Julia. Trots detta visar han intresse för Ánte som brottas med sina känslor. Ánte försöker förneka sina känslor och börjar dejta den snyggaste tjejen på skolan men han klarar inte av att ljuga för sig själv.

Åstot har också funderat kring utbudet av ungdomslitteratur med HBTQ-teman. Hon påpekar att det är positivt att HBTQ har börjat normaliseras alltmer på senare år men ville ta upp detta från ett samiskt perspektiv eftersom kulturen präglas av patriarkatet. Åstot anser att samerna inte har kommit lika långt när det gäller frågor kring genus och sexualitet.

I berättelsen får vi även se den tråkigare sidan, då Ántes samiska pappa och de andra männen i byn uttrycker starka homofobiska åsikter. En homosexuell man i byn som Ánte var vän med har till och med blivit tvungen att flytta eftersom mobbningen eskalerade.

Berättelsen berör också samernas historia och diskrimineringen som de utsattes för under det tidiga 1900-talet. Ánte råkar köpa en bok på Jokkmokkmarknaden som handlar om samisk rasbiologi. Han ser bilder på samer som förnedrats och blivit fotograferade och hittar till och med några släktingar.

Även en verklig person finns med i boken, Harald Lundgren (Herman Lundborg) som var chef för rasbiologin på Statens Institut i Uppsala. När Ántes áhkko (farmor) ser honom riva sönder boken i frustration, påpekar hon att det inte är någon idé att riva sönder, det är viktigt att minnas deras släktingars sorg eftersom deras historia ofta har glömts bort.

Boken finns på vårt bibliotek på svenska och kommer ut som talbok den 3 maj på Legimus. Läs även ”Queera tider” av Edward Summanen som innehåller en intervju med den icke-binära samiska aktivisten Timimie Märak.

Moa Backe Åstot medverkade i Bokmässan 2021 i programmen ”Samiskt ursprung” och ”Samiskt liv – traditioner i en ny tid”.

En tragisk kärlekshistoria

”Och nog fick vi vår regnbåge. Inte bara en, utan två på samma vecka. (…) Inte ens Disney hade kunnat iscensätta någonting sådant, ordet fenomenal räcker inte till. Jag började gråta.”

 

”Vi är Orlando – En amerikansk tragedi” är en reportagebok om skjutningen som inträffade 12 juni 2016 på nattklubben Pulse i Orlando, inte långt ifrån Disney-World. Händelsen har spekulerats vara ett hatbrott eftersom den primära målgruppen på klubben var latinamerikaner inom HBTQ-spektrumet (även om heterosexuella och cispersoner också var välkomna). 49 personer sköts och 53 skadades allvarligt vilket gör händelsen till den näst dödligaste masskjutningen i USA:s historia efter 11 september.

Händelsen räknas som ett terrordåd då gärningsmannen Omar Mateen motiverades av islamistisk extremism och hade kopplingar till IS. Det är oklart om han valde just denna klubb på grund av homofobi eftersom det spekuleras att han ursprungligen riktade in sig på andra klubbar som inte var specifikt inriktade på HBTQ-personer men ändrade sig på grund av alla säkerhetsvakter runt Disney-området.

Källor uppger däremot att Mateen uttryckt homofobiska åsikter vid flera tillfällen. Precis innan dådet hade Disney anordnat en Pride parad som de kallade ”Gay Day” vilket antas ha motiverat gärningsmannen. Ingen vet vad som egentligen försiggick i hans huvud och eftersom polisen blev tvungna att skjuta honom för att rädda gisslan som han hållit fast på toaletten i flera timmar,  förblev hans motiv  ett mysterium. Oavsett gärningsmannens avsikter slog brottet hårt mot HBTQ-befolkningen.

I denna reportagebok får vi följa flera överlevare och familjemedlemmar till de som miste livet under denna tragiska natt. Hilton har valt att inte skriva en löpande text där han intervjuar en respondent i taget utan följer händelseförloppet steg för steg då nattklubbens besökare ömsom beskriver vad som hände och hur de reagerade i olika situationer. Även vårdpersonal, poliser och politiker intervjuas för att ge sin version av händelsen.

Nattklubben Pulse upprättades 2004 till minne av  Barbara Pomas bror John som var homosexuell och dog 1991 i AIDS . Klubben var en mötesplats för stadens HBTQ-invånare med särskilt fokus på latinamerikaner. Just denna natt som kallades ”Latina Night” spelades spansk musik vilket var viktigt för de latinamerikanska HBTQ-personerna som tillhörde flera minoriteter samtidigt och därför var särskilt utsatta.

Hilton berättade om skrivprocessen under seminariet ”Vi är Orlando” på den digitala bokmässan 2020. Han berättar om de anhöriga till de döda som han träffade och hur han anlände i Orlando medan rättegången fortfarande pågick. Författaren berördes av hur alla hjälptes åt under krisen och menar att även om boken kallas ”En amerikansk tragedi” så skulle den lika gärna kunnat heta ”En amerikansk kärlekshistoria”.

Läs denna rörande reportagebok på vårt bibliotek eller som talbok på Legimus. Läs också Hiltons tidigare böcker ”No tears for queers” som också handlar om hatbrott mot HBTQ-personer. Böckerna hittar ni i vår regnbågshylla under facklitteratur.